Vilka analysverktyg används för att identifiera vilka barn/elever som är i behov av särskilt stöd?
När det gäller läs- och skrivsvårigheter finns en mängd tester som används, på de grundskolor jag jobbat använder man bland annat Provia, som ger ett sorts värde på läs- och skrivförmågan. När det gäller andra särskilda stöd kan det till exempel vara efter pedagogisk utredning (observation) som kombineras med barnmedicin eller barnpsykologin.
Vilka utmaningar ställs lärarna i förskolan/grundskolan inför beträffande barn/elever i behov av särskilt stöd?
Resurserna finns inte att göra allt det en elev skulle kunna behöva. Just nu har jag minst fyra elever på "mitt bord" som skulle behöva mycket enskilt stöd, men det finns inte ekonomiska möjligheter till det. Ingen av eleverna har rätt till assistent, men i verkligheten skulle det göra mycket nytta om de skulle få hitta trygghet i EN person som hjälper till med läsningen, strukturen kring arbetet etc. Ibland saknas också tekniska hjälpmedel, men de är ändå förhållandevis billiga i jämförelse med vad extra personal kostar. Just nu jobbar jag förresten inom gymnasieskolan, men hävdar att det ser likadant ut i grundskolan där jag arbetat större delen av mitt arbetsliv.
När beslutar lärarna att göra ett åtgärdsprogram på förskolan/grundskolan? Varför?
Så fort det visar sig att en elev behöver NÅGON form av extra stöd (det kan vara något så litet som extra tid att skriva prov eller innehålla flera åtgärder som behövs för att eleven ska få det stöd hen behöver) Och, det är ALDRIG lärarna som beslutar om åtgärdsprogram, det gör rektor! Däremot kan lärare föreslå att åtgärdsprogram bör upprättas, men beslutet tar man inte.
Upplever ni att åtgärdsprogrammen fungerar och är utvecklande för barnen/eleverna?
I vissa fall, ja. När det finns konkreta åtgärder och tydliga ansvarsområden så brukar det fungera bättre. Allt för långsiktiga mål utan kortsiktiga dito ger väldigt lite enligt min erfarenhet. Man måste kombinera lång- och kortsiktiga mål att jobba med för eleven och för skolan, annars är det lätt att "någon" ska göra "något", men eftersom någon inte jobbar på skolan och något alltid blir inget, så händer inte mycket.