Adoptera bort eller ej

Tycker att det är märkligt att familjerätten valt parti...

Tycker inte att du ska adoptera bort ditt barn!! Oavsett om du får träffa honom eller inte. Det kommer komma en dag där han frågar dig varför du slutade kämpa om honom och varför du gav upp honom.

Vill inte låta negativ men jag har varit i typ samma sits, fast jag var barnet.

Kämpa på!

blev kontaktad idag av nån socialkille och ska på möte på tisdag så får se hur det går :)

Toppen, lycka till! 
Förutom alla kloka ord ovan (tycker inte du ska adoptera bort barnett!!) så kom också ihåg att ingen kan tvinga dig skriva på nåt papper bums även vad gäller vårdnad osv. Du har alltid rätt att vänta, säg att du behöver fundera på det, och prata med advokat om vad som är bäst för dig. 

hur har det gått? =D

Fast mamman har väl all rätt att hindra i det läget det är nu? Jag utgår ifrån att hon har ensam vårdnad av det som framkommit och ingen domstol verkar varit inblandade alltså finns inget beslut om umgänge.

 Henne nya partner är säkerligen pappa till barnet och kommer säkerligen alltid ha den rollen, du är dock också barnets pappa (för mig är det mer än biologiskt därav också) vilket inte behöver vara något konkurrerande. Vill du träffa barnet och faktiskt på riktigt vara deltagande i barnets liv så är det bra med en stämningsansökan ang umgänge och senare vårdnad. Jag tycker det är rimligt att tänka över hur du vill göra. Om du inte vill vara mer än en kort del i barnets liv, ja då tycker jag det är bättre att adoptera bort barnet till den andre föräldern, men om du faktiskt vill ha vv i slutändan eller vad det nu är så är det inte en bra väg. Helt enkelt, hur mycket kommer du finnas där för ditt barn? Jag menar helt enkelt att för barnets skull är kanske en adoption bättre om den ändå inte kommer ha dig som en riktig pappa (dvs mer än någon som finns i perferin) men du kan välja att vara mer än så. Du kan välja att försöka få till ett umgänge nu och sedan när barnet är större så växer även detta. 
Att hon lämnar månaders barnet med sin partner är rätt rimligt, det är han som funnits där hela tiden, varesig det är hennes eller ditt val. Men som sagt, du kan ansöka om umgänge som fastställs i rätten och då är det inte frivilligt för henne längre vilket verkar vara enda sättet om du vill umgås med ditt barn

Wickz, jag fattar inte ditt sätt att resonera. Det finns inget som säger att hon har ensam vårdnad idag, däremot at hon själv tagit sig den rätten. Det är barnets bästa man ska utgå ifrån , och inte mammans bästa, hon agerar fullkomligt själviskt. Det som är bäst för barnet är att få träffa sin riktiga pappa, och man låter det ske med en gradvis upptrappning.  
Sen vet väl inte du någonting om mammans nya kille eller deras relation. Vi vet ingenting om han är en tillfällig partner eller en livskamrat. Adoption är något permanent som inte går att ångra, uppmana inte en biologisk pappa som vill träffa sitt barn till detta!

 

Hur gick det i tisdags?

Eftersom han aldrig träffat barnet och det inte nämns något om att de skrivit på gemensam vårdnad så är utgångspunkten för mig att hon har ensam. För att han ska få gemensam krävs att rätten endera beslutat om det eller att båda skrivit under papper om detta, något jag har svårt att se skulle gjorts under de förutsättningar som radats upp i ts.
Spelar det någon roll om exets nya finns där i 5 år eller 100? Han är ändå den som för tillfället agerar som barnets pappa. Och jag är klart medveten om vad adoption är, jag uppmanade honom varken att göra eller avstå det utan snarare fundera över vilken del han vill ha i barnets liv 

skriv inte på något, det ångrar du, du ha samma rätt som  hon

Hej igen har inte vart inne på denna sida på länge. Men jag har i vilket fall börjat träffa min son 1-2 dagar i veckan i ca 1,5 tim åt gången. Känns riktigt skönt, dock inte träffat han nu sen innan jul. Men ska börja träffa han snart igen. Får hjälp av socialnämnden vid träffarna och det känns bra att ha dom med då jag inte är så jätte insatt med små barn. men det går bra och jag lär mig mer för varje gång som vi träffas. Ska börja vara ensam med han medan mamman är utanför i ett annat rum. Så det går framåt :)

Hejja dig!!