Mammatilltvåprinsar skrev 2011-06-12 22:24:08 följande:
Dina f:På vilket sätt är processen tung? Läste länken i ts men antar att du kan beskriva bättre:)
Numera är jag ju mottagare av embryon, men tidigare har jag gjort IVF 4ggr - och det en donator gör är en IVF utan att man sedan lägger tillbaka några embryon.
Jag tittade på länken och ser att SU använder det sk långa protokollet för donatorer. Det kallas helt enkelt så för att det tar längre tid - men det är också det som är lättast för sjukvården att styra.
Det går till så att man tar nässpray 2-3ggr/dag i 14-21 dagar. Meningen är att alla egna hormoner ska gå ned fullständigt så att man sedan kan kickstarta äggstockarna igen. Man hamnar helt enkelt i ett kemiskt klimakterium. Jag har upplevt denna fas som påfrestande. Huvudvärk var det som följde med hela tiden, men från att jag sprayat 1,5 vecka fick jag också värmevallningar precis som vid vanligt klimakterium. Eftersom det mest hände nattetid var det mest irriterande, men jag fick också några vallningar precis när jag kommit till jobbet och förvarade därför extrakläder där. I övrigt hindrade det mig inte från att leva ett vanligt liv.
Efter ca 14 dagar brukar man få en blödning som indikerar att hormonnivåerna är nere. I vanlig menscykel är mensstart den dag när hormonerna är naturligt som lägst - och är orsaken till att man börjar blöda - både när man nedreglerar och när man får vanlig mens. Ungefär vid denna tidpunkt gör man ett vaginalt ultraljud (ja, det kan hända att man blöder vid ultraljudet - men det tar bara några få minuter att göra ultraljudet) för att se att äggstockarna är i vila.
När äggstockarna vilar är det dags att kickstarta dem (som att choka en bil). Det gör man genom att ta sprutor med follikelstimulerande hormon. Det hormonet finns naturligt i kroppen mellan mens och ägglossning för att få en äggblåsa att växa, men med sprutorna får man större dos så att fler blåsor växer samtidigt. Poängen med att vara nedreglerad först är att alla blåsorna får ungefär samma storlek (i vanliga fall har man flera i början av cykeln men de små går tillbaka när en tar ledningen). Man fortsätter att spraya fast lite mindre under tiden man sprutar. Det gör man för att det hormonet hindrar blåsorna från att spricka i förtid (dvs jätteägglossning - blåsorna måste vara hela när man tar ut äggen för de är så små att man annars aldrig skulle hitta dem). Under denna fas har jag mått mycket bättre. Faktiskt har jag inte märkt av så mycket att jag gjort något konstigt. Mer än att jag förstås varit förväntansfull inför att kanske bli gravid - men det behöver ju inte en donator vara. Under tiden man sprutar gör man ca 2 ultraljud för att se hur blåsorna växer. När man ser att de har blivit över 17mm stora är det dags att förbereda äggplock.
Vid det sista ultraljudet brukar man bestämma en tid för äggplock och då också vilken tid man ska ta en ny hormonspruta. Den innehåller det hormon som naturligt kommer innan ägglossning (det vi mäter med ägglossningsstickor). Det får äggen att mogna och tas ca 36 timmar innan tiden för äggplock. Man vill plocka äggen precis innan de naturligt skulle ha ägglossat.
Under äggplocket går man in via slidan med en ultraljudsstav med en nål/sug på. Först får man lokalbedövning i slidväggen och morfin i handen. Ibland får man också en lugnande tablett innan den andra bedövningen. Man sticker igenom slidväggen med nålen under tiden som man håller koll på äggstocken med ultraljud. Man sticker in nålen i varje äggblåsa och suger ut innehållet (mest vätska men också ägget då). Totalt går man igenom slidväggen två gånger - en för varje äggstock. De drar alltså inte ut nålen efter att ha tagit ett ägg utan suger ut det i en skål. Även om det är 8 äggblåsor på en äggstock blir det bara ett stick. Jag har upplevt äggplock mycket olika. Jag skulle ljuga om jag sa att det inte gör ont, för det gör det. En gång har jag faktiskt känt ingenting men då var jag hög som ett hus och kunde knappt lämna mottagningen en timma senare... En gång har varit riktigt jobbigt, men då blev det medicinskt fel så det behöver du nog inte oroa dig för. Två var mer normala tror jag, då kändes det men det var en kort (jag menar verkligen kort - inte ens en minut) och inte förlamande smärta.
Efter äggplocket har jag blött lite under samma dag, och sedan varit öm i underredet några dagar. Alla utom en var jag helt smärtfri när jag satte in embryon 2 dagar senare. Och det har gått att hantera med alvedon. Iom att du inte ska göra insättning kan du använda Ipren efteråt och då borde det inte vara särskilt kännbart alls (ipren funkar som bekant bättre på underlivssmärta, men får inte användas av fertilitetsutmanade)
Har förstås ingen erfarenhet av svensk sjukvård som singel, men har också dåliga ägg (är 31 och fick förra sommaren klart för mig att FSH passerat 20 så det är inte mycket att be för) och har gjort embryodonation i Polen. Men tänkte säga hej i alla fall eftersom jag också är Göteborgare... vi är några stycken trots allt
