Kan vi ta beslut?

Jag tycker länken var lite märklig. Texten handlade inte alls om det rubriken säger.

Texten handlar inte om en rädsla för att fatta beslut utan om att vi om något är en generation som är dåliga på att prata med barn . Om jag har fattat beslutet att vi nu ska borsta tänderna och formulerar mig i en fråga: "Ska vi gå och borsta tänderna?", så är det ju min formulering som är usel. Jag har fattat = vågat fatta ett beslut, men kommer med största sannolikhet pga min bristande kommunikationsförmåga ha en 3½-åring och en 2-åring som ärligt och utan baktanke svarar "Nej!" . 

    

Jag brukar tänka på att aldrig fråga om jag inte är beredd på att faktiskt ge barnet valmöjlighet. Alltså, om jag bestämt att vi ska iväg nånstans så frågar jag inte om sonen vill följa med. Jag säger bara rakt upp och ner : "Nu ska vi åka till mormor." Om jag har bestämt att han får välja om han ska med eller inte så frågar jag. 

Fast jag får oftast svaret "Jag vill inte" i alla fall.  Det är mycket som han inte vill nu, hehe. 

Min mamma är förresten värdelös på det där. Häromdagen var hon hos oss och vi bestämde att hon och sonen ska åka till lekland. Så hon går fram till sonen och säger:

"Ska du följa med mormor till leklandet? Det blir ju roligt!"

"Nä, jag vill inte"

"Jo, du vill!"

"Nä, jag vill inte!" osv osv

Alltså....  Värdelös kommunikation!