Hur sätter ni gränser för farmor-farfar/mormor-morfar?
Hej alla!
Som nybliven mamma har jag funnit det knepigt att sätta gränser för min svärmor. Hon är väldigt förtjust i sitt barnbarn och jag är självklart glad för det. Problemet är att hon inte respekterar mina beslut utan alltid ska ifrågasätta och anklaga mig för att vara överbeskyddande, fjompig, pjoskig med mera. Till saken hör att sonen har DS och därmed är infektionskänslig och dessutom är nyopererad (hjärtfel) så jag är mycket noga med hygien och med att inte ta emot några förkylda besökare. Fjompigt tycker min svärmor - "lite bakterier måste ju sonen komma i kontakt med för att bygga upp sitt immunförsvar".
Min svärmor har nu helt snöat in på att min son ska ligga på ett bord och att hon ska filma honom medan han ligger där och sprattlar. Alltså inte skötbordet utan ett matbord. Där ska han ligga på en filt och bli filmad. Jag har sagt nej, flera gånger om. Sonen, som nästan kan vända sig själv på sidan nu, kan ju faktiskt ramla ner. En sekund av ouppmärksamhet och han kan ramla ner. Svärmor tycker att jag är såååå elak som inte låter henne filma honom på ett matbord. Hon får ju självklart gärna filma honom när han ligger tryggt och säkert i sin vagn eller i sin korg. Jag misstänker att det hela egentligen inte alls har med filmen att göra utan att det är en maktkamp ur hennes synvinkel. Hon vill bestämma och klarar inte av att acceptera att hon är farmor och därmed inte har någonting att säga till om utan alltid måste fråga om lov först. Jag vill så gärna få en fungerande relation med min svärmor för min sons skull. Min svärmor och jag hade en fin relation fram till sonens födelse. Sedan dess känner jag inte igen henne. Hur får jag henne att förstå att hon måste acceptera mina beslut utan att ifrågasätta eller kritisera? Hur sätter jag gränser utan att vara elak? Hur gör ni andra? Alla tips och råd mottages med tacksamhet.