• puss

    varför är så många heterosexuella? ang att välja kön på sin partner

    ?


    "att välja kön" på sin partner anser väl alla vara en ok sak att göra.

    men varför ska det vara så givet att man passar bäst ihop med det motsatta könet, om det nu är så som folk skriver, att det är Personlighet och inte Kön som är avgörande?

    tex välja kön på barn-diskussionen. man vill tex ha en son av särskilda skäl. då bombas man med svar "en tjej kan också spela fotboll, vad gör du om sonen vill dansa balett då", osv.
    samma människor som svalt heteronormen med hull och hår.

    jag undrar, varför är kvinnor så ute efter att fånga en karl (och vice versa)? vad är det man söker då för egenskaper som bara en man (/kvinna) har?


    up yours
    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-03-29 20:21
    "könet säger inget om hur barnet är som person" heter det ofta.
    vid vilken ålder blir kön en egenskap?
    vill man ha en partner eller ett kön? är det jämförbart med frågan "önskar man sig ett barn eller ett kön?" i barn/kön-debatten?
    gillar man de etablerade könsrollerna om man säker en motkönad partner, är det den "egenskapen" som är önskvärd?
  • Svar på tråden varför är så många heterosexuella? ang att välja kön på sin partner
  • Fru Kwasthilda

    Nu ja. Vet man inte hur barn blir till (stenåldern) och är homo så blir det inga barn.

  • Tygtiiger
    Fru Kwasthilda skrev 2011-03-29 20:37:20 följande:
    Nu ja. Vet man inte hur barn blir till (stenåldern) och är homo så blir det inga barn.
    Fast - en viss procent homosexuella i en population har visat sig öka antalet överlevande barn, antagligen för att barn tjänar på att ha en homosexuell faster eller morbror som hjälper till att försörja barnet istället för att skaffa egna som tär på resurserna. Så en population där majoriteten är hetero och det finns en minoritet som inte vill ha sex med motsatta könet verkar vara evolutionärt bra!

    Jag tycker nog att ts förenklar det hela lite i sin trådstart. Jag väljer ju inte mina vänner utifrån deras kön, bara min partner. Och honom valde jag inte bara för att han var man - han är liksom inte ersättlig med andra män. Jag har både manliga och kvinnliga vänner och där är könet ointressant eftersom jag inte tänker ligga med dem. Kön har bara en betydelse när det gäller sexuell attraktion - i övrigt är det ju en detalj i deras personlighet ungefär som om de är feta eller blonda eller fanatiska schackspelare.
    Krupke, we've got problems of our own!
  • Fru Kwasthilda

    Det är möjligt men det talar ju fortfarande för att en slående majoritet är hetero.

  • Tygtiiger
    Fru Kwasthilda skrev 2011-03-29 21:23:54 följande:
    Det är möjligt men det talar ju fortfarande för att en slående majoritet är hetero.
    Absolut! Och precis som du (?) är jag övertygad om att det naturliga urvalet slog igenom rätt rejält under äldre stenålder även vad gällde det - om man är hetero får man fler barn.
    Krupke, we've got problems of our own!
  • Lady Tig

    Cloudy genaliserar som vanligt.

  • Fru Kwasthilda

    Men. Självklart är det extremt svårt att sig själv så objektivt så att man kan särskilja vad som är biologi och vad som är norm. Det gäller inte bara sexualitet. Ibland blir jag så arg på mina barn att jag vill slå dem, rent instinktivt, men jag gör det inte för jag har lärt mig att man ska inte slå barn, det är emot allt jag tror på och det är emot den rådande normen. Det finns säkert otaliga exempel på vad som är norm och inlärt och vad som är någon slags medfödd drift och ibland när de krockar så väljer vi kanske normen och tror att det är det "naturliga".

  • poirot

    Kön och personlighet är precis lika viktiga för att jag ska bli attraherad, en partner handlar ju inte bara om att man ska leva ihop och vara kompatibel utan om att man ska attraheras fysiskt och det gör jag av män. När det handlar om barn däremot så planerar jag ju liksom inte att ha sex med dem så där spelar könet mindre roll. 

    Jag tror att min hetrosexualitet är till stor del inlärd, sex handlar ju inte bara om fortplantning utan om att vara social. Jag tror (helt utan belägg) att vi befinner oss på en flytande skala av hetrosexualitet och att de som är enbart hetrosexuella egentligen är lika många som de som är enbart homosexuella. 

  • poirot

    Vi har inte bara normen av hetrosexualitet, vi har också en normen som säger att man anses lyckad om personen man lever med är personen man skaffat barn med.  
     
