Hej jag undrar om det finns flera unga mellan 20-30 år med fibromyalgi?
Hur klarar ni av er vardag??
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-08-29 12:29
Ni får gärna skriva vad ni gör under dagarna om ni är sjukskrivna eller jobbar osv.
Alla är välkomna att vara med :)
Skönt att man inte är ensam att ha fibromyalgi.
Jag har förstått att under en graviditet varierar från person till person. Kommer ihåg smärtläkaren sa till mig bra om du kan gå rehabilteringen innan du blir gravid så att du orkar ta hand om ditt barn, men tyvärr var jag gravid och fick avbryta min rehabiltering pga mitt illamående
Det är tufft att vara utan medicin men jag pluggar och då blir man så trött av det att man inte gör läxorna.
Det jobbigast är nog humör svängningarna, ibland är jag jätte glad och ibland är jag så arg och irriterad.
Med min första graviditet gick det jätte bra hade inte ont så som jag har nu men det är nog som alla säger att det är olika för olika graviditeter. Har dock medicin här hemma som jag kan ta när jag har för ont men jag använder mig mer av min tens och träning.
Mischooo: Tråkigt att du inte kunde fullgöra rehabiliteringen den har hjälp mig massor 
23 nyss fått diagnosen men läkarna tror det började när jag var 12 år.
Ärligt talat. Hatar denna sjukdommen då den styr över allt just nu.!!
Dra iväg dumma sjukdom.
Jag håller med dig minimissmo det suger!!!
Önskar att man var frisk men det känns sköntatt inte vara ensam 
Jobbar du eller studerar du??
Jag är 25 år, har två barn. Min smärta började när jag var 12 år och fick min diagnos strax innan jag skulle fylla 16. Åt medicin tills jag var 21, sen tyckte jag inte att den hjälpte så mycket. Under min första graviditet försvann i princip min smärta och hann knappt få tillbaka den innan min andra graviditet (10 månader mellan). Nu är min yngsta son 1 år och jag har fått tillbaka min smärta men i mildare form och mer sällan, nu handlar det om 1-2 dagar i veckan. Men till viss del tror jag också att jag har lärt mig att leva med en viss nivå av smärta att jag inte tänker så mycket på det. Mellan 16-22 ungefär hade jag så ont att jag fick stanna hemma minst två-tre dagar i veckan från skolan.
Jag är 27år o har oxå fibro. Fick diagnosen för ca 1 1/2 år sen men jag har haft fibro så länge som jag kan minnas.
Jag har 2 barn. En flicka som snart fyller 5år o en pojk som är lite mer än 4 månader 
men det känns sköntatt inte vara ensam
Tjaa, jag handskades väl inte med den så där jätte bra 
Kämpade på så gott det gick o blev liksom van att leva med smärtan. Sen när jag fick för ont så kunde jag bli liggande några dar. Problem med depressioner som kom då o då oxå.
Har aldrig tagit nån starkare medicin än alvedon. Så jag har kört med massage, värme, alvedon, voltarensalva o sånt.
Jag har jobbat med olika saker tex personlig assistent, kundtjänst, teleförsäljning m.m. Har oxå provat på att plugga. Men nu innan mammaledigheten så har jag varit sjukskriven. Jag gick en smärtkurs på sjukhuset i höstas o sen har jag rehabiliterats av af o f-kassan.
Hur har ni gjort för att söka läkare? Via vårdcentral eller hur? Jag är livrädd för att söka, tror jag har fibromyalgi, e nästan 100 på de men jag e just nu timanställd och har bara ca 200 dagar kvar till fast anställning, vågar inte få diagnosen för de innebär förlorat jobb.... Ser de eftersom min mamma har haft diagnosen i flertal år och samma arbetsgivare har inte gjort nåt för å hjälpa henne. Tips på må-bra grejer mm tas tacksamt emot. Läser massa tips på nätet och försöker ta till mig de mesta men som timanställd så e jag nåbar ca 24/7 vilket innebär sämre sömn å dåliga arbetstider..... Har ingen å prata med om detta. By The Way e 20 år....