Omplacera ett placerat barn?

Ja absolut gjorde vi det. Nu hade soc inte så mycket info pga det var akut placering. Men tro mig vi har verkligen kämpat för att få det att funka.

Ibland är det faktisk bättre att dela på syskon. Det kan vara så att ett barn behöver vara ensambarn i en familj med enbart två trygga vuxna..

Du har ju en tråd kring detta sedan tidigare. Har du tagit råden du fick i den? Exempelvis kring kontakt med BUP osv?

Jag tror att det är ytterst ytters få fall där det faktiskt är bättre att dela på syskon. Däremot kan det vara så att det bli väldigt resurskrävande att ha syskonen placerade tillsammans och att familjen inte orkar eller att socialtjänsten inte tilldelar de resurser som kanske skulle krävas för att få det att fungera. Det är i min värld inte samma sak som att det är bättre att sära syskonen åt. Tror att det i många fall är en kostnads eller bekvämlighetsfråga, även om det naturligtvis finns undantag som bekräftar regeln.

Om det finns väldigt goda skäl kan man omplacera ett barn. Att "det inte klickar" är inte ett sådant skäl. 

Jag flyttade själv ihop med en ny partner för 8 år sedan och han hade två barn på heltid. Ett av dem "klickade" det inte alls med för mig, vi kände oss inte bekväma med varandra och hade ingan bra personkemi. Han gick dessutom inte bra ihop med mina barn. Men nu efter 8 år har vi en jättefin relation. Det tar ju tid att knya an till nya barn som man inte har den tidiga anknytningen till.

Att dela på syskon i ett sådant här fall när de är varandras enda nära biologiska relation tycker jag vore snudd på barnmisshandel.

tycker abolut inte att man kan dela på yskonen för att "det inte klickar" med det ena syskonet. känslan för det barnet som blir "bortvalt" går ju inte ens att beskriva i ord!

nej, om ni nu absolut känner att det inte fungerar så kan ni inte välja att behålla det ena. hur ska det motiveras för det barn som inte får stanna?!

jag ifrågasätter däremot inte att det är oerhört påfrestande att vara familjehem ibland, och ibland är placeringarna inte rätt- det fungerar helt enkelt inte. men jag skulle inte kunna välja bort ett av två syskon.

Mina tre syskon omplacerades. Från början bodde de två yngsta tillsammans och jag och min syster tillsammans. Sen flyttade den yngsta till en familj, min bror till en annan och min äldre syrra flyttade till samma ställe som min bror. Funkade inte där heller så hon fick egen lägenhet när hon var 17.

Jag hoppas verkligen inte att ni får behålla det ena barnet men bli av med det andra. Det blir ju förödande för det barnet som får gå. Jag hoppas för syskonets skull att de får vara tillsammans. Det är ju tillräckligt otryggt att bli av med sina föräldrar. Att sedan dessutom bli av med sitt syskon måste vara oerhört traumatiskt.

Har själv varit fosterhemsplacerad när jag var mellan 7-19år. Tror att många inte riktigt fattar hur jobbigt det är. När jag var 15år hade jag redan bott i två hem och var inne på mitt tredje. Min lillebror bodde kvar i vårt första fosterhem tills han flyttade hemmifrån. Jag fick flytta för att jag uppförde mig illa som trotsig 8åring.Trots att vi sågs då och då så saknade jag honom i princip varje dag.

Som fosterhemsplacerad har du nämligen egentligen ingen. Livsperspektivet är jäkligt kort och du vet aldrig vad som händer. Visst det finns trevliga, sympatiska fosterföräldrar men de är aldrig dina riktiga föräldrar. Man bor alltid i deras hem på villkor. Det är alltid skillnad att bara vara placerad där och verkligen vara en i familjen. Man vet att om de måste välja så åker man först. Jag upplevde detta som väldigt jobbigt, att alltid veta att ingen älskade en vilkorslöst och skulle göra allt för en. Det jävliga var att samtidigt inte kunna undgå att familjens biologiska barn hade den förmånen.

Tänk lite på det innan du skiljer på två syskon.

På vilket sätt påverkar det era barn att ni inte "klickar" med barnet? Måste ni inte även tänka på båda placerade barnens bästa eller gäller omsorgen bara de egna?

Jag är trött och sjuk idag, MEN ........ jag vill ändå referera till drottningen1970, det är en sockvinna som VET hur man hjälper familjer!!

Snälla ni, hur kan ni ens tänka på att dela på ett syskonpar? Ni har valt att ta er an ett svårt uppdrag, klarar ni det inte så ta all den hjälp som kan fås, hade ni varit bio föräldrar o känt att ni inte klarat barnet, vad hade ni gjort då? Gör detsamma nu. Även som bio föräldrar till ett barn med problem känner man ofta att man inte klarar situationen, ert val finns inte då. Ge ett skäl till att barnet (barnens, även syskonet det fungerar för) skulle ha det bättre i en annan familj. Tror ni har fel. BUP är fantastiska.