Han är arbetslös, jag har inga känslor längre.

Låter som han är deprimerad

Det tar vissa människor hårdare än andra att bli arbetslösa.
Sen beroende på omständigheterna.
Det kan bli en väldigt negativ upplevelse, och det kan vara lätt att hamna i en deprission.
Om han nu har så negativ inställning så blir det naturligtvis ej lättare att hitta ett nytt jobb.

Ni bör nog försöka jobba fram en attitydförändring.
Finns ju undersökningar som visar kraften i att ha rätt inställning.
Cancerpatienter som blir friska osv.
Negativ inställning ger oxå negativa hormoner i kroppen, och man mår sämre.

Så skicka iväg honom på lite terapi, låter som det kan bli svårt men försök.
Sen se till att han motionerar om han ej gör det.
Se till och se till, men försök få honom att börja på ngt smidigt sätt, om han som sagt ej gör det.
Men känns som han ej gör det.

Motion bryter ner massa negativa saker i kroppen, man blir piggare och får mer energi, till tex att söka jobb...

Du väntar barn med honom, du får försöka att hålla ut, om han gått in i en deprission så för barnens skull, se till att härda ut och se om han kommer igenom den.

Du verkar ju oxå hamnat i neggotankar, försök bryta dom, kanske ni kan hjälpas åt? 

kanske han har alltid varit så, men de är nu du har lärt känna honnom tack vare all tid ni har haft nu med varann ..

Tänk lite på hur det skulle vara att själv vara arbetslös. Hur skulle du själv vara och hur skulle du reagera.
Tänk också på att mannen genetiskt är jägare som ska ut och skaffa föda (inkomst) medan vi kvinnor genetiskt vill bygga bo och föda barn (jag vet, grovt generaliserande, men man måste ändå ta lite hänsyn till dessa fakta!).
Han är i en personlig kris, för där hamnar man om man blir arbetslös, säkert deprimerad och/eller osäker inför denna situation. Förstå det och försök att jobba med det.
Om du råkade i en motsvarande kris (tänk även på att vara arbetslös är ännu värre för jägaren), hur skulle du då vilja att din partner bemötte dig?
Du måste aktivt och på ett öppet sätt finna vägar till kommunikation men du måste vara beredd på ett din egen enkla/självklara väg kanske inte fungerar. Även om du anser att det är hans fel så har du möjlighet välja bortse från detta och trots allt sträva efter att finna nya vägar till kommunikation, även om du kanske måste göra mycket av jobbet själv och ensidigt.
Om du ärligt vill rädda ert förhållande så kan du inte haka upp dig på att det är hans fel och att det är orättvist att du får ta ett större ansvar än vad han gör. Om du går före och visar vägen så finns det kanske en chans att även han inser att han måste ta ansvar.

Att du inte längre tänder på honom kan mycket väl ha genetiska och naturliga orsaker. Som arbetslös är han inte längre lika duglig att ta hand om och mätta er avkomma och du tappar rent naturligt lusten att para dig och bli gravid.
På samma sätt är det stor risk att han känner sig helt misslyckad, medvetet eller omedvetet.
Så kan det genetiska fortfarande fungera även om kvinnan har egen inkomst t o m om hon har högre inkomst än mannen.
Men om du verkligen vill så går det att jobba på detta, särskilt om man ärligt försöker vara vidsynt och förstå hur naturen fungerar i stället för att söka fel och bevis på hur oduglig han är.

Men den enkla vägen är att fortsätta den väg du är inne på. Konstatera att han är oduglig och osexig, fortsätt finna argument och bevis som säkrar din tes. Så har du snart skapat dig en sanning.
Den svåra och krävande vägen är att göra tvärtom och att åtminstone ärligt och uthålligt försöka innan man ger upp.
Tankens kraft är extremt stark. Man kan tänka sig sjuk och man kan tänka sig friskare. Lika självklart kan man tänka sig till att förlora kärleken och glöden, likväl som man målmedvetet kan tänka positivt och tänka sig kär (eller åtminstone mindre "okär"...).