Tjat om rutiner!
Min bebis är 4 månader och vi får ständigt höra om hur viktigt det är med rutiner och jag upplever att vi gör allt annorlunda jämfört med många andra.
Vi har inga speciella rutiner i dagsläget. Vi varvar ner vid sex på kvällen, ger lite gröt och sätter på pyjamas. Hon somnar alltid för natten mellan åtta och halv tio, det går lite upp och ner. Hon somnar alltid i mitt knä, oftast under amning. Jag går också alltid och lägger mig samtidigt som henne, vi samsover alltså. Har testat att lägga henne ensam men då klarar hon inte somna. Jag är själv trött på kvällen så det är egentligen av den anledning vi alltid lagt oss tillsammans.
Dom flesta jag känner som har barn i samma ålder samsover inte med sina bebisar utan dom flesta sover i egen säng. Dom lägger sina barn i egen säng samma klockslag varje dag. Jag förstår inte hur dom bär sig åt, för det fungerar inte på mitt barn.
När bör mitt barn ha mer fasta rutiner?
Varför och när måste hon sova i egen säng/eget rum?
Hon sover aldrig några fasta tider dagtid men ofta sover hon 30 min två gånger (en gång på förmiddagen och en gång på eftermiddagen) och så vilar hon kortare stunder då och då.
Bör hon ha fasta sovrutiner på dagen?
Kan tillägga att hon inte ens på dagen sover i egen säng, utan vi har en extrasäng i tv-rummet som hon sover i, och där sover hon väldigt bra pga att hon hör att vi är i närheten.
Jag har fått uppfattningen att det är dåligt att göra som jag gör, dvs inte kämpar mer med rutiner osv. Jag vill inte bråka med mitt barn, hon behöver min närhet på nätterna och dessutom nattammar vi fortfarande.
Har testat att ha henne i sin egen säng men hon sover mycket, mycket oroligare då. Ska man verkligen bråka om en sån sak?
Som sagt, hon är ju bara fyra månader men omgivningen verkar anse "ju tidigare desto bättre"...
Gör jag fel???