Min kille vill inte ha sex med mig längre!
Jag är en 21 årig tjej som alltid har haft stor lust för sex. Problemet är att min pojkvän (25) inte vill ha sex med mig längre efter att ha varit tillsammans över 5 år. Vårat sexliv har väl under de senaste två åren varit ett stort ?. Utifrån hans synvinkel är jag den som alltid vill ha sex, intar den typiska rollen som "mannen" i förhållandet som jämt vill ha sex och som tjatar om det. Vi har sex ytterst sällan (inte ens en gång i månaden numera) och när vi väl har sex så kan jag inte slappna av för att jag inte alls känner mig bekväm i situationen. (Allt känns så framtvingat, ospännande, vanligt, tråkigt) Sedan vi blev tillsammans så har frågan om mina orgasmer varit i stor fokus. Och eftersom min pojkvän känner sig oförmögen att hjälpa mig att komma (eftersom jag inte ens lyckas mer än yttre på egen hand) så känns det för min del som att han har gett upp helt och hållet. Så själva samlaget vi numera har fortlöper tills det att han får utlösning. Inget förspel, bara sex och inget lämnas kvar åt mig. Jag är otillfredsställd vilket gör att jag vill ha sex igen redan dagen därpå. Vi har pratat, men det hjälper inte. Han verkar tycka att jag gör för stor grej av det här med sex, eftersom han själv inte upplever någon sexlust.
Hansyftar på att några av problemen är:
Jag nämner och tjatar om sex så mycket att han inte ens hinner tänka tanken.
Jag är lat och hjälper inte till hemma vilket får honom att känna sig omanlig
Jag väljer fel tidpunkter till att ha sex, ex. när han är trött
Han känner sig inte tillräckligt hygieniskt fräsch- efter en dag på jobbet, efter att ha blivit svett, toabesök etc
Vi har bråkat tidigare idag/veckan och han har ingen lust till sex
Han tänder inte på mig för att jag tjatar/skäller på/åt honom
Jag är inte tillräckligt delaktig i sexet, "det är alltid han som får göra allting"
Vad har jag gjort åt problemet?
-Jag har slutat att nämna och tjata om sex. Är jag kåt så smyger jag undan och tar itu med problemet själv.
-Även att jag hatar hushållsarbete (har aldrig varit min starka sida) så har jag börjat ta ansvar. Min egen disk, mina egna kläder, skräpet jag sprider omkring mig etc. tar jag numera helt hand om för att han ska slippa ta hand om det som förr.
-Jag lyckas aldrig tajma in rätt tidpunkt, alltid är det fel läge. Oavsett om det är morgon, förmiddag, eftermiddag, kväll eller natt. Hur ska jag bara veta när han vill, utan att ens nämna det eller avslöja mina avsikter genom att inleda något?
-Jag föreslår att vi ska duscha tillsammans och försöka inleda någonting där, men så fort jag tar i honom, så avvisar han mig. "sluta ta i den" Jaha? Inte ens om jag inte går rakt på sak så händer det något.
-Jag försöker undvika allt bråk i högsta möjliga grad. Även när vi inte bråkat på ett tag händer inte ett dugg på sexfronten.
-Jag försöker hålla en vänlig ton gentemot honom och lägga band på mig dagar då jag är på dålig humör.
- Jag är ingen död fisk i sängen. Även att jag föredrar ställningar där killen dominerar. Så jag försöker "turas om" genom att rida av honom i olika positioner. Vad mer kan jag göra?
Genast blev det här inlägget milslångt, men jag vet inte vad jag ska göra! Jag orkar inte känns mig skamsen över min lust längre och alltid behöva tillgodose mina egna behov eftersom han aldrig vill ställa upp.
Så jag frågar även mig själv, varför ska jag ha en spiral insatt som påverkar mig negativt? De få tillfällen vi väl har sex kan jag teoretiskt sätt lika gärna använda kondom (även att han inte diggar det) då jag inte är redo för barn än på länge. (vilket var största anledningen till att jag satte in spiralen) Blir sexlivet inte bättre åker den utan tvekan ur!
VAD KAN JAG GÖRA? 
Har ni några råd till mig angående hur jag kan gå tillväga? Tjejer, hur förför ni era pojkvänner? Jag försöker vara den ultimata flickvännen, men inte ens det går vägen. Är det tvärtom hos er, och jag är den som är fruktansvärt onormal?
Känner mig urdum som postar denna tråden, så nu hoppas jag att någon kommer med kloka svar! 
. Funkar inte detta kommer ni nog aldrig att få det bra. Då är frågan, är det värt att stanna? Om inte gör klart för han att det känns som ni blivit som vänner eftersom du inte känner någon attraktion från hans sida.