Behov av råd nu!!! Familjen går i kras!

Min sambo har antagligen en utmattningsdepression. Har precis börjat gå hos psykolog så har ingen "diagnos" än men har tidigare haft den diagnosen och känner själv igen det. Vi har två små barn under 4 år. Sambon jobbar inom familjeföretag med mycket egenansvar. På jobbet går det bra men hemma (då vissa krav ställs i o m att vi har barn) går det bara utför. Får utbrott för "minsta" grej och får lätt ångest om något är det minsta motigt. Irriterad och tjurig - speciellt på mig men även barnen. Problemet är att sambon nu mår så dåligt att hon inte vet vad hon känner för mig numera. Allt negativt blir gigantiskt och positivt glöms bort. Sambon vet inte längre om familjelivet är något som hon orkar med, inte heller om hon vill fortsätta "såra" som hon själv uttrycker det. Pratar om att det är bättre hon flyttar från oss. Nu till mina frågor; Hur gör man bäst som anhörig? Jag älskar henne och vill inte att vi bryter upp eftersom vi haft det bra tills hon började må dåligt. Ska jag låta henne gå eller hjälpa henne kämpa? Hur ska jag stötta (självklart sårande att höra att man inte är omtyckt längre etc)? Hjälper det att jag underlättar genom att förbereda för henne, t ex vad som behöver handlas, påminnas om möten mm (kan ju inte hinna göra allt själv, jag jobbar ju också) Eller stjälper det mer? Ska jag låtsas som jag inte blir sårad och vända mig till kurator och kompisar om det är något jobbigt och inte nämna det för henne, inte berätta hur jag känner/mår? Hur gör man när en när och väldigt kär person mår dåligt??? Vill inte bryta upp! Vet att hon älskar mig innest inne men inte kan separera känslorna just nu. Behöver råd!!! Hur ska jag bete mig??