Är det bara vi som inte ingår i en stor bullrig härlig familj/släkt? (bara jag, maken o dottern...)

Hej,

Nej, du är inte ensam. Min mamma lever inte, pappa har flyttat utomlands och min syster har fullt upp med sitt liv. Dessutom så är jag ensamstående med en mycket dålig relation till barnets far. Vi var ensamma både jul och påsk.....

Och jag har alltid drömt om en stor härlig familj. Ser inte ut att bli något med det.

Du är inte ensam! Vi är många som kämpar med vardagen utan att ha familjer att stötta sig mot, prata med och få hjälp med barnen om man faktiskt behöver göra något som de inte kan vara med på, men som båda föräldrarna förväntas vara med på, tex  bankmöten mm.

Det går ändå fast det är jobbigt ibland, det måste gå

Nä, du är inte ensam.

Jag har min syster (ensamstående med 2 vuxna barn).
Mina föräldrar dog för 13 år sen.
Maken har sin pappa kvar i livet o dennes sambo (de är runt 70 år).
Makens lillebror dog för kanske 15 år sen eller nåt.

Den enda som sitter barnvakt åt oss är min syter.
O när jag frågar henne om hon kan, vilket är väldigt sällan så suckar hon alltid o får det att låta som om det är jobbigt.
Men hon kallar gärna sig själv för världens bästa moster......

Nej, du är inte ensam. Vi har ett barn på fyra år. Skulle så gärna vilja att det blev ett litet syskon också. Det blir nog inte så. Sörjer så mitt hjärta kan brista. Vill inte att sonen ska vara ensam i livet. Är ni fler som känner så?
Har inte heller stor, bullrande släkt.

Oj upptäckte nu att jag fått svar, missat det förlåt!
Jag sörjer också att mitt barn inte har många som älskar henne, alla pratar ju om hur viktigt det är att knyta an till flera...
Ikväll ska maken på 30årsfest hos våra vänner. Jag är hemma med lillan... Nästa gång får jag gå. Alla våra vänner har så många barnvakter och de förstår verkligen inte hur det är att inte ha det, att inte kunna gå båda två på allt. De kan påpeka ibland att "ni måste ju göra saker själva med det är SÅ viktigt för relationen" Jo det är ju lätt för dem att säga :) Jag hoppas vårt äktenskap inte tar allt för mycket "stryk" av att aldrig göra saker utan att vara mamma o pappa.

Jag har stor familj men de bor långt borta och mina föräldrar är så unga att de inte har tid att vara barnvakt. De är ca 50 år och mitt inne i sina karriärer och hobbys.

Så visst, jag HAR en stor bullrig familj men de är inte till nån vidare hjälp

Vi har inte heller en massa barnvakter. Nu HAR vi i och för sig en massa släkt men det bor långt borta. Så det är väl lite själv-valt, men vi kommer från helt olika ställen och vi vill inte bo vare sig på det ena eller andra stället :) 

Vi kommer absolut att ha en inhyrd barnvakt när vårt barn blir större! Jag hade ofta barnvakt (min mamma var ensamstående) och jag valde yngre barnvakter framför mormor vilken dag som helst :) Det viktigaste är att barnvakten är rolig och snäll (och att man får göra LITE grejer som man inte får för föräldrarna, vara uppe lite senare etc). Kolla om det finns någon i er närhet som har en tonårsdotter/son som vill tjäna lite extra! Vi ska nog anlita min mans arbetskamrats dotter tex. Jag var själv barnvakt när jag var tonåring, det var ju jättekul.

Ett nätverk behöver inte bestå av släkt!  

Jag känner igen mig i mycket!

Dels är min sida av släckten utspridd över norrland (det lilla som finns)
Sedan bodde vi 40 mil från "våra" föräldrar så det har alltid varit jag min sambo och son!!

Jag känner också avund mot de som har en massa syskon & far o mor-föräldrar som står i kö för just våran lilla kille!!!

Men ett tips som vi alltid kört med är att när det är fest eller kalas eller julbord med tex respektive arb.plats mm då har vi alltid gått tillsammans med vårat barn i vilken ålder han än varit, och sedan har en av oss gått hem när "maten" är slut eller när man märker att det går över till "fest" då känner man att man iaf är med även om det inte bli en helkväll, + att man kanske inte alltid får i sig någon mat heller =D barnet måste ju kanske underhållas och så vidare,

 men man kommer ut och det tillsammans & det har vi tyckt varit viktigt sedan har våran son blivit väldigt social, så jag ser bara fördelar!!

Och för att få en stor och härlig familj så får man skaffa sig den själv ;) 

kram kram

Ja vi får "tänka om" och väva in barnvakten mer. Och det är väl så, vill man ha en stor familj får man ordna det själv :) Jag vill gärna ha fem barn men min man är kanske inte helt övertygad haha...
Skönt att höra att vi är fler iaf!