Vad är det med ungen?
Våran dotter blir 6 år om 3 mån och ända sen hon var liten så har hon varigt stört omöjlig.
Alla snackar om att hon är i tex 2 års trotsen, sen 3 års trotsen osv, MEN detta har fan suttit i och inte fasen har det avtagit ett dugg.
Hon förstår inte vad sluta är, hon lyssnar inte vad man säjer till henne och gör man det så är det "bra" några SEKUNDER sen brakar det loss igen samma veva med att skrika och gapa när hon pratar, göra saker hon VET att hon inte får göra, springer runt och sparkar på bollar inomhus fast vi sagt till henne fleeeera ggr.
Lillan får ALDRIG sova mer än par minuter just pga våran äldsta ska väsnas osv fast vi sagt till henne att lillan ska sova så nu måste du leka lungt och stilla men icke.
Hon gör ALLT gör att väcka sina 2 småsyskon och hon gör allt för att dom inte ska få somna förren hon somnat om kvällarna.
Hon skriker om nätterna att hon ska gå på toa och bajsa och kissa bara för att dom ska vakna.
Flera ggr har hennes lillebror ramlat och det har hetat att han just ramlat ,men vi har nu "tjuvkikat" och sett att hon sätter krokben på honom osv.
Detta har hon gjort såfort vi vänt ryggen till trots vi varigt i samma rum.
Trode kanske hon behövde mer ensam tid med oss men det hjälper inte vi har verkligen provat det med och hon har alltid egen tid med oss.
Att ta med henne i affärer är oftast iaf 90% en plåga att ha med henne, Hon springer runt som en galning i affären och gömmer sig, skriker och gapar så folk glor, vägrar totalt i att lyssna på oss och får hon inte nått hon vill ha blir det ett helvette från hennes sida.
Vi har regeler här hemma också osv (Fått tips om det med) men hon totalt vägrar lyssna eller förstå ett smack vi säjer.
Vi kollade hennes hörsel och tänkte hon kanske hörde så dåligt men icke.
Hon tar verkligen musten av oss när hon håller på.
I "skolan" ska hon snacka,snacka,snack så inte de andra barnen får berätta om sina helger elelr dagar trots att fröken ber henne vänta på sin tur men hon vägrar och forsätter och blir arg om inte hon får som hon vill.
Är trött nu på att få höra det är trotsen och att den försvinn, det gör det inte för den har suttit i sen hon betydligt mindre så någon avundsjuka på sina syskon är det inte för hon är totalt samma som innan.
Snälla nån är det någon som har eller upplevt sina barn på samma vis?