Känner en inre stress
Jag och min man varit tillsammans ett par år och har ett gemensamt barn som fyller snart 3 år. Vi hade
det bra innan vi fick barn..men då vårt barn föddes så har det sakta gått utför. Vi bråkar om allt från
utgifter,inkomster och ansvar över vårt barn. Jag tar liksom saker för givet att man hjälps åt medan min
man är en egoist ända ut i fingertopparna. Vi har inte ens gemensam matkonto längre utan alla köper
åt sig själva vad de vill äta. Sista månaderna har han börjat klaga över att vi renoverat våran bostad och
fick en mindre hyreshöjning pga det och nu menar min man att renoveringen var min idé och han vill inte
betala höjningen. Men vi var faktiskt två om det beslutet. Flera gånger hittar han på saker för att slippa hämta hem vårt barn från förskolan..
Sedan förra sommaren har min man varit på väldigt dåligt humör. Ständigt irriterad och arg. Varje dag då
jag kom hem från jobbet så satt han i sin egen värld framför datorn. Det kändes som hans vänner var viktigare
än att fråga hur min dag varit på jobbet...eller åtminstone äta kvällsmat tillsammans som en familj.
Jag ville väl inte riktigt tro att han var missnöjd med våran äktenskap...ville tro stress för andra saker.
Nyligen åkte vi till hans familj och vistades där några veckor. Första dagar verkade allt lugn..men sen började min man i fyllan prata om vad han tyckte och tänkte om våran äktenskap..inför hans familj. Varje kväll samma
visa. Till sist under en frukost så frågade min svärmor min man ifall han tyckte jag var snäll och omtänksam
fru och han blev plötsligt väldigt irriterad i ansiktet och nickade "nej" och hans mamma undrade efteråt ifall
jag uppmärksammat hur hans ansikte såg ut då hon ställt frågan. Ja, det hade jag faktiskt.
Så hela min semester har jag lyssnat vad min man anser vårt äktenskap och jag som människa är.
Kan kort och gott säga att han förstörde hela vår semester. Han sa till hans familj ifall inga förändringar sker
inom 1 år så tänker han lägga in om skilsmässa...så gav han mig en varning att jag skulle förändras eller
äktenskapet är slut.
Men allt handlar egentligen om pengar, räkningar och ansvar över ett barn. Ett ansvar som jag anser är gemensamt. Det omöjligt jag kommer förändras på denna punkt.
Igår såg jag att min man addat en yngre tjej på sin facebook sida. Jag sa till min man att hon är inte
lösningen på våra problem och jag bad honom att ta bort denna tjej...men han vägrade.
Så idag jag sagt att jag tänker lägga in om skilsmässa. Detta fungerar inte.
Jag känner en fruktansvärd inre stress men är samtidigt arg över hur jag blev behandlad hos hans
familj. Känner mig sårad att min man inte inser man är två i en familj...båda ska ta lika ansvar.
Om min man var så missnöjd i över ett år.....varför inte bara skilja sig? istället för behandla mig dåligt?