• Lo81

    Är det jag som är gnällig och jobbig?!

    Känner mig så ledsen och förvirrad! Jag o min sambo har en dotter på 10 månader tillsammans. Det stora problemet i vårt förhållande har alltid varit att han allt som oftast väljer att träffa sina vänner och gå på krogen istället för att umgås med mig/våra gemensamma vänner.
    Under graviditeten var det likadant och då intalade jag mig att det skulle bli bättre när barnet var fött. Idag är en sån dag när jag känner mig extremt ensam, jag o vår dotter ska åka till våra gemensamma vänner och grilla, min sambo ska ut på en krogrunda med singelpolarna. 
    Vi har bråkat många gånger om detta, börjar bli så trött! Känner mig ju som om jag är ensamstående emellanåt. Skäms så inför mina vänner o familj, I övrigt  är min sambo en bra pappa, han tycker själv att det är helt normalt att man går ut på var sitt håll. Ska även tillägga att han uppmuntrar mig att gå ut med mina vänner, grejen är den att jag föredrar att vi gör saker tillsammans som en familj och bara ibland vill jag ut på krogen med mina tjejkompisar.

    Så frågan är, är jag en gnällig bitch eller finns det fler som känner såhär? Har funderat på att separera men jag har svårt att tänka mig att vara ifrån min dotter. Suck! Känner mig så ledsen..     

  • Svar på tråden Är det jag som är gnällig och jobbig?!
  • Tow2Mater

    Vilka är era gemensamma vänner? Låter mer som han verkar tycka att de är dina vänner, inte hans....

  • Lo81

    Dom är mina vänner från början, men vi har umgåtts mycket o han säger att han trivs med dom. Det är dom enda av mina vänner som det fungerar att umgås med i par.

  • Natulcien

    Både och är väl bäst; både att umgås som en familj och att kunna göra saker på egen hand. Båda delarna är viktiga för ett sunt och fungerande samliv, tycker jag.

    Men det viktigaste när man lever ihop med barn är ju att sluta sätta sig själv i första rummet, och istället sätta barnet och familjen där, och inse att man inte kan leva riktigt som förut.

  • Lo81

    Itarillé, tycker ju i grunden precis som du, det är därför jag vill rannsaka mig själv. Problemet är nog att jag tycker att hans egentid blir lite för ofta och att det går ut över familjelivet. Han tänker nog som så att han den här veckan haft hand om vår dotter tre kvällar, eftersom jag jobbat och då är han förtjänt av lite tid med polarna. Jag anser ju då att man skulle prioritera tid tillsammans när jag varit borta tre kvällar. Egentligen finns det väl inget rätt el fel, vi är nog för olika bara.

  • Natulcien
    Lo81 skrev 2011-07-29 17:26:35 följande:
    Itarillé, tycker ju i grunden precis som du, det är därför jag vill rannsaka mig själv. Problemet är nog att jag tycker att hans egentid blir lite för ofta och att det går ut över familjelivet. Han tänker nog som så att han den här veckan haft hand om vår dotter tre kvällar, eftersom jag jobbat och då är han förtjänt av lite tid med polarna. Jag anser ju då att man skulle prioritera tid tillsammans när jag varit borta tre kvällar. Egentligen finns det väl inget rätt el fel, vi är nog för olika bara.
    Ja, ni får väl försöka reda ut vad ni har för behov och sen försöka kompromissa.
Svar på tråden Är det jag som är gnällig och jobbig?!