    Jag ser min hetrosexualitet som det självklara valet men det innebär inte att jag inte har formats av just de två normerna. Det är bara det att jag gärna vill inbilla mig att jag hade varit den jag är i alla lägen men det är ju bara en illussion (ungefär som de som är övertygade om att de hade varit med i tyska motståndsrörelsen om de levt i tyskland under andra världskriget eller de som är övertygade om att de oavsett vilken uppväxt de haft aldrig skulle kunna bli kriminella eller ägna sig åt aga) 

  • Fru Kwasthilda
    poirot skrev 2011-03-30 06:57:45 följande:
    Vi har inte bara normen av hetrosexualitet, vi har också en normen som säger att man anses lyckad om personen man lever med är personen man skaffat barn med.  
     
    Jag ser min hetrosexualitet som det självklara valet men det innebär inte att jag inte har formats av just de två normerna. Det är bara det att jag gärna vill inbilla mig att jag hade varit den jag är i alla lägen men det är ju bara en illussion (ungefär som de som är övertygade om att de hade varit med i tyska motståndsrörelsen om de levt i tyskland under andra världskriget eller de som är övertygade om att de oavsett vilken uppväxt de haft aldrig skulle kunna bli kriminella eller ägna sig åt aga) 
    Samma här. Jag tror att vi, eller de flesta av oss, faktiskt saknar förmåga att ens föreställa oss hur vi hade formats av en miljö fullständigt skild från den vi vuxit upp i och lever i. Med det sagt så tror jag ändå att det finns massor av saker som vi, enligt Darwins principer om "survival of the fittest", inte "blir av med"...
  • bipbip

    (Har inte hunnit läst igenom tråden!)
    Då kan du ju fråga samma sak till homosexuella? Vad är det för något som är så könsbundet så de väljer partner efter kön? Det är ju exakt samma sak eller hur? 
    Jag förstår inte logiken med att det bara går åt ett håll, och när vart det fult/fel att vara hetero? Det är väl precis lika okej som alla andra sexualiteter, eller är du ute efter att vända på steken och smutskasta en annan sexualitet? Skulle du vilja lära dina barn detta, och om du fick ett heterosexuellt barn ska de behöva uppleva samma sak som alla homosexuella barn som växt upp i en familj där det anses vara fult och fel så barnet inte vågar "komma ut"?

  • bipbip
    bipbip skrev 2011-03-30 10:42:14 följande:
    (Har inte hunnit läst igenom tråden!)
    Då kan du ju fråga samma sak till homosexuella? Vad är det för något som är så könsbundet så de väljer partner efter kön? Det är ju exakt samma sak eller hur? 
    Jag förstår inte logiken med att det bara går åt ett håll, och när vart det fult/fel att vara hetero? Det är väl precis lika okej som alla andra sexualiteter, eller är du ute efter att vända på steken och smutskasta en annan sexualitet? Skulle du vilja lära dina barn detta, och om du fick ett heterosexuellt barn ska de behöva uppleva samma sak som alla homosexuella barn som växt upp i en familj där det anses vara fult och fel så barnet inte vågar "komma ut"?
    Oj, läste nyss igenom mitt svar, vad grinig jag verkar! Haha.

    Annars kan jag ju bara svara för mig själv, men även min umgängeskrets består till största del utav män, så för mig är det så att jag har både svårt att kunna skapa en djupare relation med kvinnor som vänner och dessutom är det inget jag attraheras av. Jag har verkligen alltid, sålänge jag kan minnas umgåtts och blivit "kär" i människor av det manliga könet.

    Jag är mer än nöjd med att vara sambo med min bästa vän, och jag är dessutom attraherad av honom. Det är så jag vill leva mitt liv, men detta kan ju ändras förstås...
  • Joppelina
    poirot skrev 2011-03-30 06:34:00 följande:
    Kön och personlighet är precis lika viktiga för att jag ska bli attraherad, en partner handlar ju inte bara om att man ska leva ihop och vara kompatibel utan om att man ska attraheras fysiskt och det gör jag av män. När det handlar om barn däremot så planerar jag ju liksom inte att ha sex med dem så där spelar könet mindre roll. 

    Jag tror att min hetrosexualitet är till stor del inlärd, sex handlar ju inte bara om fortplantning utan om att vara social. Jag tror (helt utan belägg) att vi befinner oss på en flytande skala av hetrosexualitet och att de som är enbart hetrosexuella egentligen är lika många som de som är enbart homosexuella. 
    Den tanken har jag mer och mer tänkt på, om det mellan helt hetrosexuell och helt homosexuell finns en hel rad av olika sexualiteter. Någon nämnde hobbybisexuell tex.

