När jag pratar med kompisar som nyss fått barn får jag ofta höra att de var missnöjda med sin tid på BB. Att de inte fick tillräckligt med information, att partnern inte fick stanna kvar, att det var jobbigt med amningshetsen...listan kan göras lång. Själv har jag bara positiva erfarenheter, så det förvånar mig att så många är missnöjda.
Hur upplevde ni eran tid på BB? Vad var positivt respektive negativt?
oj glömde..vad som var bra på de andra?
På Varberg gick jag i aurorasamtal innan då jag upplevde första förlossningen så hemsk. Hade hela tiden en personal på rummet, tät läkarkontakt etc. De var verkligen ett stöd. BB personalen var mjuka och lyhörda.
På Mölndal var det speciellt. Hade nyss mist min pappa och mådde oerhört dåligt. Min bm hade skrivit jättemkt i journal och de läste verkligen och hjälpte mig genom förlossningen på bästa sätt. På natten när min dotter var förr kom en nattssk in och berättade att hon själv mist sina föräldrar under sina graviditeter och att hon verkligen visste vad jag gick igenom. Kan säga att det samtalet räddade mig den natten då jag tampades med svåra känslor (och gör än)
Har också fött på NÄL
Inte alls nöjd, otrevlig personal på förlossningen..."Sluta skrik, jag har minsann fött 3 barn utan att skrika"
BB- Sambon fick inte vara med, ville hem mest hela tiden fast det behöver ju inte vara NÄL´s fel.
Supernöjd, eget rum med dubbelsäng så sambon kunde vara kvar, lätt att få kontakt med personalen, ingen amningshets utan fick själv be om lite tips och det kom igång bra. Gott om fika i köket som man hade fri tillgång till, maten var OK men inte mer.
Var ett väldans spring dag som natt men det var nog mest för att sonen var lite gul så dom kollade honom stup i ett. Kändes som det alltid var då jag just somnat...
Var kvar två nätter efter förlossningen (födde 9 på morgonen).
Njae.
Sambon fick ju stanna alla nätter (5st)
Trevligt rum och trevlig personal
Kom in massor av människor osm knappt presenterade sig innan de började ta på mina bröst och nypa och ha sig
Plockade upp vår bebis utan att säga till
Ammningshets
Obekväma sängar
Ville hem efter en dag men "fick" inte
Ofräch toalett och dusch
Vidrig mat. Allt bestog av rivna eller kokta morötter
Någon annan morsa ockuperade tv´n i matrummet hela tiden. Tror tamefan hon sov i den där soffan.
Jag upplevde BB-tiden som rätt värdelös. Ville bara komma hem så fort som möjligt, saknade maken och kände mig obekväm.
Att precis när man fått sitt första barn ska sova utan sin partner och dessutom ofta i samma rum som en helt okänd kvinna tycker jag är rätt sjukt!
Med andra barnet hade jag eget rum och säng för maken också och eftersom jag snittades kändes det bra att vara kvar och se till så att allt var som det skulle med mig. Hade jag fött vaginalt hade jag nog åkt hem på en gång!
Och jag som tycker att både förlossningen och BB på NÄL är bra. Tänk så olika det kan vara.
Jag är inte så nöjd. Hade valt Södra BB för den hemlika miljön, men eftersom det blev igångsättning kunde vi inte vara där. 
.
Födde på SÖS, Stockholm och förlossningen gick bra tack vare en fantastisk barnmorska som jag hade båda dagskiften. Men det var överfullt och på natten när jag skulle sova (tog 27 timmar) höll maken på att inte få en säng. De erbjöd en saccosäck! Maken, som mår väldigt dåligt av sjukhusmiljön på grund av olyckliga tidigare erfarenheter, ville då åka hem, och jag var förtvivlad. Men de hittade en säng till slut.
BB-vistelsen sedan var hemsk. Vi hamnade på en specialavdelning med komplikationer etc och det första vi fick höra var att det var överbelagt och att de hade ont om tid "för många var svårt sjuka". Kändes som att vi inte var välkomna där. Det fanns inga rena filtar så vi fick ligga och frysa och mitt i natten stövlade en ny sköterska in för att kolla läget och maken blev irriterad och fattade ingenting. På dagen fick vi veta att de skulle komma och "ha ett samtal om förlossningen mm" men det blev aldrig av, tror jag hade det samtalet först dagen efter.
