• Anonym (Orolig mamma)

    Är det jag som är nojig?

    Min son och hans fru (min svärdotter) har varit ett par i tio år. Dom bor på andra sidan jordklotet och vi träffas sällan. Med avstånd följer misstankar.......

    Här kommer mina funderingar kring deras förhållande.


    - Alldeles i början av deras förhållande vet jag att hon har slagit honom (örfilat, knipit) Detta säger han ska ha upphört.
    - Hon skriker åt honom när dom bråkar
    - Jag har hört henne skrika (i bakgrunden) -"I'm so tired of you talking to your "mam" late at  night" när jag pratat med min son på telefon
    - När dom bodde i Sverige gillade hon inte hans kompisar, tyckte han skulle byta ut dom! Han har ingen kontakt med dom och har inga egna vänner kvar.  
    - Hon har inte lärt sig svenska trots att dom bott här flera år
    - Hon har inga större ambitioner när det gället städing, matlagning. Min son gör allt trots att båda jobbar heltid. 
    - Hon prioriterar sin egen familj när det gäller gåvor (och inga små sådana! Datorer och semesterresor!) Det är hon som har hand om ekonomin. 
    - Hon är inte lojal, skriver nedsättande saker om min son på Facebook
    - Hon är inte ärlig (ljuger när det passar henne - för sin chef t.ex) och skryter med det.
    - Hon var oärlig mot min son när hon tog ett CNS-lån (som hon shoppade upp) utan hans vetskap trots att hon bodde och åt gratis hos honom 
    - Hon är oärlig - lurar gärna försäkringsbolag o.dyl.....och ser det som possitivt
    - Hon har kontroll över deras tillgångar - kollar min sons Visa-kortskonto varje dag!
    - Hon är mycket svartsjuk
    Till sist det som är värst - vad hon gjort med vår son. Han har blivit känslokall, hård, aggresiv och negativ och sätter inte lika stort värde på familjen som han gjort tidigare.
    ALLA VARNIGSKLOCKOR RINGER! I alla fall i mina öron men han tycker sig träffat en helt underbar kvinna. Jag kan inte påpeka några negativa aspekter utan att han går i försvarsställning direkt.
    Dom har inga barn. 

    Är det bara jag som är en nojig mamma? 
     
  • Svar på tråden Är det jag som är nojig?
  • Gerd parterapeuten

    Hej!

    Avståndet mellan dig och sonen kan nog göra att misstankarna ökar, precis som du säger. Du ser och hör vissa saker men inte andra. Din son är ju vuxen och bestämmer själv hur han vill leva. Risken är att han försvarar sig ännu mer om du för dessa saker på tal. Det är klart att det skulle vara bra om du kunde nå fram till honom med det som oroar dig. Om du ändå ser till att ni har en bra relation så ökar möjligheterna att han skulle kunna vända sig till dig när han har problem men det är ju inte helt säkert. Visa honom att du bryr dig om hur han har det men visa samtidigt respekt för hans egna livsval.
    Hälsningar
    Gerd  

Svar på tråden Är det jag som är nojig?