• Yobbly

    Vilka regler vid måltiderna?

    Måltiderna ska ju vara en stund av glädje och njutning. Man ska äta för att man är hungrig och för att det är gott. Men just nu så är varenda måltid ett ångestmoment för mig.

    Min snart 4 årige son använder dem för att trottsa.
    Eller vad är det som händer?

    Har ni tid att läsa mitt inlägg på bloggen och ge mig lite råd.
    Jag känner mig lite vilsen i mitt resonemang.
    Eller finns det fler som har samma problem?

    yohannailaspalmas.webblogg.se/2011/march/ata-...

    Tack på förhand.

    /Y

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-03-12 12:59
    Fel länk, denna är det:
    yohannailaspalmas.webblogg.se/2011/march/ata-eller-inte-ata-det-ar-fraganvarje-d.html

  • Svar på tråden Vilka regler vid måltiderna?
  • Tygtiiger

    Det är frustrerande när barn inte kommer till bordet. Att säga till ett par gånger innan och gå och hämta - för oss funkar det med försäkringar om att han får leka vidare senare - har funkat här hemma.

    Ang att äta upp. Svårt. Jag fattar ju också att min son inte kommer att stå sig på en halv potatis och ett glas mjölk. När man är fyra kan man börja förstå uppmaningar av typen "känn efter, är du verkligen mätt? För du har ätit jättelite!" och man kan också förväntas smaka på allt. (Även där hjälper det att säga "Smaka bara, du behöver inte gilla det eller äta alltihop").

    Det som har varit bäst för oss är att ha valt ut ett par tillfällen som passar och låta honom gå från bordet när han har ätit för lite. Då kommer han en timme senare och är jättehungrig och vill ha smörgås - och DÅ kan man påminna om att han inte åt så mycket, och att då blir det så här och det är inte jättekul, ju. Så får han självklart en smörgås, så att han reder sig lite till nästa måltid. Ja, jag har faktiskt serverat smörgås kl 3 på natten också, enstaka gånger, när han vaknat helt förtvivlad och hungrig.

    Regler i övrigt är att försöka äta fint, att säga tack för maten och be om lov att gå från bordet (för då hinner man stoppa de kletiga händerna innan de tar på allt annat!)


    Krupke, we've got problems of our own!
  • Majan78

    Läste precis ditt blogginlägg... - och gode gud det är EXAKT som hemma hos oss med vår 4-åring!!

    Jag kör på samma strategi som du, att han får vara utan mat om han inte äter. Har provat det mesta inom tjat. Nu säger jag till, han kommer till bordet, äter kanske två tuggor (under vilka han är uppe några gånger) och sen är han mätt.
    Tjatar om frukt efter nån timme. Glass, godis och kakor kan han trycka i sig trots att han är mätt dock.

    Stänger tv:n innan maten, eftersom den drar ganska mycket, och säger till innan maten är klar. Funkar inte ändå. Som tur är verkar han äta på förskolan, och han går upp i vikt som han ska.


    ♥ V 2007♥A 2009 ♥
  • Cocco

    Regler? Här får man äta hur man vill =) så länge man äter.
    Men man ska sitta kvar tills alla är färdiga. Trams(misshandel) som att tvinga i barnen håller vi inte på med.

  • Guld gossarnas Super Mamma

    Här håller vi hårt på att alla ska ha ätit klart innan någon lämnar matbordet för mat ro skull här hemma,sen om det äts eller ej är val dom själv får välja och äts det inget,så blir det inget annat heller efter åt.


    HAR VÄRLDENS VACKRASTE BARN!
  • Yobbly
    Alexi skrev 2011-03-12 13:28:53 följande:
    Det finns en bok av Jesper Juul som heter nu ska vi äta, den kanske innehåller bra tips? Jag har bara läst början själv än så länge dock så jag vet inte hur den är men Juul har ju väldigt bra tankar. Min äldsta är bara två än så länge men vi trugar aldrig, vi kan påminna någon gång men vi trugar aldrig, tjatar aldrig om mat osv. Vi erbjuder (och erbjuder sånt som vi vet är rimligt att hon kan tänkas tycka om, dvs inte pannkaka varje dag men inte heller något som är väldigt starkt, såser osv) och sen får hon äta om hon vill. Friska barn svälter inte. Låt honom ta eget ansvar för när han är hungrig och inte.
    @Alexi:
    Jag VILL heller inte truga och tjata men när jag märker att han inte äter så mycket som han borde och blir trött och grinig av det så gör jag det ändå. Jag har VÄLDIGT svårt för att tro att barn veta hur mycket de bör äta när de är 4 år. Han äter ju mer om jag gör en lek av det eller om jag matar honom så han kan ju inte vara så mätt som han säjer att han är.

