Arg på bröstet vid amning

För att jag har mer kunskap om hur man får en fungerande amning än vad du har?  

Jag kan också amning utan att jag utövat det.

Jag tycker bara inte man ska jobba sig blå i fejset för att få igång allt, när man kan ge flaska istället.

Men nu gillade inte bebin flaska heller, så då vet jag inte.

Prova i "kvinnor lär sig amma fel"- tråden.

Där har vi kvinnor som du.
Dom som vet ALLT om amning. ;)

"Delamma om det är så viktigt för dig?". Det är väl för bebisen det är viktigt, inte mamman?

Förstår inte att så många tycker det är okej att byta till ersättning bara sådär för att man känner för det. Det är ett utmärkt komplement om amningen inte fungerar, men att avsluta amningen så fort som lite krångel uppstår tycker jag är att gå lite för fort fram... I TS står det ju inget om att hon vill sluta amma, bara at hon vill ha hjälp att få det att fungera. Och som många andra har skrivit finns det olika sätt att komma till rätta med problemet utan att gå över till ersättning. 

Jag vill absolut inte gå över till ersättning redan! Jag kommer troligtvis inte kunna amma honom så många månader iaf då jag är reumatiker och kommer att behöva medicinering igen inom de närmaste månaderna... och det går tyvärr inte att kombinera med amning Så jag vill helamma honom så länge som möjligt, det känns viktigt för mig då jag tror att det är det bästa för honom!

Idag har amningen fungera hittills... på BVC säger de att det är vanligt att barnen beter sig såhär och de kunde inte svara på varför, utan menade att jag skulle avbryta amnigen när han blir så här och sedan försöka igen när han har lugnat ner sig. Vid ett par tillfällen har jag dock lyckats lugna honom vid bröstet genom att klappa honom på huvudet, men då har han å andra sidan "bara" varit arg och inte hysteriskt arg

Fast för bebisen så funkar ersättning lika bra.

Och är inte barnet nöjt vid bröstet så är ju inte amningen för bebisens skull?
Ganska logiskt?

Jag har inget intresse av att delta i en diskussion om huruvida jag bör amma mitt barn eller inte!

Jag vill amma mitt barn så länge som möjligt då JAG anser att det är det bästa för honom! Då ammning är det mest naturliga anser jag också att det är det bästa för honom. I och med att jag även vet att jag inte kommer att kunna amma honom så många månader till vill jag amma honom så länge det bara går. Jag har massa mjölk, han går upp i vikt och är för det mesta väldigt nöjd vid bröstet! Så varför skulle jag inte fortsätta amma bara för att han krånglade igår? Ska man verkligen ge upp så lätt? Barn är ju individer och har bra och dåliga dagar de också och enligt BVC är ju detta ett vanligt beteende hos barn - att de till och från blir arga vid amning.

Jag förstår mycket väl att ammning inte fungerar för alla och att ersättning då är ett alldeles utmärkt alternativ, men i vårt fall fungerar amningen alldeles för bra för att ge upp och gå över på ersättning!

Tips och erfarenheter kring "arga barn i samband med amning" mottages tacksamt, men diskussionen kring att jag ska gå över till ersättning istället kan vi lägga ner!!!

Jag skrev tidigare i tråden men jag upprepar mig.. Jag tror verkligen det löser sig! Och eftersom du vill att dt ska fungera så säger jag Kämpa på! Jag blev tokig stundvis i början (första månaderna) jag ammade, men är så glad idag att jag inte gav upp.

 Jag kunde inte amma min dotter pga diverse problem och alldeles för dåligt stöd, samt för lite kunskap. Därför kände jag den här gången att det var otroligt viktigt för mig att verkligen försöka, jag ville verkligen amma. Men i början var det jobbigt...första två veckorna åt han hela tiden, dygnet runt, sen kom den här "arga" perioden. Han bökade, stökade, skrek, sprattlade, ja allt! Jag provade ju som sagt att ge ersättning för jag trodde att han inte fick i sig ordentligt trots att mjölken sprutade... Han blev dock varken gladare eller nöjdare av det och inte sov han bättre heller ;)

Idag (han är 4 mån) fungerar amningen jättebra!! Och jag som haft både bebis uppfödd med flaska och bebis uppfödd med amning kan inte säga annat än att amningen är superpraktiskt! Och mysigt! Visst, att mata med flaska är också mysigt men jag föredrar ändå att amma nu när jag fått prova på det på riktigt också :)

Jag vet inte riktigt vad jag vill med det här inlägget mer än att peppa dig!! Jag önskar dig lycka till & jag tror på att de flesta kan få en fungerande amning om man bara kämpar lite. För inte är det enkelt alla gånger, det är jag ett levande exempel på, men det går oftast! Lycka till!!

