Kommun vs. privat
Hej!
Vi har funderingar på att bli familjehem och har så klart mycket frågor omkring detta. Jag har läst massor på nätet men vi ville sedan få till en dialog för att få mer information direkt från socialkontoret här i vår kommun. Ringde därför till enheten som har hand om familjehemsrekrytering i början av veckan. Jag fick prata med en otroligt surmulen kvinna som nästan fick mig att ångra att jag överhuvudtaget hade ringt. Jag fick ingen chans att ställa frågor, istället var det jag som blev totalt utfrågad. Jag har full förståelse för att socpersonalen måste ställa frågor men den här människan var väldigt otrevlig och som sagt, hon verkade inte vilja svara på några av mina frågor. När samtalet inleddes med att jag sa att vi hade funderingar på att bli familjehem svarar hon med: "Jaha, och varför då om jag får fråga? Är det någon som har tipsat er om det här?". Vadå tipsat!? Tycker det här blev jäkligt tråkigt, rent utsagt, vill de inte ha familjehem med engagerade vuxna som är beredda att ta emot barn som verkligen behöver en trygg familj!?
Detta samtal fick mig att fundera på om vi kanske skulle vända oss till en privat organisation istället. Vårt förtroende för soc här i kommunen blev lite tilltufsat, om man säger så. Vad tycker ni som är lite mer erfarna om detta, kommun eller privat? Hade jag bara otur som fick prata med just den här människan eller är det så man blir bemött? Jag blev lite mörkrädd 
.
. Hon skulle skicka hem formulär att fylla i, sen blir det möte osv. Bollen är i rullning och jag är glad att vi inte "snöade in oss" på vår hemkommun. Men å andra sidan hade jag kanske fått ett bra bemötande på hemmaplan om jag inte råkat hamna hos just den socialsekreteraren.