    Dessutom så säjer han gämt när han sätter sig vid bordet att han inte gillar vad jag gjort. Detta gäller allt utom pannkaka och varmkorv. Men om jag väl får honom att sätta igång och äta så fortsätter han ju så han gillar ju det. Svårigheten är bara att INTE tappa tålamodet innan han kommer igång...

    Eget ansvar tycker jag låter som att försöka komma undan problemet. Bestämmer dina barn när de ska gå och lägga sig tex? Vet inte föräldrarna bäst och ska vägleda sina barn?
  • iconic
    Machapuchare skrev 2011-03-12 17:19:56 följande:
    Ett Boktips: Jesper Juuls " Nu skall vi äta".
  • Yobbly
    Machapuchare skrev 2011-03-12 17:15:30 följande:
    Försöker ha som regel att inte tjafsa och tjata vid middagsbordet.
    @Machapuchare
    Jo det försöker jag också. Men vad ska man göra när det inte fungerar? Om jag ser att han äter mer om jag påminner honom så är det ju svårt att låta bli...
  • Yobbly
    Majsan70 skrev 2011-03-12 14:45:22 följande:
    Fast jag har inte upplevt några problem tror jag just tack vare att jag inte har så mycket regler o måsten. För just sånt tycks vara en trigger för problemen.  En mer avslappnad attityd brukar ge ett bättre resultat samt att man försöker fokusera på det som verkligen är bra. dina tankar är för mig negativa och negativa energier smittar av sig. Min erfarenhet bara.
    @Majsan
    Jag tror nog ändå att ni har en del regler fastän eftersom de fungerar så tror du att ni inte har det (för att det låter så fint).
    För det är inte förens barnen INTE beter sig som man vill att de ska bete sig som man märker vilka regler som man tycker ska följas vid tex matbordet.
    EX: Alla äter samtidigt, man beter sig fint, man äter upp det som man tagit till sig, ingen efterrätt om man inte ätit upp, ingen TV vid bordet, vara tyst när andra talar, inte säja att man inte tycker om förens man smakat, smaka på allt på bordet osv...
  • Yobbly
    Cocco skrev 2011-03-15 17:08:39 följande:
    Regler? Här får man äta hur man vill =) så länge man äter.
    Men man ska sitta kvar tills alla är färdiga. Trams(misshandel) som att tvinga i barnen håller vi inte på med.
    @Cocco
    Det håller jag inte på med här heller, tvinga i mat alltså. Men frågan är hur man lyckas ändå ;)
    Och regler tror jag nog att ni har ändå. Annars så blir det väldigt svårt att fungera.
  • Yobbly
    Fendi skrev 2011-03-12 20:18:04 följande:

    samtliga sitter kvar vid bordet tills alla ätit klart.
    Tv, dator  stängs av innan man sätter sej vid bords,
     Äter man inte det som står på bordet får man låta bli, men det blir ingen frukt/macka senare heller utan då värmer jag på maten.
    de vet att jag skulle bara gå och hämta och placera vid bordet varesej de blev arg eller inte
    varochen äter det man "vill" av det som står på bordet, men vi äter inte enkelsidigt bara för att några är petiga och jag står INTE och gör tre olika rätter....
    Klara tydliga regler som gäller alla alltid...inget tjafs... =)