    Och att ju öppnare och mer tolerant samhället blir så öppnas också möjligheten för många bla i min ålder (45-55) att prova saker man aldrig tordats förrut. Just för att den sk. normen funnits.

    Och då menar jag sex utan fortplantning.

    När det gäller val av partner och den instinkten att fortplanta sej så tror jag fortfarande att det ligger mycket biologiskt bakom. Kvinnor känner sina biologiska klockor ticka. Bygga bo åldern brukar jag kalla det. Och då letar man efter en man. Väldigt generaliserande skrivet nu såklart.
    Varför det fortfarande är så idag att de flesta väljer partner av motsatt kön är ju baserat av detta som normen säger. Det accepterade. Och det faktum att största delen är mer på den heterosexuella delen av "skalan".

    Men alldeles säkert kommer detta att ändras när man ser ytterligare 20-30 år framåt.  Jag skulle tro att det har ett samband med att idag så ser man lite reaktionära åsikter komma fram. Tänker på att TS fick frågan om hon ville "omvända alla till homos" Så rädslan finns.

    Själv så har jag levt mamma-pappa-barn-liv. Numera är jag människa mer än kvinna, maka och mor. Mina vänner är i alla olika åldrar från 25-65. Många av mina allra bästa och närmaste vänner är män. Jag ser på mej själv som heterosexuell men blivit förälskad i 2 kvinnor i mitt liv.
    Jag är glad att jag inte sitter kvar med mina fördomar och lever med skygglappar längre.

    Angående barn och kön, så har jag svårt att tänka mej in i att önska ett kön, utan jag har alltid önskat mej ett barn.

    Sökandet av partner har jag passionen och att den ska övergå till kärlek.  Det ska säga klick.
  • Fru Kwasthilda
    bipbip skrev 2011-03-30 11:02:05 följande:
    Oj, läste nyss igenom mitt svar, vad grinig jag verkar! Haha.

    Annars kan jag ju bara svara för mig själv, men även min umgängeskrets består till största del utav män, så för mig är det så att jag har både svårt att kunna skapa en djupare relation med kvinnor som vänner och dessutom är det inget jag attraheras av. Jag har verkligen alltid, sålänge jag kan minnas umgåtts och blivit "kär" i människor av det manliga könet.

    Jag är mer än nöjd med att vara sambo med min bästa vän, och jag är dessutom attraherad av honom. Det är så jag vill leva mitt liv, men detta kan ju ändras förstås...
    Det framgår inte om du är man eller kvinna
  • bipbip
    Fru Kwasthilda skrev 2011-03-30 11:21:00 följande:
    Det framgår inte om du är man eller kvinna
    Men vad blind man blir, förlåt mig. Jag är kvinnaGlad
  • Fru Kwasthilda
    bipbip skrev 2011-03-30 11:48:58 följande:
    Men vad blind man blir, förlåt mig. Jag är kvinnaGlad
    Jo, jag gissade det men med tanke på ditt första inlägg så hade det varit roligt om det inte var så...
  • Noun

    Jag vill ha kuk. Ska en kvinna vara min partner får hon acceptera att jag knullar med karlar.


    Det känns faktiskt bättre och bättre ju mer jag tänker på det... Tack TS!

  • bipbip
    Fru Kwasthilda skrev 2011-03-30 12:01:57 följande:
    Jo, jag gissade det men med tanke på ditt första inlägg så hade det varit roligt om det inte var så...
    Hahaha, ja det håller jag med omTungan ute
  • puss
    bipbip skrev 2011-03-30 10:42:14 följande:
    (Har inte hunnit läst igenom tråden!)
    Då kan du ju fråga samma sak till homosexuella? Vad är det för något som är så könsbundet så de väljer partner efter kön? Det är ju exakt samma sak eller hur? 
    Jag förstår inte logiken med att det bara går åt ett håll, och när vart det fult/fel att vara hetero? Det är väl precis lika okej som alla andra sexualiteter, eller är du ute efter att vända på steken och smutskasta en annan sexualitet? Skulle du vilja lära dina barn detta, och om du fick ett heterosexuellt barn ska de behöva uppleva samma sak som alla homosexuella barn som växt upp i en familj där det anses vara fult och fel så barnet inte vågar "komma ut"?
    nu blir det vimigt.
    vad får dig att tro att det bara gäller hetrosexuella? det är inte ens den relenata frågan jag vill diskutera.
    men kör på, för all del. och att "det bara går åt ett håll" vet jag inte alls vad du menar med. är det fult att vara hetero?
    vart ser det ut som att jag smutskastar en sexualitet?
    jag orkar inte ens ställa alla frågor om ditt märkliga inlägg.
    up yours
Svar på tråden varför är så många heterosexuella? ang att välja kön på sin partner