Jobbigt och förrvirande
Vet inte riktigt hur jag ska börja. Men är så otroligt ledsen och detta är en enda stor röra. Vet inte hur jag ska hantera detta, bara gråter och gråter typ..
Jag och min sambo träffades för ett år sedan och vi blev kära. Vi har haft det lite upp och ner i förhållandet men jag tyckte att vi har haft det väldigt bra nu den sista perioden fram tills hans kompis hörde av sig..
Två år innan han träffade mig talade nämligen hans bästa tjejkompis om för honom att hon var kär i honom (men hon hade(och har) pojkvänn och han hade också det då). Han kom då också på att han var kär i henne. Detta förstörde ju hans förhållande som han hade (som förövrigt var väldigt bråkigt).
Men hon var inte villig att göra slut med sin pojkvänn som hon hade. Hon förklarade gång på gång att hon ska göra slut med sin kille men ångrade sig alltid. Så tillslut han valde att gå vidare med sitt liv och träffade ju då mig.. Problemet är bara att han fortfarande har kvar en känsla för henne som han inte kan släppa. Och den stör honom. Han trodde i början av vårat förhållande att han skulle komma över den när han blev kär i mig och han sa helt upp kontakten med denna tjejkompis. Problemet är att hon hela tiden har hört av sig med jämna mellanrum och dragit i den här känslan som han har. Nu har han blivit osäker på känslorna för mig och vill ta en paus för att reda ut känslorna för mig och vad känslorna för henne är. Han säger att känslan som han har för henne är som i början, att den är mer spännande osv. Och för mig är den mer som efter förälskelsen som när man börjar tycka om varandra på ett annat sätt.
Hans mamma som är beteendevetare tror att han egentligen inte är kär i henne utan att det hela har blivit en grej. Att han är intresserad bara för att det är nått han inte kunde få och har inte släppt det. Detta kan han också tro på emellanåt men säger samtidigt att det inte spelar någon roll för känslan är där och han vill inte ha den där om han helhjärtat ska ha ett förhållande.
Jag vet inte vad jag tror, jag känner mig bara så himmla ledsen och jag vet inte hur jag ska hantera det hela. Jag tycker att det är fruktansvärt jobbigt detta med paus. Ovissheten gör mig galen och jag saknar honom hur mycket som helst. Vill bara slänga mig på telefonen och ringa honom.(jag bor för tillfället hos mina föräldrar). Jag är så himla rädd att han kommer fram till att han inte tycker om mig tillräckligt. Att den känslan han har för henne är äkta och starkare. Eller att pausen ska dra ut och ta längre tid än tänkt. Hur ska jag då stå ut. Denna kille får mig verkligen att må bra och han är en väldigt fin person.
Av någon anledning har jag också fått för mig att det kan vara så att han är rädd för att vara kär.
Bör kanske nämna också att han är en person som stänger in saker och kan ha lite svårt för det här med känslor.
/