Födelsedagar är så jobbiga
Jag skäms nästan att skriva det men jag tycker att perioden runt sonens födelsedag är så fruktansvärt jobbig. Jag har kommit in i lättare depressioner flera år vid födelsedagen. Jag tycker att det är så himla jobbigt med barnkalas, släktkalas och annat.
Är det fler än jag som upplever detta? Framförallt var 5årsdagen oerhört jobbig minns jag. Läkaren påstod att det var för att jag äntligen kunde slappna av och landa i allt vi varit med om.
Till saken hör att sonen föddes i v 24 vägde 600 g, fick pungbråck, svårt att lämna respiratorn, andningsuppehåll samma dag som han beräknades komma ut. Stora svårigheter att äta, fick knapp när han skulle fylla ett år. Den har han kvar, är nu åtta år i morgon. Han har koncentrationssvårigheter, god empatisk förmåga och en fantastiskt social liten individ. Förmodligen har han inte tillräckliga tillväxthormoner i kroppen och det är ett nytt tillstånd för oss.
Vad tycker ni? Är jag en hemsk mamma som inte orkar med födelsedagen? 
Vi handlar alltid allting till släktkalaset, men vi blir 20 pers även om det bara är de närmaste och det måste ju liksom genomföras på något sätt. I år var det faktiskt tre kalas med släkten, ett med svågers familj, ett med makens moster (som vi är ganska nära) och ett med resten (då var vi 13 pers). Det var faktiskt bra att dela upp det så tyckte jag. Ska försöka få till det nästa år också.