sonen på dryga tre år får tokryck ibland när saker inte går som han önskat. slänger saker. skriker hystersiskt eller slår och river mig. känns som att allt jag gör är fel. vet ej hur jag smartast visar att det är fel. hur gör ni?
Svårt... Prata med honom om det när han är lugn, kanske. Ta upp det efter utbrottet och berätta vad han gjorde som var fel. Ge förslag på vad han kan göra istället när han blir arg.
har gjort det och då förstår han. men har även börjat med konsekvenser. räcker inte riktigt om man bara inte får
Vad kör du för konsekvenser?
indraget godis kanske
Jag sa bara "STOP!" med arg röst, känner att det sällan är någon vits att dra någr långa haranger med så små barn.
(sonen är snart 11 så mitt minne är möjligen litte luddigt, men jag tror att det fungerade)
Slåss elles sparkas hon åker hon in på rummet direkt. Vi går in efter några minuter o pratar om varför det är fel o sen får hon säga förlåt o sen säger vi förlåt (för att vi hade dåligt tålamod, tex) o sen är allt bra.
Sätter honom på en stol och sen får han sitta där en stund. Tar ut honom ur rummet och stänger dörren så han får vara utanför. Säger Nej tusen gånger om dagen. Sliter mitt hår och skriker händer också att jag gör :) fast det hjälper inte ett dugg, då bara skrattar han.
Man får bara fortsätta säga nej, förklara att saker går sönder om man slänger dem, att man inte får göra så o.s.v.
Stänga in honom på rummet och säga att han får skrika där. Slänger han saker så tar du undan sakerna, han får vara utan tills han slutar slänga dem. Han är ju bara tre år, men de börjar förstå då i alla fall. Jag skulle inte stänga in ett barn länge, men man måste på något vis markera att det inte är okej.
Sen får man försöka komma på varför det blir utbrott, när det börjar, vilka "triggerpunkter" det brukar vara och försöka förhindra när det är något på gång, distrahera på olika vis.
Jag hindrar fysiskt eftersom ord sällan biter på någon som är utom sig av ilska och har svårt att hantera sina känslor och hindra sina impulser. Självklart säger jag NEJ samtidigt, eller nej du får inte slåss. Ibland blir jag arg själv så att det hörs på rösten.
Värt att tänka på är att det inte alltid är så upplysande att få höra vad man inte ska göra när man står och undrar vad man ska ta sig till av ilska, vare sig om man är barn eller vuxen. Kan du uppmana honom att stampa i golvet eller göra något annat som ingen tar skada av när han vill avreagera sig. Att benämna känslan, bekräfta den kan vara bra så att han förstår vad som pågår inom honom. Att försöka behålla lugnet som förälder om det går är bra. Att försöka hitta ett mönster eller bakomliggande orsak kan också vara bra så kna man i viss mån förebygga en del i alla fall.
Jag har talat om för honom att man inte får kasta eller slåss från början. Jag har förklarat att jag får ont när han slår mig, samt att saker kan gå sönder om man kastar. Sen har jag gett honom redskap för hur man kan göra när man är arg istället, t ex säga att man är JÄTTE arg!