• Tussibell

    Nu är det så jobbigt...

    Vi vill inget hellre än att få ett barn nu... men det känns så låbgt borta... alla i min omgivning är med barn eller har precis fått... Är det bara jag som känner en så stor avundssjuka på de som så lätt blir med barn? Är jag elak som känner så???
    Jag är glad för deras skull men förstår inte varför det inte kan vara lika lätt för mig...
    Vi går just nu en utredning för att hitta eventuellt problem... Jag ska på spolning den 30 januari... Men ändå känns det så hopplöst... Lider verkligen med alla som går och hoppas varje månad... Jag vet hur ni känner det,... Alla säger till en sluta tänka på det så kommer det snart.... men hur slutar man tänka på det man hoppas och vill allra mest här i livet??? Massor av kramar och En God Jul till alla!

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2005-12-11 13:40:38:
    Ja... det är skönt att det finns de som förstår hur man känner sig... för det är långt ifrån alla.... Jag har precis lagt in ett inlägg om tips på hur man blir gravid... Läs det.... kanske du finner något du inte provat! KRAM

  • Svar på tråden Nu är det så jobbigt...
  • lillevelina

    Hej, jag förstår precis vad du känner! för mig är det likadant, 4 av mina bästa vänner väntar barn. jag är glad för deras skull men ibland känns livet orättvist. Själv väntar jag på få starta IVF, prel feb.
    Igår var jag på möhippa och snacket om att skaffa barn kom så klart upp. När ska man ha barn nu eller senare , barn kommer när de vill, om de inte kommer är de också meniningen. Dom som inte varit i denna situation kan inte ana hur såna uttalande kan såra. Känns som vassa taggar rakt in i själen. Själv är jag numera inte säker på att jag nånsin kommer att bli mamma, men det är inte jag som väljer det. Samtidigt orkar man inte berätta för alla i sin omgivning, speciellt de man inte känner så väl. Så det bästa är väl att få en hårdare hud så de vassa taggarna inte sticker så långt in!

  • Äggis

    Kikade in. Jag förstår mycket väl hur ni känner er, det är väldigt frustrerande att så gärna vilja ha barn, och när man väl försöker så funkar det inte, Jag har en son på 17 år som kom till helt utan hjälp, men sen har det varit mycket tårar. Har nu genomgått mitt 3 ivf, och testade + 1/12, och är så glad men har tusen tankar i huvudet om vad som kan hända. Lycka till och en stor kram.

Svar på tråden Nu är det så jobbigt...