Svag i hela kroppen och känner mig matt och yr. Ska jag dö nu?
Det har hållit på ett bra tag nu.
Ett par månader.
Jag är orolig. Ska jag dö snart? Jag har flera barn som jag inte kan lämna! Jag vill inte dö!
Ingen vet vad som är fel.
Läkarna har tagit prover och röntgat lite varstans utan att hitta något större fel. Lite järnbrist och lite B12 brist och lite lågt Kaliumvärde, men det är den enda.. (Ferritin värde på 11 (normalt 10-130) / B12 värde på 290 (ska gärna ligga på minst 300 men helst högre) och Kalium på 3,4 (ska ligga på 3,5-4,6)
Har fått B12 injektioner och äter järntabletter sedan 1 månad tillbaka.
Hela min kropp känns som att den väger typ ett ton.
När jag går så känns det som att benen liksom inte riktigt hänger med..speciellt ovanför knäna och runt vristerna. Jag får liksom viljemässigt tänka på att lyfta benen och fötterna ibland för att inte dra fötterna efter mig eller snubbla. Men jag snubblar aldrig. Även om det känns som att jag ska göra det..
Jag är tillfälligt yr ibland.
Känner mig som att en stor sten ligger på hela magen och bröstet.
Känner mig helt luddig i hela huvudet.
Får muskelvärk efter minsta ansträngning.
Armarna är svaga. Orkar inte bära länge på minsta barnet eller bära en tung matkasse en längre bit.
Om jag badar en liten kortis 5 minutrar med barnen på stranden så känns det som att benen inte ska bära mig när jag går upp ur vattnet.
Ibland när jag ska sova så är det som att hela kroppen känns som att den flyter iväg, jag känner mig helt svag och tänker att "Jaha, det är så här det är när man ska dö..." Jag överväger då och då att ringa en ambulans men gör det aldrig, men så vaknar jag ju igen nästa morgon och tänker att jag hade turen på min sida igår också..
Det är tungt att andas ofta. Jag får andas viljemässigt känns det som för att kroppen liksom vill glömma bort att andas. Ibland vaknar jag på natten av att det känns som att jag inte andats på länge. Reser jag på mig blir det lite bättre eller om jag ändrar sovställning...
Är uppriktigt orolig över att jag inte ska leva länge till...
Det konstiga är att ibland kommer det som små ljusglimtar. Kanske någon dag i veckan i bästa fall eller en dag varannan vecka. Så känner jag mig nästan som vanligt. Mycker mera ork och inte lika svag.
Om det händer något, något barn trillar och slår sig och behöver bäras en bit då är det som att kroppen slår på en extra växel och jag orkar mer än jag trodde..
Tänker att nu vänder det!
Men sen dippar det igen och jag är utslagen.
Jag tror inte att jag har ångest eller är deprimerad i grunden. Däremot är jag rätt säker på att jag har ångest nu eftersom detta inte släpper och jag tror att jag ska dö eftersom jag har någon sjukdom som läkarna missar.
Jag vill inte dö innan jag ens fyllt 31 :(
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-07-30 21:07
Det som är märkligt är att vissa dagar kan jag känna mig helt okej större delen av dagen och sen plötsligt blir jag yr och muskelsvag och tycker att det är tungt att lyfta min bärbara dator eller ett paket mjölk.
Det kan komma sådär som en blixt från klar himmel..
Och ibland försvinner det inom några timmar och ibland håller det i sig i dagar..
