• Fredsduva

    Vad är det med ungen?

    Våran dotter blir 6 år om 3 mån och ända sen hon var liten så har hon varigt stört omöjlig.

    Alla snackar om att hon är i tex 2 års trotsen, sen 3 års trotsen osv, MEN detta har fan suttit i och inte fasen har det avtagit ett dugg.

    Hon förstår inte vad sluta är, hon lyssnar inte vad man säjer till henne och gör man det så är det "bra" några SEKUNDER sen brakar det loss igen samma veva med att skrika och gapa när hon pratar, göra saker hon VET att hon inte får göra, springer runt och sparkar på bollar inomhus fast vi sagt till henne fleeeera ggr.

    Lillan får ALDRIG sova mer än par minuter just pga våran äldsta ska väsnas osv fast vi sagt till henne att lillan ska sova så nu måste du leka lungt och stilla men icke.

    Hon gör ALLT gör att väcka sina 2 småsyskon och hon gör allt för att dom inte ska få somna förren hon somnat om kvällarna.

    Hon skriker om nätterna att hon ska gå på toa och bajsa och kissa bara för att dom ska vakna.

    Flera ggr har hennes lillebror ramlat och det har hetat att han just ramlat ,men vi har nu "tjuvkikat" och sett att hon sätter krokben på honom osv.
    Detta har hon gjort såfort vi vänt ryggen till trots vi varigt i samma rum.

    Trode kanske hon behövde mer ensam tid med oss men det hjälper inte vi har verkligen provat det med och hon har alltid egen tid med oss.

    Att ta med henne i affärer är oftast iaf 90% en plåga att ha med henne, Hon springer runt som en galning i affären och gömmer sig, skriker och gapar så folk glor, vägrar totalt i att lyssna på oss och får hon inte nått hon vill ha blir det ett helvette från hennes sida.

    Vi har regeler här hemma också osv (Fått tips om det med) men hon totalt vägrar lyssna eller förstå ett smack vi säjer.

    Vi kollade hennes hörsel och tänkte hon kanske hörde så dåligt men icke.

    Hon tar verkligen musten av oss när hon håller på.
    I "skolan" ska hon snacka,snacka,snack så inte de andra barnen får berätta om sina helger elelr dagar trots att fröken ber henne vänta på sin tur men hon vägrar och forsätter och blir arg om inte hon får som hon vill.

    Är trött nu på att få höra det är trotsen och att den försvinn, det gör det inte för den har suttit i sen hon betydligt mindre så någon avundsjuka på sina syskon är det inte för hon är totalt samma som innan.

    Snälla nån är det någon som har eller upplevt sina barn på samma vis?

  • Svar på tråden Vad är det med ungen?
  • camillaoadde

    Vild chansning, men kan de inte va typ damp/adhd? ja kan inget om sånt men bara en tanke, typ över/hyperaktiv eller så?

  • skånegås

    Instämmer! Positiv uppmärksamhet, men vet hur svårt det är. Har en kille på snart 7... Välj era regler, håll er till det allra viktigaste och var då konsekventa, försök förebygga konflikter. Se mellan fingrarna ofta till en början, troligen har hon full koll på vad man får och inte får så man behöver inte alltid säga till.

    Försök göra något roligt tillsammans med henne och ett eller två syskon, hon behöver ju bli kompis med dem och inte separeras från dem.

    Positiv uppmärksamhet är bättre än negativ, men negativ är bättre än ingen alls....

  • skånegås

    PS. Vår 7 åring har alltid haft ett enormt behov av lugn och ro. Om han går in själv på sitt rum och pysslar med något en timme efter skolan fungerar han rätt bra resten av dagen (nu lyssnar han på cd-böcker), men gör han det inte får man räkna med katastrof... Han är också extremt beroende av att lägga sig i tid om kvällarna. Tidigare än 4-årige lillebror...

  • Fredsduva

    Nja asså vi har försökt att spela spel, lera, måla osv när de smpå barnen ska sova och det går väl bra hmm 5-10 min men sen vill hon hålla igång.

    Verkligen jobbigt när de andra barnen inte får sova vilket gör att det ibland kan bli totalt kaous med att alla skriker och gråter sen.

  • Lizette4barn

    För det första är barn så olika. Vi har 5 barn mellan 1-7 år. Våran äldsta är enormt viljestark och testar vårt tålamod. Det som funkar här är att alltid vara bestämd, och förmedla ja, du har syskon. Gilla läget. Det är inte synd om barn för att dom har syskon. Jag tror att det mesta löser sig över tiden. Det gäller att hitta redskap som fungerar för er och att ni som föräldrar är överens. Jag tycker våran blir bättre med stig. ålder, men 6-års åldern har varit tuff med allt vad det innebär. Vi som har många barn kan verkligen se skillnad hur olika barn kan vara. Jag dömer aldrig andra föräldrar för att deras barn beter sig illa. Jag vet att det finns barn som är så lätta att ha att göra med och andra som alltid är tålamodsprövande. Och att alla barn idag som är stökiga bedöms att ha adhd är helt förkastligt. Det krävs bara mer som förälder till vissa barn.

  • RainMan1x7x

    Straffa henne ordentligt? Låter som add faktiskt men kan ju vara andra grejer också. Men va stenhård säger jag. Det har jag alltid varit och trotsåldern gick över väldigt snabbt. Kan det inte vara så att de testar hur långt ni kan gå? Gå inte långt då.

  • Tonx
    RainMan1x7x skrev 2011-04-20 16:47:53 följande:
    Straffa henne ordentligt? Låter som add faktiskt men kan ju vara andra grejer också. Men va stenhård säger jag. Det har jag alltid varit och trotsåldern gick över väldigt snabbt. Kan det inte vara så att de testar hur långt ni kan gå? Gå inte långt då.
    Ja, att straffa barn, speciellt bokstavsbarn, är ju verkligen rätt väg att gå.

    Och jag har aldrig varit "stenhård" och trotsåldrarna har knappt märkts av här hemma.
  • RainMan1x7x

    Varför ska man inte straffa barn som inte lyder? Det vad fan det dummaste jag läst. Är barnet 'sjukt' så ska man testa sedan behandla detta. Fattar inte vad problemet är?

  • far

    Hur tycker du man skall "straffa"?

  • RainMan1x7x

    DeT är väl upp till föräldrarna att bestämma vad de använder för metoder. Eftersom barnet är så litet så fungerar ju inte allt.

  • AnkiC

    Nej straffa barn leder ingen vart och för barn med add skulle det bara vara grymt. Men konsekvenser måste hennes handlingar få. Vi fostrar våra barn på så sätt att efter tre tillsägelser och varning om vad som händer om de inte slutar får handlingen en konsekvens som är kopplat till beteendet. Om man skriker inne får man gå ut. Om man inte sköter sig vid bordet kan man inte sitta kvar. Om man kastar saker tar man bort den saken osv. När vår lille kille vägrade städa så tog vi bort hans leksaker dom inte var uppplockade. När han börjat städa ordentligt tog vi fram dem igen. Detta ser jag inte dom nåt straff utan som en naturlig konsekvens. Dessutom behöver man inte ens vara arg när man gör detta. Bättre att hålla lugnet men vara benhårt konsekvent och hålla det man säger. Om ni vill kan ni få hjälp via BVC:s psykolog som kan hjälpa er med hur ni ska göra. Man kan även göra en utvecklingsbedömning där om man oroar sig.

Svar på tråden Vad är det med ungen?