Ni som INTE VILL amma från / Nästan från start vad fick er till det beslutet?

När jag fick sonen för 3 årsen så fick jag en välldigt dålig start.
Kunde knappt sitta,Gå,Stå eller ligga på 2 månader.
Amningen var jätte jobbig just för att jag vantrivdes så med den.
Allt detta resulterade i en förlossningsdepp =( Som tog lång tid att komma ur.

Jag kämpade med amningen i 1½ månad.
Grät hela tiden för att det gjorde ont överallt..
På nätterna hade jag jätte problem med att ALLTID behöva sova med topp/BH och vaknade ofta av att allt hamnat snett och det var en jätte pöl i sängen av mjölk =(
Jag saknade verkligen min kropp och allt var jätte jobbigt..
Hade jätte mycket mjölk så det rann ständigt och brösten var sprängdfyllda.
Då åt sonen endå bra.
Jag mådde psykiskt dåligt av att vara så fast som jag kännde att jag var.

Efter 1½ månad så testade vi ersättning och det var det bästa jag gjort just då.

I Tisdags kom vår dotter och jag ville testa amma men jag känner redan nu att det är jätte jobbigt. 2 nätter nu har varit amning hela tiden och det har gjort jätte ont eftersom att jag fortfarande har problem med foglossning och ryggen så det gör jätte ont att ligga på sidan.. Men det måste jag ju göra om jag skall amma liggandes. Att sätta sig upp är precis lika jobbigt.
Brösten är spända och gör såklart ont.
Saknar min kropp och vill kunna sova utan att riskera att sängen skall vara dyblöt när jag vaknar av att det är så obehagnligt. 

Så nu vet jag inte vad jag skall ta mig till.. Känner mig lite dålig om jag redan ger upp och känner också skuld..

Men jag är så rädd att bli deprimerad igen =(

Ge mig styrka och tips..

Vad fick er till att välja bort amningen??