Emeli skrev 2011-09-30 15:37:49 följande:
Hej igen! Vi tar dina frågor i tur och ordning.
"Jo men det jag menar är att kan man stå på köplats nr 1 typ och behålla den tills man själv väljer att använda den så att säga? Jag menar om många tänkte så så skulle det ju liksom "putta ner" andra som står i kö... jaja antar att sånt reder ut sig när den dan väl kommer så det är inget stort problem just nu, var bara lite nyfiken."
Det datum du betalar in sökandeavgiften första gången blir ditt könummer. Om du fortsätter att betala varje år behåller du detta nummer. Adoptionsorganisationen kan inte börja arbeta med ditt ärende förrän du har fått medgivande från kommunen. Då placeras du in på kölistor för det eller de länder som du är intresserad av att adoptera från. Givetvis kan man halka bakåt i kön om det dyker upp någon som har ett tidigare könummer, Det har nog hänt de flesta av oss att vi har glidit både upp och ner på kölistorna, men till slut kommer man ju fram och får en förfrågan.
Medgivande får man (förhoppningsvis) av kommunen efter utredning. Medgivandeålder: den ålder på barn medgivandet gäller för. Idag får många ålderslösa medgivanden. Många länder kräver att man är öppen för barn 0-3 år. Det är väldigt sällan det handlar om att adoptera så stora barn som 8-åringar eller äldre.
Kontakta din kommun och be att få tala med någon som har hand om adoptioner, Kommunerna kan ha lagt upp arbetet lite olika, men om du frågar så i växeln bör de kunna koppla dig rätt. De allra flesta kommuner kräver att man ska ha gått den obligatoriska kursen innan de startar utredningen. De är skyldiga att hänvisa till en kurs de godkänner. OBS att det kan vara väntetider innan kurserna startar. Under tiden som ni väntar på detta kan ni mycket väl göra klart ivf.
Det är väldigt olika hur utredarna ställer sig till att man fortfarande är i ivf-svängen när man söker medgivande för adoption. För många är det bäst att vara klara med den biten för att helhjärtat kunna gå in för adoptionen, men vi är alla olika och upplever saker olika. Jag tycker inte att man ska ljuga för utredarna. Man behöver så klart inte berätta att man håller på med ivf om de inte frågar specifikt om det, men OM ni får frågan tycker jag inte att ni ska försöka slingra er. Det kommer de sannolikt att märka, och då kommer de att pressa er på den punkten.
Det är sällan bråttom med utredningen. Medgivandet är bara giltigt i två år. Har man då inte hunnit får hem något barn får man göra om hela utredningen. Det man ska göra så snabbt som möjligt är att ställa sig i minst en organsiations kö. Adoptionskursen kan man också gå i god tid.
Ang att medgivandet bara är giltigt i 2 år så måste det ju betyda att man ofta måste göra om det? Tänker eftersom man i många fall har en väntetid på över två år från att man skickar ansökan till att man får hem barn. Det låter ju omständigt att då behöva göra om den mitt i processen?
Jag pratade med hon som har hand om detta här i kommunen imorse och hon frågade redan då om vi gjort IVF och om vi va klara med det osv. Jag sa helt enkelt som det var just nu och sen får vi se hur de blir framöver. Men självklart skulle vi aldrig skicka iväg en ansökan om vi planerade att göra fler behandlingar eller var gravida osv. Däremot ser jag inga problem med att man försöker undertiden man väntar, om ork o möjligheter finns. Det är ju som nån skrev likvärdiga sätt på nåt vis det här med IVF o adoption, i slutändan vill man ju bara ha en familj.
Det som jag reagerade på när jag pratade med kommun var att när jag frågade om min endometrios så började hon prata om att jag behövde ett läkarintyg bara för att ens få starta en utredning, som om det skulle kunna vara nåt som hindrade oss från att ens bli godkända här i sverige. Jag förstår att andra länder kan se olika på sånt där men här borde man väll ha sån kunskap så att man vet att det inte behöver vara ett hinder.
JUst nu lutar vi nog åt att ställa oss i kö hos AC och antingen BFA eller FFIA, när jag prata med FFIA så sa hon direkt att hon skulle rekommendera colombia som land till oss men eftersom dom har så få andra länder och som vi inte ens verka vara kompatibla med i dagsläget (ålder) så vet jag inte... Hade jag råd skulle jag nog slå till på allihop iaf till en början, men vi får väll se då.
ekke skrev 2011-10-01 18:19:33 följande:
och nu har jag läst ännu mer, Kenya är tyvärr ingen möjlighet för oss då vi inte är med i svenska kyrkan.
Jag tror inte att man måste vara medlem i just svenska kyrkan iaf har inte alla org specificerat det, men däremot i nåt trossamfund.
Oh vad jag skulle vilja adoptera från Kenya, största hindret är ju dom där 9 månaderna, det känns inte så görbart i nuläget, men kankse man kan ändra sig...
är helt underbara. Det är ett av de (få) länder som tycks ha hyfsat flyt i verksamheten i dagsläget. Om ni passar in på Colombias krav är det ett fantastiskt val. Genom AC har det kommit 40 barn i år. Lägg till La Casa fem barn och FFiA tre, och Colombia visar sig vara ett av de största adoptionsländerna vid sidan av Kina och Sydkorea. 