    @Fendi
    Jag tycker att detta låter jättebra för visst är det nödvändigt med regler?
    Problemet är bara att få dem att fungera.
    Tack för bra svar!
  • solida
    Yobbly skrev 2011-03-24 13:15:08 följande:
    @Majsan
    Jag tror nog ändå att ni har en del regler fastän eftersom de fungerar så tror du att ni inte har det (för att det låter så fint).
    För det är inte förens barnen INTE beter sig som man vill att de ska bete sig som man märker vilka regler som man tycker ska följas vid tex matbordet.
    EX: Alla äter samtidigt, man beter sig fint, man äter upp det som man tagit till sig, ingen efterrätt om man inte ätit upp, ingen TV vid bordet, vara tyst när andra talar, inte säja att man inte tycker om förens man smakat, smaka på allt på bordet osv...
    Vi har nog ingen av de där reglerna...
    -Alla behöver inte äta samtidigt, det brukar bli lite omlott vissa dagar. de flesta dagar äter vi tillsammans men inte alltid och det är absolut inget måste.
    -Man måste verkligen inte bete sig fint vid vårt bord (vad betyder egentligen det?). Vi är som vi är helt enkelt.
    -Man behöver inte äta upp allt, är man mätt så är man.
    -Efterrätt har vi nån gång ibland (ytterst sällan) och de få gångerna får man det även om man inte ätit upp. Skulle aldrig tvinga någonm varken barn eller sambo att äta upp allt på tallriken.
    -Har ingen TV i köket men det händer nån gång i månaden kanske att vi äter framför TVn i vardagsrummet.
    -Vi är för härliga diskussioner och pratiga berättelser från alla vid bordet. Man behöver inte vänta på sin tur att prata.
    -Min son säger varje dag att han inte tycker om innan han ens smakat, men jag lägger ingen vikt vid det utan fortsätter erbjuda och han äter upp...
    -Man måste inte smaka allt på bordet, det skulle innebära att tvinga in mat i munnen på någon. Däremot vill jag att sonen smakar på t ex såsen också och inte bara pasta, men vill han bara äta pasta får han det fast vill han ta ännu mer pasta vill jag att han smakar på såsen också. Krånglig mening. Däremot behöver ingen som inte vill äta grönsakerna.

    Så vet inte vilka regler vi har, men vi har väldigt trevligt och ett bra middagsklimat.
  • Yobbly
    solida skrev 2011-03-24 18:18:48 följande:
    Vi har nog ingen av de där reglerna...
    -Alla behöver inte äta samtidigt, det brukar bli lite omlott vissa dagar. de flesta dagar äter vi tillsammans men inte alltid och det är absolut inget måste.
    -Man måste verkligen inte bete sig fint vid vårt bord (vad betyder egentligen det?). Vi är som vi är helt enkelt.
    -Man behöver inte äta upp allt, är man mätt så är man.
    -Efterrätt har vi nån gång ibland (ytterst sällan) och de få gångerna får man det även om man inte ätit upp. Skulle aldrig tvinga någonm varken barn eller sambo att äta upp allt på tallriken.
    -Har ingen TV i köket men det händer nån gång i månaden kanske att vi äter framför TVn i vardagsrummet.
    -Vi är för härliga diskussioner och pratiga berättelser från alla vid bordet. Man behöver inte vänta på sin tur att prata.
    -Min son säger varje dag att han inte tycker om innan han ens smakat, men jag lägger ingen vikt vid det utan fortsätter erbjuda och han äter upp...
    -Man måste inte smaka allt på bordet, det skulle innebära att tvinga in mat i munnen på någon. Däremot vill jag att sonen smakar på t ex såsen också och inte bara pasta, men vill han bara äta pasta får han det fast vill han ta ännu mer pasta vill jag att han smakar på såsen också. Krånglig mening. Däremot behöver ingen som inte vill äta grönsakerna.

    Så vet inte vilka regler vi har, men vi har väldigt trevligt och ett bra middagsklimat.
    @Solida:
    Ja du nu blev det mycket att föklara. Jag vet inte om du retas med mig eller om du missförstår med flit...

    >Samtidig ätning - Det är när alla är hemma och maten står på bordet. Självklart kan det finns undantag men allmän regel är äta tillsammans. Jag står inte och värmer på mat stup i kvarten. Och jag tycker inte att en 4-åring ska bestämma om han ska komma till bordet eller inte för han håller på och leker med något. Du skrev själv tidigare att jag skulle gå och hämta honom, eller har du ändrat dig?

    >Äta fint menar jag naturligtvis självklara saker som att man inte skriker som en gris, spottar ut maten, kastar maten, leker med maten osv. Du skrev själv tidigare att om de inte uppför sig så får de gå på sitt rum....

    >Äta upp menar jag att om man har bett om mer så får man äta upp det som man har bett om.

    >Efterrätt menar jag att det är inte acceptabelt att säja att man är mätt bara för att sedan hugga in på godisskålen (på lördagar) eller börja skrika om tårta. Tycker jag även gäller för sambon ;)

    >Ang.TV så äter vi också framför den ibland men normaltsett stänger vi av den för annars så äter inte 4-åringen utan sitter och tittar på den istället.

    >Prata i munnen så har 4-åringen fått en vana att avbryta våra samtal så fort som vi vuxna försöker avhandla något som han inte är delaktig i, då med saker som nonsensprat som inte har någon mening, bara för att vi ska titta på honom. Vi måste också kunna få tala om saker som han inte har någon aning om.

