• Kattdamen

    Vuxna tillsammans med tonåringar

    Ni som är runt 30, varför är ni tillsammans med någon som är 15-20 år? Vad ser ni i dessa egentligen?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-09-14 12:22
    Folk verkar ha hakat upp sig på 20. Okej, vi tar bort 20 helt och hållet. Varför är du som 30-åring tillsammans med en runt 15?

  • Svar på tråden Vuxna tillsammans med tonåringar
  • Anonym (Hjärnsläpp)

    När jag var 16 vart jag upp över öronen kär i en man som visade sig vara 34.. Det varade ett år, mina föräldrar var inte glada någonstans. MEN han var väl ändå helt okej, utnyttjade mig inte, var inte elak eller något sånt. Hans föräldrar undrade nog också va fan det var för knäppt förhållande, dom var jämngamla med mina morföräldrarTungan ute

    MEN idag när jag är betydligt äldre kan jag undra vad fan han tänkte, tycker han var äcklig som faktiskt utnyttjade en ung tjejs känslor som han ju lite gjorde.

    Det höll ett år, sen insåg både han och jag att det var dömt att inte hålla..

    Blev åtminstone en erfarenhet rikare.. Pratar med honom någon gång om året ibland så här 11 år senare, bara för att höra läget typ =)

  • Anonym

    Jag var 16 när jag träffade min kille, numera ex, han var 26.

    Det varade i drygt två år, jag fyllde 18 och växte om honom i mognad. Han har aldrig haft ett förhållande med en tjej över 20 och han är nu 33. Han är en barnslig man som inte kan få en kvinna i sin egen ålder för de tycker han är så omogen. Tror det handlar om att han vill ha någon som behöver och ser upp till honom. Vuxna ser honom för den han är, men ungdomar tycker att han är häftig.

    När jag ser kort på mig från den tiden ser jag inte ens ut som 16. Vägde 45 kg och var knappt utvecklad. Idag väger jag runt 60 och ser ut som en KVINNA, inte på något sätt mullig men med former. Kanske attraherades han av mitt barnsliga utseende? Alla hans tjejer har varit väldigt smala, späda och små.

    Kan säga att jag är väldigt äcklad av honom såhär i efterhand, på gränsen till pedofili fanimig.Kräks

  • RS89

    jag var förlovad med en 36årig man (jag e 21)... vi försökte få barn i ett halvår. sen tog förlovningen slut efter att han hade hotat mina föräldrar... jag skaffade mig en ny kille, en 24år =D... å jag blev gravid direkt, var inte planerat. så där har ni en fördel, hahahaha.

  • Antica

    Jag träffade min sambo när jag var 19 och han 27, när jag var 20 fick vi vårt första barn. Jag är nu snart 23, och han 31 och är gravid med nr 2! För mycket åldersskillnad för din smak och tycke`? Jag kände mig mogen för att leva det liv jag lever nu när jag blev 19. Man kan inte alltid se på ålder och "hjärnan" i en viss fas, mycket har ju med att göra vad man har varit med om i livet, det finns tonåringar som är mognare än andra tonåringar, och de finns 30 åringar som är barnsligare än andra 30 åringar.. Det mesta handlar om livserfarenhet..
    Tycker man inte ska lägga så mycket vikt på åldern, men visst finns de alltid skräck exempel i alla lägen då man undrar hur folk tänker.. Men det är ju inte mitt liv =)

  • Anonym (5 barns mamma)

    Alla är inte dumma/äckliga. Jag är 23 min sambo 37. Jag var bara 20 när vi träffades genom min kompis = hans syster. Ja trodde inte att han var en dag över 30 han är väldigt snygg för sin ålder. Jag är dden första yngre han haft. Dom andra har varit runt hans ålder och varit som dom ni beskriver 36 åriga mammor som varit otrogna med yngre män eller umgåts med folk som ränner på krogen stup i ett. Finns svin av båda könen. Och tror det är vanligt med kvinnor som utnyttjar killar/män oxå.

  • Anonym
    Anonym (sexigt) skrev 2011-09-14 18:57:01 följande:
    Antagligen så handlar det om att "fjortisar" är så jäkla fräscha och sexiga.
    Sen kan man ha mycket skoj tillsammans med en yngre tjej som inte har blivit förbittrad av livets allvar.

     
    Det var precis det här jag trodde faktiskt. En vuxen man som bara är ute efter "skoj" och tycker att en fjortonåring är "sexig" och att äldre tjejer är förbittrade...ja det besannar mina fördomar helt. Det säger en del om den "vuxne".
  • Anonym
    Anonym (ungtjej m 30+man) skrev 2011-09-14 22:05:30 följande:
    Man blir faktiskt kär i en person, inte i dess ålder!
    Ja självklart. Det är väl ingen som motsäger att man kan bli kär i vem som helst. Däremot har man i regel lite sämre odds att kämpa emot om åldersskillnaden är alltför stor.
  • Anonym

    Fast frågeställningen här var väl iofs hur en vuxen människa kan se på ett barn som en jämbördig livspartner. Ni som är i 20-30 års åldern är ju ändå vuxna, även om åldersskillnaden är stor. Men en person i nedre tonåren är i princip aldrig så mogen att hon kan matcha en normalbegåvad man. Jag är helt övertygad om att det handlar om män som mentalt befinner sig på samma stadium som barnet i fråga. Eller ren attraktion/sex på gränsen till hebefili.

  • Anonym
    oOOo oOOo skrev 2011-09-14 16:55:15 följande:
    Bara för att du inte var mogen tillräckligt som 18åring så betyder inte det att ingen är det. 