Jag hoppas också att det löser sig såklart!

Men skrev bara att vill han inte, så vill han inte?

Chillaxa.

Fast amning är ju lite av en träningssak både för mamma och barn & handlar ju faktiskt inte om huruvida bebisen vill eller inte.

Fast om man ägnar dagarna till att bara träna amning så missar man så mycket annat.

Men alla är av olika åsikter.
Men det tycks glömmas ibland :)

Precis! Alla är olika :) Dvs inte lika varken mig eller dig. Och nu var det ju konkreta råd kring amningen som efterfrågades. Inte för att jag har så många konkreta råd att komma med men lite pepp har ju ingen dött av :)

Sant!

Jag är inte sen med att peppa!!!
Jag håller självklart tummarna för att amning kommer igång!

Jag uttryckte mig kanske lite klumpigt, var menat mer som en tröst att OM det inte funkar så är flaska och ersättning också bra.

Min son är en fyra månader liten glad bebis som följer kurvan trots flaska!

Så som sagt! Det blev fel!

Självklart hoppas jag att det går bra.

Pepp mottages tacksamt!

Ammade honom precis och han höll på att bli hysterisk, men jag lyckades lugna honom genom att prata lugnt med honom samtidigt som jag klappade honom över huvudet när han försökte "attackera" bröstet argt utan att vilja ta tag... känns skönt att det faktiskt går att lugna honom när han blir så där arg, men jag hoppas att denna arga fas blir kortvarig för oss

Min tjej på snart 3 månader gör så när hon går igenom en ny fas :) hon krånglar jättemycket, sprattlar, blir vrål förbannad och tar inte tag. Som du skrev så försöker jag också lugna henne, gå runt med henne en liten stund eller ibland ge henne nappen om det funkar för att lugna, och sen prova med bröstet igen:) lite småjobbigt eftersom hon har ett väldigt närhets och sugbehov;) men när det är extra jobbigt är det bara att ta några djupa andetag och tänka att det blir bättre! :)

Min ligger liksom och knorrar+ skriker om jag ligger och ammar och blir arg och vevar argt med armarna. Prova byta ställning? Eller flaska det kan vara så att det finns för lite mjölk. Eller att det inte kommer snabbt nog brukar han få flaska ibland? Då kan de fördra flaskan då det är lättare att äta ur den. Min får både och  

Hej!

Sent svar, men frågan är säkert aktuell för nya ammande mammor som också undrar! :)

Jag har själv samma problem. Det började då min bebis var lite mer än en månad gammal, från att tidigare ha ammat henne utan problem. Efter en stund vid bröstet blev hon liksom "galen" - ryckte i kroppen, sparkade, fäktade med armarna, försökte ta tag om bröstvårtan igen men ryckte bort munnen igen som om bröstvårtan vore elektrisk eller nåt osv. Sådär höll hon på. Om jag tog bort henne från bröstet började hon skrika och ville uppenbarligen fortsätta amma.

Nu har jag kommit på följande lösningar (jag brukar varva dem för att se vad som hjälper):

1. Bebisen kan ha ont i magen eller behöva rapa. Ta upp bebisen i famnen, alt. lyft den under armarna och håll den framför dig, vänd mot dig, i sittande eller stående läge för bebisen, så kan det komma en rap. Fortsätt sedan amma.

2. Kläm ihop bröstet med handen och håll kvar så medan du för in bröstvårtan i bebisens mun. Håll kvar så medan amningen fortsätter. Det verkar kunna vara så att bröstvårtan glider undan lättare från bebisens mun efter ett tag, då bebisen inte suger lika hårt och/eller bröstet inte är lika spänt och hårt längre vartefter det töms på mjölk.

3. Byt bröst. Tänk dock på att inte regelbundet byta bröst för tidigt under amningstiden, eftersom bebisen måste få tag i den fetare mjölken som kommer först efter en (längre?) stund i amningen.

Lycka till! :)

Mvh Sanna

Detta kanske inte är samma problem som du har.

Men min bebis hade liknande problem- fast endast m höger bröst. Slog på bröstet, drog och vevade med både armar och ben, skrek som en stucken gris och tårarna sprutade.

Upptäckte då att hon förmodligen föredrar att ammas liggande med höger kind ner.

Kör numer tvilling-amning på högra bröstet. Så nu är hon helnöjd.

Kan det hjälpa med att byta amningstil?

Hoppas att allt gått bra och att det rett ut sig :)