3 år och ständiga "olyckor"...Hjälp!!

Jag vet inte hur du skall göra. Men frågan är om jag inte låtit honom stå på tillväxt lite och låtit honom välja själv mellan att ha blöja eller vara utan. Det kan ju vara så att hans blåsa inte är riktigt mogen, och att han inte riktigt känner signalerna.

Han kanske inte är redo att vara utan blöja. Det är min spontana tanke.

blöja på natten kan han ha länge till, så släpp det. När det gälelr dagtid tror jag ni råkat snurra in er på tok för mycket i mutor o belöning o... Lätt gjort! Det har blivit en alldeles för stor sak av det och då blir det också alldeles för mycket att lyckas/misslyckas/ inte orka hantera o försöka... Det jag skulel göra, som vi gjort då vi i lolika situationer gjort på tok för stor sak av olika grejer är att backa! Backa totalt o prata öppet med ert barn om att "oj vad tokigt det här blev, det har nog verkat som att vi tycker det är superviktigt att du itne har blöja på dagarna och att du itne får kissa på dig, men så är det ju itne alls" kanske till o med be honom om ursäkt för att ni, som föräldrar, tappade perspektiv o drev det så långt. sen skulel jag säga "nu undrar jag om det skulle kännas bäst för dig att få ha blöja på dagarna ett tag före vi börjar om på ett bättre sätt?"
Vil han det så slappna av o kör blöja några veckor ja kanske till o med fram til sommaren. Sen tar ni nya tag på ett helt annat sätt. avslappnat, lugnt o utan att värdera olyckor elelr då han lyckas. när han går på toa så säg bara "så du var kissnödig" o skapa rutiner så som "man går alltid på toaletten före man går ut/när man komemr hem/före man ska sova/ när man går upp på morgonen. Hjälp till o påminn om de rutinerna men inte tjata, inte hurra inte gnälla.
Det är bara lite kiss o han komemr lära sig. en vän till mig sa åt mig att säga till vår dotter då hon själv var förtvivlad över att fortfarande ha nattblöja "det är lugnt du har låååång tid på dig att lpåta din kropp läöra sig det där, du vet, det är sällan vuxna behöver ha blöja på natten, det komemr itne du heller ha".
Jag vet itne om jag sa det riktigt på det sättet, men det jag sa lugnade henne otroligt mycket o när vi gjort oss av med alla laddningar (så långt man bara kan!) o bara stöttade o hjälpte o uppmuntrade då det behövdes så blev det sakta bättre.

Tack för era råd! Och Millans hustru du har så rätt....Det HAR blivit för stort fokus på detta - omedvetet. Det känns ju bara som ett stooort kliv tillbaka att börja ha blöja igen men det är nog det ända rätta. Skall ta med mig dina råd och försöka tagga ner

ja men det är just det, du behöver itne SE det som ett stort kliv tillbaka, o f a inte förmedla det så. utan istället se det som att ge ert barn tid att läka o er alla möjlighet att senare börja om på ett alldeles nytt sätt, en ny möjlighet att göra det på ett bättre sätt. Tid behöver förmodligen verkligen få gå nu. jag tror jag skulle sätta ribban att vänta till sommaren elelr så. kanske ert barn överrumplar er före dess med en egen agenda o då låter ni honom styra o prova o bara milt följer med. Annars börjar ni så smått prata om det så oladdat ni bara kan framåt sommaren när ni inte själva är allt för trötta o stressade...
O som sagt, jag vet hur lätt man snurrar in sig. här var det bokmärken o kronor o allt möjligt tokitok en tid tills vi fattade vad vi höll på med o backade om en annan grej. o sen några månader senarer gav dottern oss en ny chans

känner igen mig i det du skrev i TS. 

Vi tjatade och stressade vår son eftersom vi visste att han mycket väl var medveten om vad som hände men vägrade att sitta på pottan. Bajsandet hade han fixat länge och valde alltid pottan till detta.  

Vi gav upp och pratade med vår son om att han faktiskt själv får säga till när han ville vara utan blöja.  Frågade honom varje dag om det var kalsong eller blöja som gällde. Valde han  kalsonger så förklarade vi att han då får säga till när han behövde kissa men sa inget mer än detta. 

Första veckorna var det lika många olyckor som vanligt, sen hände något oväntat, en eftermiddag för snart 2 veckor sedan så sa han helt kort att han behövde kissa....sedan dess har det hänt 2 olyckor.

Ville bara skriva att det kan vara bra att sluta tjata och låta honom fixa det själv. Nu "kämpar" vi vidare på hans villkor med att våga vara utan blöja på dagis. Nu i efterhand så inser jag att han alltid fungerar på samma sätt, han gör inget innan han till 110 % vet att han fixar det.