• Anonym

    Ögonkontakt 6 månaders bebis

    Jag är lite orolig över kontakten med min 6 månader gamla son.
    Han är glad, ler och skrattar mycket. Han skiner upp när han får syn på oss.
    Han tar ögonkontakt, vissa dagar riktigt bra. Andra dagar och stunder får jag så flyktig ögonkontakt tycker jag.
    Han tittar på mig snabbt, ler och tittar sedan på någonting annat.
    Jag känner oro över att han inte oftare vill titta mig i ögonen låååånga stunder. Hur är era bebisar? Han vänder sig alltid och tittar på mig när jag kallar på honom, men oftast bara några ögonblick.
    Känner mig superorolig nu...
     

  • Svar på tråden Ögonkontakt 6 månaders bebis
  • Lapsang

    Jag har inte varit orolig över att han inte håller ögonkontakt. Som lilla My skriver är det heller inget säkert tecken utan många faktorer måste sammanvägas. Vänta några månader o se om han börjar m de sakerna jag skrev, men än så länge tycker jag inte han verkar avvikande alls. Min son håller ögonkontakten typ 1-2 s. När han var liten o drack ur flaska kunde det vara längre, men nu är han så upptagen av allt kul!

  • Anonym
    Lapsang skrev 2011-08-29 08:38:04 följande:
    Jag har inte varit orolig över att han inte håller ögonkontakt. Som lilla My skriver är det heller inget säkert tecken utan många faktorer måste sammanvägas. Vänta några månader o se om han börjar m de sakerna jag skrev, men än så länge tycker jag inte han verkar avvikande alls. Min son håller ögonkontakten typ 1-2 s. När han var liten o drack ur flaska kunde det vara längre, men nu är han så upptagen av allt kul!
    Nej, jag skall försöka sluta oroa mig. Han ger ju tydlig kontakt genom att bli glad när han ser oss. Han älskar att titta på barn som leker och att vi busar och skojar med honom.
    Min son möter oss ofta i ögonkontakt som varar ca 1-2 s. Sedan har han fler stunder under dagen när den varar längre, tex på skötbordet. 
    Stort tack för att du lugnar mig!
    Lilla My21 skrev 2011-08-28 21:53:40 följande:
    Min lilla är förvisso bara en vecka men inte alls speciellt intresserad av att titta på oss, pappan är något roligare tydligen, lampor är det hon kan titta på riktigt länge och är intresserad av.

    Min stora kille tog ögonkontakt samma dag han föddes och älskade att titta på mig, kan tillägga att han är den som faktiskt har Autism =) Så olika kan det vara.
    Din lilla är så liten än. Jag tror inte alls att du behöver vara orolig.
    Det är väl först vid ca 4 veckor som BVC kollar om bebisen kan fixera blicken... Min lille tyckte också att lampor var skojiga den första tiden!
     
  • Marimari

    Hej är i samma situation just nu med min 6 månaders och undrar mest hur det går för er och om ögonkontakten blivit bättre 🙏
    orolig mamma

  • Aannccyy
    Marimari skrev 2024-10-10 17:30:06 följande:

    Hej är i samma situation just nu med min 6 månaders och undrar mest hur det går för er och om ögonkontakten blivit bättre 🙏
    orolig mamma


    Hej Marimari!

    Jag är en orolig mamma till 

    Mvh, Ana 
  • Anonym (Normalt)
    Anonym skrev 2011-08-28 15:58:41 följande:
    Ögonkontakt 6 månaders bebis

    Jag är lite orolig över kontakten med min 6 månader gamla son.
    Han är glad, ler och skrattar mycket. Han skiner upp när han får syn på oss.
    Han tar ögonkontakt, vissa dagar riktigt bra. Andra dagar och stunder får jag så flyktig ögonkontakt tycker jag.
    Han tittar på mig snabbt, ler och tittar sedan på någonting annat.
    Jag känner oro över att han inte oftare vill titta mig i ögonen låååånga stunder. Hur är era bebisar? Han vänder sig alltid och tittar på mig när jag kallar på honom, men oftast bara några ögonblick.
    Känner mig superorolig nu...
     


