Hur står ni ut med ett samboex som vill sabba?
Min sambos ex har inte gjort annat än att hata mig från första dagen vi sågs. Trots att det var hon som var otrogen mot min sambo när de var tillsammans och ville separera. När jag och min sambo sen blev tillsammans "ångrade" hon sig. Min sambo förklarade att hon har haft sin chans och att det är vi nu.
Inte bara att hon försöker sabba vardagliga saker med att inte skicka med läxor, info om tandläkare, uppläggningen med semestrar, pratar skit om oss inför barnen och deras gamla gemensamma vänner osv. Listan kan verkligen göras hur lång som helst.
Det värsta är nog ändå att hon försöker vända deras barn emot oss genom att prata om hur dåligt det är hos oss, att inte vi ställer upp för dem, hon "köper" hem dem våra barnveckor genom att ringa om aktiviteter hon precis lika gärna kan göra hennes vecka osv. Och det värsta är att hon börjar lyckas. Barnen har börjat hata mig också, pratar illa om mina barn, hälsar inte ens på mig i skolan, gråter när de kommer hem från oss och hittar på saker som inte ens har hänt. Det duger bara numera att komma till oss när vi ska göra nåt kul. Man blir så trött och ledsen...
För ett tag sen var vi på utlandsresa vilket verkligen höjde stämningen på oss alla och resan var verkligen lyckad, men döm om vår förvåning då vi knappt hinner hem förrän vi får ett samtal att den yngsta minsann hade gråtit hela dan efter att vi kommit hem för att det var så hemskt hos oss och hon nu bara ville bo hos oss varannan helg som det äldre av barnet. Vi står som frågetecken..allt hade ju gått så bra! När vi frågade om anledningen var det bara flytande, allt från att vi hade regler hemma (som att inte äta med händerna osv) till att hennes pappa brukar ha skäggstubb ibland! Vet inte vad man ska göra längre. Det är som att varje gång vi får en lyckad stund med barnen mår exet dåligt och måsta sabba det med att truta i dem saker om oss. Och de kommer ju också väldigt i kläm och mår dåligt av att bli tvingade av mamman att tycka illa om sin egen pappa och hans familj.
Min sambo mår väldigt dåligt av det här så klart, för han förstår ju att han snart förlorar dem. Jag tycker han ska ta i med hårdhandskarna och säga ifrån och kräva att det är varannan vecka som gäller som de kommit överens om, men han vill inte tvinga dem till nåt och släpper dem för att han älskar dem säger han. Han har i stort sett gett upp. Men han humör pga detta går snart inte att leva med längre. All aggression går ut över mig och mina barn och vi börjar också må väldigt dåligt av allt. Har många gånger funderat på att ge upp honom, men jag älskar honom och vill inte att ett gammalt ex ska bestämma om vi ska vara ihop eller inte.
Varför kan man inte bara få vara lycklig med sin familj och låta barnen vara här varannan vecka och trivas och ha kul då? Vad är man för mamma om man inte vill att barnen ska trivas hos sin pappa??
Hur ska man orka tills allt är över, det har trots allt hållt på i tre år nu. Nån mer som varit med om samma sak?