    >Tycker inte om - jag tycker att 4-åringen ska bli medveten om att man inte säjer så innan man har smakat och att jag blir ledsen om jag lagat mat och han direkt säjer att den stinker.

    >Det sista med att smaka på allt så har du ju en regel där, han måste smaka på såsen innan han får mer pasta.....såååå. Alla har sina regler.
  • solida
    Yobbly skrev 2011-03-24 19:22:01 följande:
    @Solida:
    Ja du nu blev det mycket att föklara. Jag vet inte om du retas med mig eller om du missförstår med flit...

    >Samtidig ätning - Det är när alla är hemma och maten står på bordet. Självklart kan det finns undantag men allmän regel är äta tillsammans. Jag står inte och värmer på mat stup i kvarten. Och jag tycker inte att en 4-åring ska bestämma om han ska komma till bordet eller inte för han håller på och leker med något. Du skrev själv tidigare att jag skulle gå och hämta honom, eller har du ändrat dig?

    >Äta fint menar jag naturligtvis självklara saker som att man inte skriker som en gris, spottar ut maten, kastar maten, leker med maten osv. Du skrev själv tidigare att om de inte uppför sig så får de gå på sitt rum....

    >Äta upp menar jag att om man har bett om mer så får man äta upp det som man har bett om.

    >Efterrätt menar jag att det är inte acceptabelt att säja att man är mätt bara för att sedan hugga in på godisskålen (på lördagar) eller börja skrika om tårta. Tycker jag även gäller för sambon ;)

    >Ang.TV så äter vi också framför den ibland men normaltsett stänger vi av den för annars så äter inte 4-åringen utan sitter och tittar på den istället.

    >Prata i munnen så har 4-åringen fått en vana att avbryta våra samtal så fort som vi vuxna försöker avhandla något som han inte är delaktig i, då med saker som nonsensprat som inte har någon mening, bara för att vi ska titta på honom. Vi måste också kunna få tala om saker som han inte har någon aning om.

    >Tycker inte om - jag tycker att 4-åringen ska bli medveten om att man inte säjer så innan man har smakat och att jag blir ledsen om jag lagat mat och han direkt säjer att den stinker.

    >Det sista med att smaka på allt så har du ju en regel där, han måste smaka på såsen innan han får mer pasta.....såååå. Alla har sina regler.
    Jag har verkligen inte sagt att han får gå till sitt rum om han inte uppför sig!!!! :-O Vart fick du det ifrån??

    Att jag sa att du skulle hämta honom var för att enligt dig var det ett stort problem att han inte kom till bordet.

    Tycker att det verkar som att ni har mycket regler, ja. Och att ni nog borde skippa några för att underlätta för alla. Men tycker du inte det själv så fine. Förstår bara inte varför du startat en tråd när du dissar alla tips och råd du får.
  • RosaNapp

    Mina regler:

    Alla ska komma till bordet, om man ser på tv får man se klart programmet, inget mer (jag stänger av tvn sen).
    Alla ska sitta lugnt utan att leka när dom äter. Vill dom inte äta, är det ok, jag vill gärna att dom ska sitta kvar, men dom får inte leka. Leka får dom göra sen (detta för att småsyskon är för små för att sägas till femtielva gånger och då blir det bara tjat=negativt).
    Dom ska äta till dom blir mätta. Har jag lagt upp så äter dom det dom orkar/vill. Men dom tränar på att lägga upp själva, ändå tvingar jag dom inte att äta upp.
    Jag vill inte höra "maten är äcklig", men dom behöver inte gilla det. Då får dom säga "det här passar inte mig".
    På lördagar och söndagar har vi efterrätt. Men det är inget vi pratar om under middagen, just för att dom ska koncentrera sig på maten och inte bara äta efterrätt.

    Om någon tar lite lång tid på sig får dom andra gå före, så sitter jag kvar som sällskap. Det där brukar variera.

    Dom tar undan tallrik, glas och bestick efter sig.

    Tvn ska vara avstängd under måltider, just för att dom inte ska sitta och lyssna efter spännande program.

    Jag brukar gå till dom och säga till att maten är klar. Brukar också säga till en stund innan så att dom hinner gå på toaletten samt tvätta händerna i god tid innan det är klart.

    Kommer dom inte när jag säger till (om dom inte fått lov att se klart ett program) så påminner jag en gång. Kommer dom inte då så vill dom väl inte ha, brukar jag fråga. Då brukar dom komma på stört.