    Marimari skrev 2024-10-10 17:30:06 följande:

    Hej är i samma situation just nu med min 6 månaders och undrar mest hur det går för er och om ögonkontakten blivit bättre 🙏
    orolig mamma


    Aannccyy skrev 2024-10-29 19:40:26 följande:
    Hej Marimari!

    Jag är en orolig mamma till 

    Mvh, Ana 

    Det är ju så himla lätt att noja, och har man väl börjat fundera över en viss sak så blir man ju lite besatt och hittar en massa bevis för att precis det man är orolig över är sant - speciellt om det är första barnet. Jag har själv fyra ungar varav en med autism. Ingen av dem höll ögonkontakten mer än några sekunder när de var i den åldern, men han som har autism skiljde sig från de andra i det att de andra tre tappade intresset just för att det, som många andra skrivit, fanns så mycket annat kul att titta på. Han med autism vände liksom blicken innåt, eller också var det nån specifik sak som hans blick liksom fastnade på. Samma sak när han blev äldre. Jag kunde säga "får man en kram?" Och då kom han fram och la armarna om mig, men tittade inte på mig utan åt sidan. Han var (och är) liksom i sin egen värld. Det du, ts, beskriver låter däremot helt normalt! Får ni kontakt och respons med ögonen finns det inget som tyder på att det är nåt "fel", även om det bara rör sig om några sekunder :)

  • Aannccyy
    Litet My skrev 2011-08-28 21:53:40 följande:

    Min lilla är förvisso bara en vecka men inte alls speciellt intresserad av att titta på oss, pappan är något roligare tydligen, lampor är det hon kan titta på riktigt länge och är intresserad av.

    Min stora kille tog ögonkontakt samma dag han föddes och älskade att titta på mig, kan tillägga att han är den som faktiskt har Autism =) Så olika kan det vara.


    Anonym (Normalt) skrev 2024-10-29 20:07:34 följande:
    Marimari skrev 2024-10-10 17:30:06 följande:

    Hej är i samma situation just nu med min 6 månaders och undrar mest hur det går för er och om ögonkontakten blivit bättre 🙏
    orolig mamma



    Det är ju så himla lätt att noja, och har man väl börjat fundera över en viss sak så blir man ju lite besatt och hittar en massa bevis för att precis det man är orolig över är sant - speciellt om det är första barnet. Jag har själv fyra ungar varav en med autism. Ingen av dem höll ögonkontakten mer än några sekunder när de var i den åldern, men han som har autism skiljde sig från de andra i det att de andra tre tappade intresset just för att det, som många andra skrivit, fanns så mycket annat kul att titta på. Han med autism vände liksom blicken innåt, eller också var det nån specifik sak som hans blick liksom fastnade på. Samma sak när han blev äldre. Jag kunde säga "får man en kram?" Och då kom han fram och la armarna om mig, men tittade inte på mig utan åt sidan. Han var (och är) liksom i sin egen värld. Det du, ts, beskriver låter däremot helt normalt! Får ni kontakt och respons med ögonen finns det inget som tyder på att det är nåt "fel", även om det bara rör sig om några sekunder :)


    Stort tack för svaret!

    Mvh, Ana 
  • Anonym (Normalt)
    Aannccyy skrev 2024-10-29 22:34:19 följande:
    Anonym (Normalt) skrev 2024-10-29 20:07:34 följande:

    Det är ju så himla lätt att noja, och har man väl börjat fundera över en viss sak så blir man ju lite besatt och hittar en massa bevis för att precis det man är orolig över är sant - speciellt om det är första barnet. Jag har själv fyra ungar varav en med autism. Ingen av dem höll ögonkontakten mer än några sekunder när de var i den åldern, men han som har autism skiljde sig från de andra i det att de andra tre tappade intresset just för att det, som många andra skrivit, fanns så mycket annat kul att titta på. Han med autism vände liksom blicken innåt, eller också var det nån specifik sak som hans blick liksom fastnade på. Samma sak när han blev äldre. Jag kunde säga "får man en kram?" Och då kom han fram och la armarna om mig, men tittade inte på mig utan åt sidan. Han var (och är) liksom i sin egen värld. Det du, ts, beskriver låter däremot helt normalt! Får ni kontakt och respons med ögonen finns det inget som tyder på att det är nåt "fel", även om det bara rör sig om några sekunder :)


    Stort tack för svaret!

