Vi har väldigt olika syn på pengar

Jag håller med. Bara för att man är gifta är man inte hoplimmade. Det finns ingen anledning till att hon ska ha fri tillgång till dina bankkonton!

Och det där med ditt framtidskonto - jag hade blivit tokförbannad! Låt henne inte köra med dig, TS! Det är du som resonerar vettigt!

Nej visst är det så. Jag och min blivande man har inte tillgång till varandras konton, jag har ingen aning vad han gör med sina fickpengar och jag vill inte veta heller Vi kommer inte ändra på det när vi gifter oss heller.

Inför denna månaden bestämde vi oss för att spara alla kvitton och lägga dem i olika kurvär för olika typer av inköp och sumera ihop utgifterna efterhand. Det fick henne att inse hur mycket alla småutgifter blir när man lägger ihop dem, och hon kunde även se hur snabbt de budgeterade pengarna tar slut. De budgeterade pengarna var slut när halva månaden hade gått, men jag är mycket imponderad över hur hon lyckats hålla igen för att inte övertrakasera budgeten. Tongångarna har varit helt anolunda hemma och hon har nästan blivit mer snål än mig. Hon har t.o.m. gått med på att göra en automatisk överföring varje månad till mitt framtidskonto (inte mycket, men alltid något)

Nu är bara frågan om hon klara av att hålla igen på pengarna i fortsättningen också. Hon mår verkligen inte bra av det. Hon har tagit över min ångest över ekonomin kan man säga.

Så kan min dotter också resonera när hon vill ha något dyrt, att få det som förskott på julklapp.Men hon är 16 år.

Så bra att du  har kunnat nå fram till henne. Hon kommer att hitta en balans så småningom ska du se.

Jag borde nog börja spara pengar också, men jag tror att alla dessa utgifter tar så lång tid att det är lättare att hitta extra inkomster =)

Men herregud, inte kan ni leva utan buffert! Som pensionerad bankman blir jag alldeles nervös å era vägnar! En vuxen individ bör ha 2 -3 nettomånadslöner i reserv, en allmän rekommendation från bank- och försäkringshåll. Ann Wibble, finansminister 1991-93, ansåg att man borde ha en sparad årslön, ett sätt att stärka individens frihet. Hon fick dock en del kritik för detta uttalande, det ansågs orealistiskt.                    Det reservkapital man behöver beror förstås på livssituationen, hur dyrt boendet är, huruvida man har bil och vilken försörjningsbörda man har.                                                                                                                                                                                           Ett par månadslöner var är ju det allra minsta ni ska ha som buffert, personligen tycker jag att ni borde ha åtskilligt mer.                                                                                                                                        För att nu föregripa kommentarer från läsare i detta forum såsom "man blir inte lycklig av pengar" så vill jag säga: Jo, det blir man, åtminstone lite mindre olycklig. Man slipper oro och slipper ständiga begränsningar. Pengar ger frihet, möjlighet att lämna ett dåligt förhållande eller en usel arbetsgivare. Alltså: Sätt i gång med sparandet! Visa frun tråden! 

Eftersom den här tråden är drygt ett halvår gammal är jag nyfiken på hur det har gått för ts.

Det är påfallande ofta hur någon som "inte är ekonomisk" eller "inte kan hålla i pengar", träffar en partner som tjänar mer än de själva, som delvis försörjer dem. Sedan sätter de sprätt på partnerns pengar i stället.

OK att ni har gemensam ekonomi, men ts, HUR har du kunnat gå med på detta så länge? Och varför har hon tillgång till alla dina pengar? Hon slösar och för sedan över till sig själv? Hon är inte lite fräck.

Lever man ihop med gemensam ekonomi, är det rimligt med likvärdig levnadsstandard, men då får man ju rätta munnen efter matsäcken. Och en buffert bör alla ha, men I SYNNERHET de som bor i hus! Jag vill inte lägga all skuld på dig TS, men du borde ha satt stopp för länge sen. Din fru kommer inte att göra det, eftersom det är tack vare dig och dina pengar hon kan leva som hon gör? 

Fråga henne hur hon skulle klara sig utan dig. Eller vad som skulle hända om du blev arbetslös eller långtidssjukskriven... 

Att ha olika inkomst behöver i sig inte vara något problem och min grundinställning är att man när man är gift/sambo med eller utan barn, har gemensam ekonomi och lever på samma nivå ekonomiskt.

Detta förutsätter dock att man har liknande syn på ekonomi. Din fru verkar tyvärr vara väldigt ansvarslös och inte bry sig om morgondagen. För mig hade detta inte funkat alls och jag hade faktiskt övervägt att lämna om jag hade en partner som tycker att man kan handla på kredit och låna av släkt och vänner till saker ekonomin inte räcker till. Krediter och lån är i mitt tycke en sista utväg och en nödlösning när man inte har mat så det räcker eller inte kan betala hyra osv, inte för att man vill gå en klätterkurs.

Jag tror kanske det skulle vara bra för er att gå till en parterapeut för att få input från en oberoende och utomstående person. En terapeut skulle knappast hålla med i hennes resonemang och eventuellt kanske det skulle hjälpa henne att tänka om.

Är hon inte beredd att ändra inställnig så tror jag inte att ert förhållande kommer att hålla och du och barnen skulle troligen få det bättre på sikt utan hennes "leva för dagen"-attityd. 

Tråden är 12 år gammal.