Tänder inte på min man längre

Förlåt, som den ANDRA länkade i tråden, blandar ihop alla här

För mig är det extremt att inte "få lov" att äta massor av frukt tex. Det är jag övertygad om att man gjorde för 5000 år sedan också, stenåldern var ju inte bara här utan även i tropikerna. För mig känns det också ganska extremt att avstå från all sådan mat jag älskar (allt gott med olika former av vetemjöl som bas). Men som sagt, om jag fått diagnosen diabetes hade jag inte tvekat en sekund att utesluta eller mycket kraftigt dra ner på kolhydrater. Inom LCHF finn fiber i (jag är ingen expert på LCHF men bra på fiber så det kan vara så att jag räknar upp något "otillåtet"): nötter, bladgrönsaker, grönsaker som växt ovan jord, fibrex och pofiber (fiberorodukter man kan baka med), hallon för att nämna några exempel.

Om vi säger såhär, det är inget problem på andra plan sexuellt, jag kan bara sätta mig på hans ansikte så slickar han mig, jag kan ställa mig framför han och onanera, jag kan köra in dildos medans han tittar på, jag är inte blyg av mig, det är samlag och min syn på hans kuk som är problemet just nu.

Betänk skillnaden på vild frukt och förädlad frukt. Lchf eller metoden diet ordinerades mot typ två diabetes under låååång tid innan vi fick syntetiskt insulin då den äldre mycket framgångsrika behandlingen med lchfliknande diet förkastades av den flitigt uppvaktade läkarkåren och dess lärosäten. Det är inte för inte som det heter sockersjuka.

Det hette sockersjuka därför att det enda säkra sättet att diagnosticera det förr var att smaka på urinen, sött = diabetes.

Jag tycker det låter som att ni inte lyckas kommunicera/prata ordentligt med varandra. Om jag tolkar dig rätt (TS) så är det ingen idé att prata med honom eftersom du "VET" vad han kommer att säga.
Jag tycker det låter som att du söker efter sätt att få honom att ändra beteende - istället för att försöka få till ett (riktigt) samtal där du också, faktiskt, försöker lyssna och förstå vad det är som händer med honom, vad han vill (innerst inne) och vad det finns för rädslor hos honom.

Sättet du hittills försökt ta upp problem (som helt och hållet ligger på honom, enligt dig) har uppenbarligen inte funkat - kanske behöver du fundera på om det finns något annat sätt att faktiskt prata med honom..

Är du uppriktigt intresserad av hur han känner och upplever - eller vill du bara att han ska vara hård?
Instämmer med någon (en bit upp) som föreslår att ni gemensamt går till en terapeut/kurator för att få hjälp.

Alternativen som du har i nuläget är annars;
1) Låt det vara som det är, lär dig leva med ett ofullständigt sexliv (om du känner så).
2) Stå ut så länge som möjligt - men se hur ert förhållande går mot ett oundvikligt slut (förr eller senare).

Förvisso finns det rätt många förhållanden (har jag fått för mig) där man är relativt nöjd med att inte ha mycket till sexliv, man har andra saker som håller ihop och sköter sexet på annat sätt (eller slutar helt). Det är ju bara du som kan veta vad du vill med ditt liv.
Å andra sidan gäller samma sak med partnern. Hade jag varit i din situation hade jag verkligen försökt lyssna och förstå vad det är som rör sig innanför pannbenet.

Oj det låter inte kul varken för dig men främst din man.
Han måste ju tycka detta är jobbigt, eller?
Tur att jag är tjej för jag fick diabetes för några månader sen och märker än så länge inget negativt med lusten eller orgasmfrekvensen.
Jag och min man har mer sex nu än tidigare men det beror nog också på att jag varit småbarnsmamma och trött fram till för ett tag sedan
Om du pratar med din man behöver du ju inte uttycka att det är honom du inte tänder på utan säg att du tycker det känns obehagligt när snoppen är slak när han trycker in den.
Säg inte att det är osexigt!!
Brukar det bli så här för män, han har ju bara haft diabetes i 1½ år?
Hur gammal är han och vilken sorts diabetes har han, 1 eller 2?