    Mvh, Ana 
    Ingen orsak 😊 Försök nu att bara njuta av att vara mamma 😊
  • Aannccyy
    Anonym (Normalt) skrev 2024-10-30 09:56:49 följande:
    Ingen orsak 😊 Försök nu att bara njuta av att vara mamma 😊
    Hej!

    Jag är igen!
    Är det normalt att bebis  fastnar med blicken på någon när hon är trött eller vill sova?

    Tack på förhand ❤️
  • Anonym (Normalt)
    Aannccyy skrev 2024-10-30 14:16:10 följande:
    Hej!

    Jag är igen!
    Är det normalt att bebis  fastnar med blicken på någon när hon är trött eller vill sova?

    Tack på förhand ❤️
    Ooohh ja!!! Enormt normalt! 😊 Föreställ dig någon som sitter på exvis en föreläsning lr liknande, där det är mindre lyckat att somna, men hen är så trött att hjärnan liksom stängt av, men hen kämpar ändå med att hålla ögonen öppna, eftersom hen ju inte "får" somna. Kan du se det framför dig? Då får hen sån där "stirreblick", precis som din lilla. Samma sak med bebisar/små barn: de kämpar för att hålla sig vakna för att det finns så mycket spännande runtomkring, men hjärnan vill sova. Detta beteendet är alltså tvärtom ett tecken på att din bebis är en nyfiken liten krabat som är helt med i sin omgivning och alltså helt "normal"😊
  • Anonym (Normalt)
    Aannccyy skrev 2024-10-30 14:16:10 följande:
    Hej!

    Jag är igen!
    Är det normalt att bebis  fastnar med blicken på någon när hon är trött eller vill sova?

    Tack på förhand ❤️
    Tillägg, bara så att du är med på skillnaden: när min autistiske son ibland fastnade med blicken var det inte för att han var trött - tvärtom; när han var trött somnade han bara, utan att gå igenom den där stirreblicksfasen - utan mer för att nånstans måste ju blicken fastna när han liksom var i sitt eget huvud. Då vet lite som när vi tänker intensivt på nåt och liksom helt glömmer bort omgivningen - då kan det ju se ut som att vi sitter och stirrar intensivt på en viss sak, men egentligen tittar vi inte på nånting alls, för vi är helt i våra egna huven. Är du med på hur jag menar?
  • Aannccyy
    Anonym (Normalt) skrev 2024-10-30 20:21:05 följande:
    Tillägg, bara så att du är med på skillnaden: när min autistiske son ibland fastnade med blicken var det inte för att han var trött - tvärtom; när han var trött somnade han bara, utan att gå igenom den där stirreblicksfasen - utan mer för att nånstans måste ju blicken fastna när han liksom var i sitt eget huvud. Då vet lite som när vi tänker intensivt på nåt och liksom helt glömmer bort omgivningen - då kan det ju se ut som att vi sitter och stirrar intensivt på en viss sak, men egentligen tittar vi inte på nånting alls, för vi är helt i våra egna huven. Är du med på hur jag menar?
    Ja, jag förstår vad du menar.

    Tack för jättemycket för att du har förklarat till mig!

    Mvh, Ana 💕
  • Anonym (Normalt)
    Aannccyy skrev 2024-10-30 20:52:21 följande:
    Ja, jag förstår vad du menar.

    Tack för jättemycket för att du har förklarat till mig!

    Mvh, Ana 💕
    😊🧡
  • Anonym (Hmm)

    Med all respekt - här talas det om så pass små barn att de i många fall inte har fått någon som helst kontroll över impulser eller reflexer. TS barn är bara 6 månader!!
    Barn utvecklas olika och följer inte någon "mall" - någon går vid 9 månader och någon är en bit över året vid sina första steg.
    Bra att man engagerar sig i sitt barn, låt det inte bli en nojja och jämför med andras barn.

Svar på tråden Ögonkontakt 6 månaders bebis