    Jag lagar inget annat. Är det ny mat så tycker ajg man kan smaka, men man måste inte gilla det. Gillar man inte så får man macka istället. Men jag vill inte att dom ska säga att dom inte tycker om innan dom smakat.

    Mina barn är 5 år, 3 år, 2½ år och 11 månader. Reglerna gäller främst dom två äldsta, men 2½åringen håller på att lära sig dom nu.
    Självklart får man ha med i beräkningen deras ålder när jag tänker på reglerna så visst tjat är ju nödvändigt.

     

  • Pssst

    Det där med regler är svårt men vissa saker tycker jag är väldigt grundläggande.

    - Nej, här behöver inte barnen äta upp allt på tallriken om de inte specifikt talat om exakt hur mkt de velat ha eller tar själv. Tar snart 7-åringen om (han tar maten själv) så får han sitta kvar tills han har ätit upp. Detta gäller inte den 2 mindre som inte tar mat själva.

    - Vid matbordet så säger man inte att maten är "äcklig". Tabu hos oss. Tycker man inte det är gott så kan man säga det på annat sätt och det först när man har smakat på det.

    - Vi pratar inte i munnen på varandra av hänsyn till alla.

    - TV:n är avstängd när vi äter för 6,5-åringen kan inte hantera mat och tv samtidigt.

    - Man sitter inte och sparkar på andra under bordet.

    För mig självklara saker egentligen men det är ju sådant som barn måste lära sig...


    Vårt Pyre 5/7 - 08 och vår Böna 15/8 -09
  • Yobbly
    RosaNapp skrev 2011-03-24 20:08:43 följande:
    Mina regler:

    Alla ska komma till bordet, om man ser på tv får man se klart programmet, inget mer (jag stänger av tvn sen).
    Alla ska sitta lugnt utan att leka när dom äter. Vill dom inte äta, är det ok, jag vill gärna att dom ska sitta kvar, men dom får inte leka. Leka får dom göra sen (detta för att småsyskon är för små för att sägas till femtielva gånger och då blir det bara tjat=negativt).
    Dom ska äta till dom blir mätta. Har jag lagt upp så äter dom det dom orkar/vill. Men dom tränar på att lägga upp själva, ändå tvingar jag dom inte att äta upp.
    Jag vill inte höra "maten är äcklig", men dom behöver inte gilla det. Då får dom säga "det här passar inte mig".
    På lördagar och söndagar har vi efterrätt. Men det är inget vi pratar om under middagen, just för att dom ska koncentrera sig på maten och inte bara äta efterrätt.

    Om någon tar lite lång tid på sig får dom andra gå före, så sitter jag kvar som sällskap. Det där brukar variera.

    Dom tar undan tallrik, glas och bestick efter sig.

    Tvn ska vara avstängd under måltider, just för att dom inte ska sitta och lyssna efter spännande program.

    Jag brukar gå till dom och säga till att maten är klar. Brukar också säga till en stund innan så att dom hinner gå på toaletten samt tvätta händerna i god tid innan det är klart.

    Kommer dom inte när jag säger till (om dom inte fått lov att se klart ett program) så påminner jag en gång. Kommer dom inte då så vill dom väl inte ha, brukar jag fråga. Då brukar dom komma på stört.

    Jag lagar inget annat. Är det ny mat så tycker ajg man kan smaka, men man måste inte gilla det. Gillar man inte så får man macka istället. Men jag vill inte att dom ska säga att dom inte tycker om innan dom smakat.

    Mina barn är 5 år, 3 år, 2½ år och 11 månader. Reglerna gäller främst dom två äldsta, men 2½åringen håller på att lära sig dom nu.
    Självklart får man ha med i beräkningen deras ålder när jag tänker på reglerna så visst tjat är ju nödvändigt.

     
    Tycker jag låter som bra regler och stämmer överens med mina också. Skönt att andra har regler också och inte bara släpper allt lös och lägger ansvaret på barnen. Började tro att jag var gammalmodig ;)
  • Yobbly
    Pssst skrev 2011-03-24 20:17:09 följande:
    Det där med regler är svårt men vissa saker tycker jag är väldigt grundläggande.

    - Nej, här behöver inte barnen äta upp allt på tallriken om de inte specifikt talat om exakt hur mkt de velat ha eller tar själv. Tar snart 7-åringen om (han tar maten själv) så får han sitta kvar tills han har ätit upp. Detta gäller inte den 2 mindre som inte tar mat själva.

