Hjälp till ensamstående föräldrar??

Hmm, jag skulle också vilja hjälpa!

Jag har en underbar familj som alltid har funnits där för mig och hjälpt oss.
Det jag skulle vilja ha är en samhällsförändring. 
Jag kan inte ta vilka jobb som helst och kan inte jobba sena kvällar då det inte finns något dagis i kommunen som möter detta behov. Just nu har jag tur att min syster bor på samma ort och hon har verkligen slitit för att kunna hjälpa mig. Men nu ska hon flytta och vi hamnar emellan. . . Natt dagis!!! NU!

Att ha en möjlighet till avlastning utan fingerpekande och förebråelser vore också bra. Jag förväntas sköta två föräldrars jobb på bara halva tiden. ..

Vilken bra initiativ!
Är själv ensam med barn på 5 och 9 år gamla. Har inga föräldrar här i Sverige..det jag  önskar som hjälp är en medmänniska att bolla tankarna kring barnuppfostran med. Ibland känner jag mig osäker på ett agerande eller beslut som jag tagit...men har ingen att bolla det med... skulle även vara glad om det finnes "extra mormor "eller morfar.. då mina barn inte har möjlighet att träffa mina föräldrar...och så möjlighet till avlastning nångång emellanåt.
 

Hej, är också från utlandet och känner igen mig i att inte kunna ge mitt barn farföräldrar. Du får gärna diskutera uppfostran med mig. :) jag älskar barn och även arbetat med dem. :)

Tack för era svar!! :)

Jag tänker att som ensamstående förälder kke man behöver extra hjälp med städ,tvätt och handling...Ärenden osv...Så att ensamstående föräldrar kan få mer kvalitets tid för sin barn...

Och dessutom få extra kvalitets tid för sig själv..Och just att ha ngn att bolla tankar med...Man vet ju aldrig om man gjort rätt förrän barnen vuxit upp...men det känns skönt att höra ngn annan vuxens åsikt i det hela...;tycker jag..

Jag är änka sen snart 3 år och alltså ensam med mina tvillingpojkar.

För mig var det guld värt med städerska (Tack RUT!) - men till slut kände jag att jag inte hade råd med det längre. Men det underlättade verkligen min vardag.

En möjlighet att tex träna hade varit toppen, och ja, som sagt, det man nog saknar allra mest är någon att bolla sina tankar med.

Ett tag sedan det skrevs i denna nu men jag svarar ändå. Jag är ensamstående mamma till en 8månaders kille och det jag saknar är även jag, någon att bolla med och få hjälp och stöd av när det är jobbigt, att ha en vuxen att prata med på dagarna !! Blev lite nyfiken på den plan som du skrev om?

//Mvh Sara och Emil

Jag var i Malmö på något som heter "Barn till Ensamma mammor" som var ett initiativ via Fryshuset/ stadsmissonen, de hade volontärer och leksaker till barnen, lagade middag åt mammor och barn,
man kunde träffa andra ensamma mammor (ok det hade varit trevligt om det funnits en "grupp" till för både ensamma mammor och pappor, men skönt och avslappnat att bara träffa mammor första gångerna). 
Jag tycker det var jättebra, annars kan jag tänka personligen att det hade varit fruktansvärt skönt att få träna Yoga igen, utan att behöva betala tusenlappar för några ynka pass bara för att min lilla dotter ska få vara i rummet med mig. Altså kanske en yoga studio med anpassad barndel eller liknande, där man kan ha barnen med sig,( men föräldrarna har ändå ansvar för sina egna barn).

Tycker själva grejen att träffa andra ensamstående och prata och fika med barnen och få nya kontakter i en trygg miljö är väldigt bra. På så vis så får man ju kanske nya "ensam föräldrar" kompisar som i sin tur kan hjälpa en att avlasta och vice versa

Har själv lite ideer på vad man kan göra, men det är svårt att förverkliga med en 6mån bebis... :)
 

Det jag skulle behöva hjälp med, som jag iof halvt om halvt löst med kompisars barn, är någon som hämtar barnen från dagmamma åtminstone en timme tidigare om dagarna för jag tycker dom har alldeles för långa dagar.
Dom går från 6:30-17:30, och så é det tyvärr när man har ett heltidsjobb.
Men att skaffa en barnvakt via barnvaktsfirmor är alldeles för dyrt, även efter ROT-avdraget