När är det ok att presentera den "nya" inför barnen?

Nu är mina barn stora men det tog 7 mån innan dom träffade min nya som jag numera är gift med

När du och den nya vet att det här kommer att hålla ett tag, så dejta kanske tre fyra månader och känn om det känns bra, detta för att undvika att man träffar någon i kanske någon enstaka vecka men hinner presentera honom för barnen och så tar det slut och nästa tar vid osv. Det skapar bara förvirring och osäkerhet hos barnen. Så träffas ett tag någon månad innan ni introducerar honom.
Min mamma träffade en karl bakom ryggen på oss i fyra ÅR, jag blev vansinnig när jag fick reda på det. Så det är inte heller ett bra alternativ

Är i samma situation som Annika1983. Separerad sedan tre månader med något äldre barn, 6 och 8 år. Berättade ikväll vid middagen om min "kompis" som jag ville att de skulle träffa. Sa inte så mycket mer om det nu, men känner att det är dags att de får träffas snart. Mina barn är ju som sagt lite större, och känner att det ändå bör ske varsamt och att de tryggt kan känna att min nya inte kommer att ersätta deras mamma på något vis.

Så länge man gör det på rätt sätt tycker inte jag att det finns någon tidsgräns :)
Jag träffade min nuvarande pojkvän för två månader sen, han har träffat min son och jag har träffats hans barn. Nu har vi visserligen känt varann tidigare så det spelade ju naturligtvis in oxå :)
Lycka till! 

Jag tycker ju inte man behöver göra en stor grej av det och alltså inte vänta för att göra det till just en stor grej. 

Min tanke är väl att man i början träffas på neutral mark å leker... så barnen får en possitiv bild av den nya... innan man börjar kramas osv inför barnen.. det är ju rätt känsligt har jag märkt då dottern på tre år kommer ihåg ett möte där den nya var med, och går hem till pappan å säger att hon inte vill att manmma ska vara med daniel som han nu heter och att hon vill att mamma ska "komma hem"...hmmm... jobbigt läge...
Då har vi ändå bott ifrån varann sen 1 april...
jag flyttade ut å pappan bor kvar i h uset... barnens "riktiga hem"

så svårt...

tack för stödet! Mer tips mottages gärna!

Jag tror inte riktigt helt på den vägen, jag förstår poängen men det känns som poängen är just att lura barnet att allt är frid och fröjd fast man vet att det inte är det för barnet. 
Jag tycker inte man behöver göra det så dramatiskt helt enkelt, men familjer fungerar olika. Jag har aldrig "presenterat" någon ny inför vårt barn, däremot har hon träffat partners jag haft som inte varit hennes pappa. Det har inte varit mer med det än att hon helt enkelt varit med mig när jag träffat på personen (helt enkelt varit folk jag träffat på stan tex). Att göra det till någon stor sak känns för mig väldigt konstlat. Det är som det är och barnen behöver ingen ny förälder, det är inte vad jag försöker introdusera. Däremot någon som är en del av mitt liv för tillfället. Precis som vänner så kan förhållanden ta slut.