2,5 åring som äter grus och sten

Hej!
Min son är snart 2,5 år. Han har under en längre tid, ca 1 år, för vana att äta grus, sten och dricka badvatten ur badkaret mm. Ibland gör han det för att få uppmärksamhet, men lika ofta går han undan för att ingen ska se vad han gör, för han vet att det är fel.

Förra veckan berättade förskoleläraren att han ätit frigolit. Det var så mycket att han höll på att kvävas så hon hade fått gräva ut frigolit ur munnen på honom. Hon var riktigt skärrad.

Jag har försökt att förklara för min son att man inte ska äta grus etc. Jag har använt olika metoder; varit bestämd (inte arg) och förklarat, blir arg på honom och på sista tiden även försökt ignorerat hans beteende. För saken är den att han ibland tittar på mig först med en lurig blick och sedan stoppar han "förbjudna" saker i munnen.

Är detta vanligt?
Hur ska jag bemöta hans beteende?

Hej!

Att äta grus och sand får oftast inga konsekvenser mer än möjligen lös mage eller springmask, vilket båda är ofarliga symtom. Naturligtvis vore det bäst om han inte åt det överhuvudtaget, men min erfarenhet är att alla barn mer eller mindre ofta gör det.

Jag skulle råda dig att vara extra uppmärksam på hur det ser ut i omgivningarna. Undvik offentliga sandlådor som är nedsmutsade med mycket fimpar och annat skräp. Har ni egen sandlåda är det bra om ni täcker över den när den inte används. På förskolan är de säkerligen väl medvetna och har bra rutiner kring detta.

När han väl äter sand eller dylikt så bör du säga ifrån och det är helt naturligt att du emellanåt blir arg. Det finns ingen förälder som aldrig blir arg och egentligen ger det barnet trygghet. När han inte kan hantera sin känslor och som i det här fallet stoppar saker i munnen, så hjälper du honom att sätta stopp genom att bli arg. Naturligtvis är det viktigt att du i efterhand, när ni båda är lugna, talar om för honom varför du blev arg.

Trotsåldern går ut på att barnet skall lära sig hantera och tolka sin egna känslor. Genom att du tydligt sätter gränser och bekräftar dina och hans känslor hjälper du honom på vägen. Om du igonerar honom, är risken att han tolkar din reaktion fel.

Förhoppningsvis slutar han snart med att stoppa saker i munnen, men tills dess får du lov att göra vad du kan - Minska riskerna att han får i sig något farligt, så gott det går!

MVH Christine

2,5 åring som äter grus och sten

INNEHÅLL