Vistelsen blev väldigt jobbigt... jag drabbades av babyblues redan dag två, och maken mådde så dåligt att han inte pallade sova där (men var med mig på dagarna). Jag upplevde det som att personalen var väldigt stressad men det blev bättre när de förstod att jag var ledsen. Framförallt två barnmorskor var toppengulliga och då kändes det lite bättre. Till slut fick de tid att prata med mig, och då kändes det jättebra. Dessutom kom den underbara barnmorskan från förlossningen och hälsade på för att höra hur allt var och vi pratade om förlossningen etc. När vi åkte hem dag tre (jag ville stanna för jag hade haft feber, blödde mycket och var orolig för amningen) kändes det som en oerhörd lättnad.
*puff*
Jag upplevde BB-vistelsen som mest postiv (födde på Östra, Gbg). Jag var rätt sargad och tagen efter en tuff förlossning, så det var självklart att min man och jag fick ett familjerum (eftersom jag till en början knappt kom ur sängen). De flesta i personalen var bra tycker jag och det var skönt att få lite stöd i det första rörande amning, min egen fysiska läkning, osv. Vi stannade i drygt två dygn. Maten var rätt trist, men jag var tacksam bara att få något serverat utan att behöva tänka själv.
Nu är jag gravid igen och inser att jag förmodligen kommer att få stanna kvar själv den här gången (om det inte finns skäl för annat). Det lär ju bli väldigt annorlunda att inte få den allra första "knyta-an-tiden" tillsammans.
Jag visste inte att det förekommer att man måste dela rum och att mannen inte får vara kvar på sjukhus i Sverige! Hoppas verkligen att BB Stockholm har plats för mig som det är tänkt när det blir dags...
Jag tror att det är väldigt få som kan garantera eget rum (fast det är nog olika). På många ställen tror jag dock att de försöker lösa det så att mannen får stanna i alla fall en natt om kvinnan är förstföderska och att de har rum som är reserverade för familjer där det har varit komplikationer som gör att de bör få stanna tillsammans. Däremot prioriteras nog komplikationsfria omföderskor ganska lågt generellt sett när det gäller att få ha sin partner hos sig i familjerum.
Har nu två barn och båda är födda med kejsarsnitt på samma BB. Med första sonen för 2 år sedan var vi mycket missnöjda med BB-tiden. De glömde ge mig smärtstillande några gånger, så jag fick påminna dem. Ingen brydde sig att min amning inte kom igång och vi var helt förstörda innan vi åkte hem på fjärde dagen med en liten kille som gråtit mesta tiden och gått ner över 10 %. Det enda positiva var timmarna med underbar personal på OP och förlossningen och att mannen fick stanna på nätterna.
Min andra son föddes för 17 dgr sedan och allt blev helt annorlunda. Jag fick smärtlindring efteråt som jag behövde och personalen tog hand om oss på bästa sätt. Redan på andra dagen började de prata om ev pumpning och lite tillägg eftersom den lille bara somnade vid bröstet och inte kunde hjälpa till med att locka fram mjölkproduktionen. Jag stannde en extra dag denna gång för min egen skull eftersom det blev komplikationer vid snittet och jag tappade så mycket blod så de fick ge mig två påsar blod dagen efter. Sonen mådde toppen hela tiden 
jag tyckte tiden på bb var helt ok (västerås)
trevlig personal (dock ngr som kom in och luktade rök vilket jag tycker är vedervärdigt)
vi hade eget rum och min man fick sova kvar... tror att de flesta hade eget rum ialla fall på vanliga avdelningen där vi låg, tror man delar på spec avd.
lite långtråkigt dock.
vi hade svårt för amningen i början både jag och sonen och all personal var väl inte toppen duktiga men några var rena genier och de räddade verkligen mig.
Jag är inte jättenöjd. Först fick vi ligga på ett kontor i väntan på ledigt rum kl 15. Första som kom in till oss efter att vi fått vårt rum var nattpersonalen som ville ha amningsskola kl 23 på kvällen. Den var visserligen bra men på tok för sent då vi varit igång sen 9 morgonen före.
Jag vet fortfarande inte var varken dusch eller där man kunde hämta mat finns. De visade min man för jag skulle ligga till sängs då jag förlorat 1,6 l blod. Blev nog en miss där eftersom jag vill vara självständig av mig.
Det positiva är dock att vi fick eget rum och maken fick sova kvar
Ett rent helvete.