    - Vid matbordet så säger man inte att maten är "äcklig". Tabu hos oss. Tycker man inte det är gott så kan man säga det på annat sätt och det först när man har smakat på det.

    - Vi pratar inte i munnen på varandra av hänsyn till alla.

    - TV:n är avstängd när vi äter för 6,5-åringen kan inte hantera mat och tv samtidigt.

    - Man sitter inte och sparkar på andra under bordet.

    För mig självklara saker egentligen men det är ju sådant som barn måste lära sig...
    Se inlägget ovan. Tack för svar.
  • Yobbly
    solida skrev 2011-03-24 19:53:20 följande:
    Jag har verkligen inte sagt att han får gå till sitt rum om han inte uppför sig!!!! :-O Vart fick du det ifrån??

    Att jag sa att du skulle hämta honom var för att enligt dig var det ett stort problem att han inte kom till bordet.

    Tycker att det verkar som att ni har mycket regler, ja. Och att ni nog borde skippa några för att underlätta för alla. Men tycker du inte det själv så fine. Förstår bara inte varför du startat en tråd när du dissar alla tips och råd du får.
    " Vissa dagar kan han lägga sig på golvet och skrika för att han inte fått hälla upp vattnet själv, eller ta ketchup själv eller hämtat tallriken själv. Då säger vi att han får gå och skrika i nåt annat rum för vi vill ha matro, eller så får han sitta på stolen och lugna ner sig lite. "

    Detta var väl du i inlägg nr 6? (Annat rum då OK jag läste fel. same same..)

    Jag dissar inte ALLA råd, bara de jag inte håller med om.
  • Fendi
    Yobbly skrev 2011-03-24 18:17:20 följande:
    @Fendi
    Jag tycker att detta låter jättebra för visst är det nödvändigt med regler?
    Problemet är bara att få dem att fungera.
    Tack för bra svar!
    Klart man behöver regler , men de behöver inte innefatta VAD de äter....som vuxen väljer man ju vad som står på matbordet, så kan barnet välja vad den vill utav det.
    Är man sedan konsekvent med att inte ge nåt annat tex frukt eller smörgås en halvtimme efteråt utan värma maten brukar det lösa sej till slut.
    Jag ska också skvallra att jag har en 9 åring som aldrig äit grönsaker, inte ens gurka...och de andra barnen skulle kunna leva på dem...
    Vissa barn bara ÄR såna , visst har jag varit frustrerad ibland, men inte fasen äter hon grönsakerna för det, vi blir ju bara osams..

    Man får välja sina strider, och jag tackar de övre amterna att hon älskar frukt iallafall  =P
  • solida
    Yobbly skrev 2011-03-24 21:41:14 följande:
    " Vissa dagar kan han lägga sig på golvet och skrika för att han inte fått hälla upp vattnet själv, eller ta ketchup själv eller hämtat tallriken själv. Då säger vi att han får gå och skrika i nåt annat rum för vi vill ha matro, eller så får han sitta på stolen och lugna ner sig lite. "

    Detta var väl du i inlägg nr 6? (Annat rum då OK jag läste fel. same same..)

    Jag dissar inte ALLA råd, bara de jag inte håller med om.
    Fast för mig handlar det inte om att "uppföra sig". Om han är arg får han vara det, jag vill inte att han ska trycka undan de känslorna och lida i det tysta. Men hn kan välja mellan att vara arg och frustrerad men prata med oss om det och förklara varför, eller skrika rätt ut. Om han väljer det andra alternativet vill vi att han gör det i ett annat rum därför att vi blir störda i vår måltid. Bara normal konsekvens, inte ett straff.

    De regler vi har finns därför att vi vill ha en bra och lugn stund vid matbordet. Dessa regler känns helt normala och naturliga i vår familj utifrån de förutsättninar vi har och de personer vi är. Det känns helt enkelt inte som att vi har så mycket regler, eftersom vi väldigt sällan måste tjata om dem. Men i andra familjer skulle nog våra regler inte alls passa, medans deras regler funkar hur bra som helst där. Därför tror jag att det är svårt både att ge råd och att ta emot dem när det gäller sånt här, det är så väldigt olika i olika familjer hur man har det och hur man vill ha det kring matbordet (om man ens har ett matbord).
    Hoppas du fått några tips i tråden som kan fungera hos er!
Svar på tråden Vilka regler vid måltiderna?