Var går gränsen mellan att vara vänskapligt trevlig och att flirta?

Puffar i hopp om mer input

Jag är en flirtig person, det är bara sån jag är är, kan kalla både kvinnor och män för raring, sötnos och allt sånt där.

För min del är kroppskontakten avgörande iaf när det gäller flirtande med någon som jag liksom inte känner. Är gärna mer fysiskt nära den personen än de andra om man är en klunga med folk osv.

Svårt att förklara, känner att min hjärna är trött, får se om jag kan återkomma efter sömnen och förklara mig lite bättre

Du får mer än gärna återkomma till tråden, gillar skarpt dina åsikter i övrigt! Ska ha den fysiska kontakten/avståndet i åtanke.

Tack, nu gjorde du min dag   kanske dags att sova när man känner sig på topp

Puffar tråden i hopp om fler svar .

Hej. Är i en liknande situation. Det känns i luften att det är något mellan oss. Dock inget fysiskt utan mer att vi pratar mycket, börjat umgås på fritiden. Vi dras till varandra. Jag har känslor, vet inte om han har det. Men var går gränsen mellan vänner och något mer men det är ju olika för olika människor.

Har nåt liknande på mitt jobb med en kille. Han vet att jag är gift, han vet dessutom att jag inte har nåt "pirr" när det gäller min man. Denne kille är lite smått flörtig, liksom jag, fast jag har inte vart det mot honom, tror jag.. När jag hamnade i en mindre rolig situation så kom han förbi och kollade hur det var med mig, han tog en av våra stämplar vi har på jobbet och stämplade på min arm (sånt som jag skulle kunna göra med nån jag gillar, jag kan bli rätt barnslig när jag flörtar, typ petas och kittlas. Har inte gjort det på honom dock). Vi har kul ihop, vi ler och skrattar. Vi ler typ alltid när vi ses och jag trivs i hans sällskap.

Tycker det är skönt att bli bekräftad, då relationen med mannen inte här 100 just nu (inget allvarligt, men vi har en del vi måste jobba på). En dag när jobbarkompisen kom till jobbet så strök han på min axel/arm när han hälsade.. och dagen innan gav han mig high five när han skulle gå hem.. Hur ska detta tolkas? Det ligger en viss spänning i luften, men vet inte om det bara är jag som känner så. Oavsett så är detta bara en flört och jag skulle aldrig göra nåt med honom, då jag älskar min man.

Killar är svåra att tolka men jag hoppas att det löser sig till det bästa för dig :)

Hej!

Hittade denna tråden när jag googlade på vart gränsen går mellan att flirta och enbart genuint snäll.
Jag är sedan över ett år upp över öronen kär i min kollega. Det började som en förälskelse som jag förnekade men sedan gick det inte längre? 
Han fick reda på mina känslor av en numera fd kollega som ?skvallrade? och det blev lite turbulent med olika saker som hände och han pratade med mig o sa att han inte var intresserad på det sättet, men nu är vi på ruta 1 igen och hans  sätt gentemot mig känns som någon som är intresserad.
Han behandlar mig annorlunda än våra andra kvinnliga kollegor på så sätt att han alltid erbjuder mig hjälp, tar tillfällen i akt få vara i mitt sällskap, tittar på mig o ler, gett mig komplimanger att jag ser fin ut, blir glad när jag föreslår att vi ska äta lunch ihop, han föreslår det ochså.
vi har även lite kan kontakt på snapchat, messenger( även om det är jag som initierat den kontakren flest ggr).
vad tror ni ? Tror ni han är intresserad av mig?

Nej. 

Utveckla gärna!

Jag har iofs inte skrivit precis allt eftersom man inte kan vara anonym överallt.

Är en man intresserad är det oftast väldigt tydligt. Speciellt om han redan vet du varit/är det. Låter mest som han fiskar bekräftelse eller är trevlig bara och att du läser in för mycket, Det är mycket vanligt att män, även i relationer ger såna här signaler just för de behöver bekräftelse men när det väl kommer till kritan backar de. Tycker nästan de är värre än kvinnor här. 

Absolut kam det vara så! Glömde skriva att han  är singel och vill gärna vara i en relation och att vi pratar väldigt mycket om det.
Han pratar med mig om saker som man annars tar med någon man verkligen litar på och det har han sagt  att han gör med mig.
Det kan ochså vara frågan om en varm o innerlig vänskap  hans sida, men som han beter sig gentemot mig känns det inte riktigt så? Komplicerat hursomhelst!

Då är det bara att ta upp det om du tror han känner mer. Säger han nej kan du gå vidare och sluta fundera. 

Tack för tips!
måste bara våga säga det med?
Vi kam typ prata med varandra om det mesta och han säger att han litar på mig helt o fullt.

Glömde tillägga att det är en speciell stämning i luften när vi ses på jobbet och när vi ofrivilligt råkar nudda varandra så är det inte så att han blir generad  och försöker distans sig utan snarare tvärtom .
i alla sociala sammanhang liksom vi dras till varandra och det är inte bara jag som initierar till det utan försöker lägga band på mig, men då tar han kontakt och vi hamnar alltid med varandra på nåt sätt?