väljer ni hunden eller människan?

Hade jag haft båda mina hundar och träffade en kille då som var lite allergisk hade han faktiskt fått leva med det! Tror aldrig jag hade gjort mej av med mina hundar för en kille jag nyss träffat.. Hade däremot mitt barn blivit allergisk hade det ju inte varit så svårt val :) Hundarna hade rykt ganska fort.. Men till hem i närheten så man ändå kan träffa dom..

Men i mitt fall så var det inget bekymmer.. I mitt förhållande är det jag som är allergisk och inte min sambo ^^ Klarar av mina 2 hundar men reagerar på de flesta andra! Hittills har vår dotter inte visat tecken på allergi och hoppas verkligen det fortsätter så...

jasså johanna har du gjort en diskussion på familje liv också :P när jag och karln blev ihop så hade jag katt  karln är dock allergisk men inte så att det påverkade honom så mycket. så vi skaffade en till katt sen kom pojken och fick atopiska eksem som blev värre av katthåren och då hittade vi nya hem till dom direkt. Från första dagen då vi fick veta.  

Haha johanna du är bara för härlig!

Jag är själv allergisk och träffade min sambo som hade en liten hund. Jag skulle aldrig på min tid säga åt min sambo att göra av med sin hund. Jag sa bara åt honom att jag inte kunde ha hunden i sovrummet när vi flyttade ihop. Jag fick mycket starka känslor för denna hund och jag ville till och med börja en allergivaccinering så att jag skulle klara pälsdjur bättre.. Tyvärr gick denna lilla varelse bort av ålder och akut sjukdom senare..

Några år senare tog vi hand om en ny hund som behövde ett hem. Vi testade en period för att se om jag klarade av en stor hund och det gick bra. Mitt krav är att hunden aldrig får gå in i sovrummet och inte får ligga i soffan utan ett visst täcke. Vi har inga stora mattor och dammsuger svabbar varje dag. på så sätt funkar det.

Om sen min 3 åriga dotter skulle bli allergisk så blir det en helt annan situation eftersom jag inte kan trycka i henne en massa medicin. jag är ju vuxen och har gjort ett val. Det är ju inget jag hade kunnat utsätta min dotter för. Isåfall hade min mamma fått ta hand om hunden och så hade vi fått hålla träffa honom varje dag ändå utan att ha honom hemma

Och TS, man kan inte jämföra barn med en pojkvän.

Om jag inte hade min man och skulle träffa någon ny som visade sig vara allergisk skulle den nya partnern få dra. Jag gör mig inte av med hunden. 
Om min man plötsligt skulle visa sig vara allergisk, ja då skulle jag lämna honom.
Jag varken kan eller vill leva utan hund. 

Beror nog på lite hur pass allvarlig relationen men sen skulle jag aldrig göra mig av med min hund pga en ny relation som inte är så utvecklad och man inte vet hur det blir.

Tycker att TS valt lite väl starka ord i starten. :-O 

att säga att folk är fuckade för att de inte tycker som du låter ju bara så omoget,

Självklart beror det på situationen. Det finns ju faktiskt olika grader av allergi och olika allergier. Det finns olika lösningar, mediciner, skaffa hundgård, flytta ut på landet och ha ute katt, skaffa kattgård som kan underlätta. Städa oftare osv..
Sen även om man gjort allt det så kanske de inte fungerar ändå, och visst då får man ju göra det tråkiga, att lämna bort hunden, eller katten.
Men om man skaffar en hundgård så funkar det oftast, få är så allergiska att de faktiskt inte tål att träffa någon som har umgåts med hund.
Sen beror de väl på vad man prioriterar, hade jag träffat någon som var allergisk och vägrat flytta ut på landet eller vägrat ha hundgård ja då hade jag ju fått göra mig av med hunden eller skaffa en annan pojk/flickvän
Så vill man gärna ha kvar sitt djur så finns det ju faktiskt lösningar, allt går bara man vill.