Ni familjehem med egna småbarn

någon?

Varken våra bio eller placerade har varit så små när någon flyttat ut eller vi har tagit nya placeringar.
Men vi alla sörjer när någon flyttar. Vår 7-åring gråter fortfarande ibland när han tänker på en viss storebror trots att just han bara bodde hos oss i 2 månader.

Helt ot. Ensamstående med så litet barn och jourhem. Hur funkar det?

Usch, det är sorgligt när de fäster sig vid någon sådär :(
Jag var faktiskt inte ensam och hade inte ens barn när jag utreddes som jourhem. Det var jag och min x-man som gjorde det tillsammans. Sedan lämnade han mig när jag var gravid, ensam och med en placering. Det var denna placering som blev så lång, så hon var redan inarbetad, men fick vara med om min skilsmässa och mitt barnafödande. Men men, livet är ju sånt. Och hon har tagit det bra.
Nu fortsätter jag på egen hand, och numera är det faktiskt ett sätt att kunna dra ut på föräldraledigheten, och att så småningom kunna jobba deltid, och ha mer tid med mitt barn, och då samtidigt ha en ungdom placerad.
Jag har inte börjat jobba ännu, så jag vet inte hur det kommer att kännas då, när alla bitarna rullar på, men jag försöker tänka på det som att placeringen är motsvarande min halvtid på jobbet, som jag liksom jobbar hemifrån istället.

Då måste du gått igenom mycket på kort tid. Vilken styrka det låter som det givit dig. Vissa skulle bryta ihopp men du vände det till något sådant här. grattis och lycka till i fortsättningen.

Ps. det låter som att du skulle trivas som kontrakterat jourhem och arbeta enbart med det

Ja tack för peppningen men visst har jag brytit ihop också... men man kan ju liksom inte unna sis själv att bryta ihop fööör mycket. Bebisen skall ju tas om hand, hyran måste betalas osv...
Och nu när det är som det är, så tänker jag att mitt alternativ skulle vara att jobba heltid på mitt kontorsjobb, som dessutom har en viss restid till, och så ensamstående med litet barn och inte så mycket familj i stan... DET låter mer jobbigt och stressande än att jobba halvtid, men sedan ha en placering.
Men jag har tänkt på att jag kanske borde börja satsa på längre placeringar för min lilla sons skull? Men vet inte vad som är bäst fär honom, antingen att det kommer o går många olika personer, eller att det är någon som stannar länge och blir till stabilitet, men som ändå flyttar sedan... då blir ju kanske separationen jobbigare för honom?
Men som du själv sa - de fäster sig vid en person, även fast den kanske inte har bott så länge...