Totalt slutkörd!
Hej!
Jag och min fru fick ett barn för nästan 2 sedan nu och det började med 5 månaders kolik och tänder på detta, så det blev mycket skrik och påfrestning. Hon valde att stanna hemma under ett helt år så jag jobbade heltid. När jag inte jobbade så avlastade jag henne med att köra runt med barnet i bilen så hon fick vila upp sig därhemma och tog våra stora hundar på det mesta av rundorna när jag kunde, skötte disk och tvätt. Men inget var bra som jag gjorde då hon ändå stupalöst ringde upp mig på jobbet och beklagade sig över vårt barn och hur djävla jobbig hon var och tjabbade av sig allt på mig så vi blev ovänner. Sa till henne många gånger att vi måste kämpa och jobba för varanndra inte emot varanndra men det hjälpte inte. Gång på gång sa jag till henne att jag kunde vara hemma med barnet istället men det dög inte heller för hon hatar sitt jobb sa hon. Min fru blev odräglig i sitt uppförande och jag blev totalt sönder stressad. Varningsklockorna ringde för fullt och det känndes som om fått en förlossningsdepression. Jag skrek på hjälp hos barnmorskan som hänvisade oss till någon som skulle hjälpa henne med hennes aggresion men det hjälpte inte. Under tiden fram till flickan var ett år så skull jag efter jag ha jobbat komma hem och ta flickan så mycket som möjligt fram tills hon skulle lägga sig + att rasta hundarna. Blev ju inte så mycket egentid för mig! Sen började min pappaledighet på några månader 2 dagar i veckan och nu helt plötsligt skulle jag göra allt hemma på dom dagarna, städning, tvättning mm och är hon kom hem så gick hon och satte sig vid dotorn eller lade sig på soffan och sov,,,, Vad hände nu med min avlastning!!!
Nu hade hon det värst för hennes arbete är så mer krävande än mitt! Vad vet hon om det!? Jag springer röven av mig på mitt arbete och hon jobbar innom vården. Jag kontaktade barnmorskan flera gånger för hennes jobbighet och egoism. Hon liksom bara stog och diskade medans vårt ban stog och skrek vid hennes fötter och ville komma upp och man såg på min fru hur arg hon var och bara skiter hon barnet står där och skriker för att dom ska minsann lära sig säger hon! Både jag och min fru började hos psykologer och jag var hos min 3 gånger för att hon tyckte att jag resonerade så pass bra men min fru fick fortsätta och dom kom fram till att hon skulle göra en utredning av ADHD. Processen var otroligt lång och hon fick diagnosen ADHD redan efter andra besöket. Vi har väntat på att hon ska få sin medicin men det skjuts upp hela tiden pga doktor varit sjuk + förflyttning til en annan läkare pga hon har haft drogproblem en gång i tiden.
Jag har ett stressigt jobb, hundar som kräver mycket energi, en mamma och en pappa som inte har träffat mitt barn och hon är 2 år snart. Har även fått reda på att min pappa inte är min riktiga pappa= jag tappade en halv släkt direkt, genetiskt! En av hundarna attackera folk som tilltalar oss och är otroligt lömsk och den ställer till med nått varje runda. Jag har sagt till om att vi måste göra oss av med den men hon vill inte.
Denna påfrestning har nu gjort att jag tagit på mig så pass mycket och utsatts för sjuklig stress så pass länge att min kropp har börjat dra ner på takten åt mig ett tag tills för en vecka sedan då jag inte orkar röra mig, är helt slut av minsta lilla . Då blev jag sjukskriven för en kraftig deppretion, ångerst och symtom på med början på utbrändhet. Jag är på väg att lämna min fru men jag mår så dåligt att behöva ha mitt barn på halvtid. Jag kommer vara orolig under hela veckan jag inte har henne:(. Vad som spelar roll i mitt tänkande ang flytt är att jag inte kan lita på henne då hon sårat mig så mycket under alla år vi varit tillsammans. Innan vi fick flickan så fick jag ringa polisen på henne flera gånger då hon hotat mig med sin dåvarande kamphund, med kniv och med luftpistol. Några årefter vi gift oss stog hon och hånglade upp en kille och en tjej i vårt vardagsrum och när jag slängde ut dom så blev hon arg och stack till en gammal pojkvän. Efter vi fick vårt barn så har hon varit ute 6-8 gånger och varje gång är hon sketfull och folk ringer mig mellan 5-7 på morgonen och berätta att dom har min flickvän där och att dom är tvungen att bära hem henne och att jag ska ta emot dom. Ibland har hon till och med blivit hemledd av främmande män. Hon ville dricka vin nästan varje helg men hon dricker här hemma. Hon visar alldrig några kännslor men säger att hon älskar mig. Sex existerar 4 gånger per år och hon säger att hon har inte samma behov som jag och det ska jag finna mig i säger hon och visst det gör jag men hon kan väll hålla om mig i alla fall. Jag har inga problem att få några tjejer så ful är jag absolut inte hon är bara så omständig hela tiden.
Nu är ju frågan om hon kommer bli bättre av sin medicin om det är värt att vänta. Allt känns redan så dött mellan oss även om hon vill fortsätta så är det så mycket som förstördes på vägen.
Jag hänger mig fast här för mitt barns skull och jag känner om jag nu lämnar min fru pga hennes ADHD problematik så känns det som ett svek mot min fru och min dotter om nu hon också har det, men mycket känns som det handlar om min egen överlevnad nu. Vad ska jag göra??????