    Att ta sig själv som exempel för att motbevisa något fungerar inte, däremot kan man bevisa existens genom att bara visa upp ett exempel *tips* 
    Anonym (23 nu) var med största säkerhet inte mindre mogen än nån annan 18-åring. Hon har bara insett saken, vilket många andra inte har. I regel söker man en partner på samma mentala stadium för att kunna trivas ihop, och frågan är om det är tonåringen som är "mogen" eller den vuxne mannen som är "omogen".....
  • Anonym (skantz)

    jag är 25 och min man är 37. vi har 2 barn tillsamman och vet tillsammans i snart 5 år och gifta i snart 3 år. Vi är så lika varandra i sättet har samma värderingar och jag har aldrig kännt mig för ung för honom. Jag älskar min man och inte hans ålder.. Vill leva hela mitt liv tillsammans med min man.. Kan se oss gammla och gråa i sommarstugan med alla barnabrn springandes runt. Tokkär är jag. Ålder har ingen betydelse det är bara en siffra.. 

  • RedRoses

    Jag träffa min nyblivna sambo när ja precis fyllt 18 han var då 24 (ht 2010), nu har vi varit tillsammans i 10 månader snart o förlovade i mer än en månad och bor tillsammans sen början av sept. Planerar barn. Han e 25 nu o ja fyller 19 i nov.

    Jag går inte efter åldern, han e betydligt mognare än alla hans vänner. Och jag passar inte ihop med dem som e under 21år. Eller ja hellst inga tonåringar alls.. Men de är jag. Folk behöver inte lägga sig i mitt liv lika lite som jag behöver lägga mi i andras.
    Visst man ska vara rädd om folk men man måste göra sina egna misstag till en viss gräns för att ta lärdom av livet. De ar alla gjort mer eller mindre. Så bara ge er.
    Åldern e som sagt bara siffror- är man kär så kvittar de vilket kön, ålder eller utseende?? Eller?!

  • Kattdamen

    Okej, folk verkar inte riktigt förstå det jag är ute efter. Jag är inte intresserad av er unga människor som blir tillsammans med äldre personer.

  • Försök inte
    Kattdamen skrev 2011-09-15 08:49:36 följande:
    Okej, folk verkar inte riktigt förstå det jag är ute efter. Jag är inte intresserad av er unga människor som blir tillsammans med äldre personer.
  • Anonym (inte orolig)
    Anonym (ungtjej m 30+man) skrev 2011-09-14 22:05:30 följande:
    okej här har jag en del att bidra med!!

    Jag själv är en ung tjej, dock över 18, som är tillsammans med en 37årig man. Jag tänker komma med den gamla klyschan "Åldern är bara en siffra" och fanimej vad det stämmer!!

    Innan jag träffade min pojkvän såg jag också ner på både de unga tjejerna och de äldre männen, likaså gjorde han.
    Men OJ vilken tankeställare vi båda fick när vi hade träffats ett litet tag (helt utan krav och förväntningar) och det visade sig att jag var mycket äldre än han någonsin kunnat tro och vice versa.

    Man blir faktiskt kär i en person, inte i dess ålder!
    Det är som alltid. De som vet minst skriker högst och är alltid mest övertygade.  Att se eller ta reda på lite fakta är bara besvärligt, enklare att gå på vad "jag tycker" .. och så får man ju klanka ner på andra också. Livsnödvändigt  hos många
    Ämnet spelar eg. ingen roll men ålderskillnad är ett ovanligt rött skynke för de flesta tyckare. Det verkar ligga avundsjuka i botten när man skrapar lite på ytan, kvinnor som vill vara tonåringar och deras män som också har drömmar som inte passar sig.

    Personligen tycker jag att om bara tjejen fyllt 15 så kan man inte säga så mycket. Visst kan man dra fram utnyttjande, mognad osv men det finns 18-20 åringar som är lika kontrollerande, utnyttjande osv mot yngre
    likväl som många 25+ damer som är helt intelligensbefriade.

    Många skriver att de har det som en erfarenhet i bagaget och naturligtvis tycker man det är "äckligt" nu när man anpassat sig till vuxenvärldens regelverk men märkligt nog pratar man fortfarande med personen och vill "kolla läget".

    Om inte kvinnor åldrades så fort hade nog problemet inte varit detsamma
  • Anonym (eageagea)

    att du ens lägger upp en sån tråd? Jag var tillsammans med en 45+ tjej och jag är bara 20 jag älskar henne fortfarande av hela mitt hjärta och det är den ända som jag kunnat ha roligt med och tänka mig en framtid med men tack vare såna som bryr sig för mycket om andra så gick inte det och det gör ont när båda är tok kära

  • villhaenliten

    Alltså, det är ju skillnad på att RÅKA falla för en tonåring (18-19 år) och att enbart hänga med tonåringar fast man själv är 30+.

    En granne till min kompis är 33 och träffar bara tjejer på 18-20 år. Naturligtvis är det något fel på honom, annars skulle han ju variera sig mer. Men han är arbetslös, festar mycket och verkar ganska omogen. Kvinnor närmare hans egen ålder är antagligen inte intresserade. Tjejerna han hänger med verkar också ha lite "problem" eller vilja festa mycket, röker som skorstenar osv. Han är inte direkt ett kap, inte ful men börjar se lite sliten och sunkig ut. Typ Torsten Flinck fast 20 år yngre. Ingen jag skulle ha fallit för i tonåren och absolut inte nu.

    Så jag tror att det finns olika förklaringar till att 30-åringar blir tillsammans med tonåringar. Ibland är det en slump men ofta inte.

Svar på tråden Vuxna tillsammans med tonåringar