England - sed/etikett vid bekants dödsfall?

Jag tycker att ett kort låter som en fin och bra gest, precis lagom från en granne. Min erfarenhet är att reaktionerna varierar väldigt mycket. När min pappa dog skickade hans engelska arbetsplats blommor till oss i Sverige, både direkt efter dödsfallet och till begravningen. Flera av hans kollegor skickade också väldigt fina personliga brev till min mamma, och så kom det ett officiellt brev från arbetsplatsen med nån sorts sammanfattning av min pappas liv och verk... När jag kom tilbaka till London kom min närmaste granne, engelsk tant, över med sin hund och frågade hur det var med mig, småpratade lite och gav mig en kram. Hon har varit väldigt gullig hela våren. Inte varit för på, men visat att hon bryr sig på ett fint sätt. Annars har jag fått en känsla av att folk i allmänhet inte vill prata om det. Min sambos engelska familj har t ex inte nämnt min pappas död alls, men gav mig plötsligt en köksmixer - min sambo menade att det var deras sätt att visa att de brydde sig. En del bekanta har också frågat "hur mår din mamma?", som om det är kodspråk för "beklagar sorgen".

Allt som allt kan jag säga att det suger att dö med nån sorts anknytning till England. Enorma mängder blanketter att fylla i, enormt mycket byråkrati, så många otrevliga myndighetsmänniskor.

Tack för att du delade med dig av dina erfarenheter - då kör jag på kortet och skriver något i det.