Hur orkar man fortsätta kämpa?

å ni har ju haft en extrem otur... jag beklagar!

vi höll på i två år för att få till sonen, så jag kan lite relatera till dina känslor. den enda tröst jag kan ge dig är att ni förmodligen kommer att lyckas bli gravida eftersom ni lyckats tidigare! 

Nu har vi "bara" försökt i 1½ år... 3 år och allt som gått emot er måste vara skitjobbigt! Jag tror att jag i erat ställe hade tagit paus ett tag och väntat på IVF... koncentrera er på varandra och förhållandet en tid.

jag har rätt att säga vad jag tänker. detta är så jag verkligen tänker. Men förlåt för att det låter så tusan okänsligt...
men jag har som sagt lidigt en del.

Så du tror att alla som har svårt att bli gravida är dåliga föräldrar?? Hör du inte själv hur dumt det låter.

Jag håller med om att alla människor inte borde ha barn, men jag tycker absolut inte att man kan säga att det inte är meningen bara för att man har svårt att bli gravid...

TS: Lycka till! Jag hoppas att ni snart kommer att bli gravida! 

Ok.. jo det är väl så, många som har barn borde inte fått!
Men om världen är så rättvis så att det bara är människor som inte skulle bli bra förälder är dom som har svårt för att få barn...
varför är det då så många barn som lider?

Tack alla för stöttandet! Skönt att höra om att det finns andra där ute som oxå får kämpa, känns ensamt många dagar då mina vänner redan har det jag drömt om hela mitt liv..

Din tid kommer också... Många som fått kämpa som lyckats till slut. Resan dit kan såklart vara mycket jobbig och frustrerande, men barnet kommer vara såååå efterlängtat!

Och om man ska tro att saker o ting har en mening, så kanske man kan tänka att det barnet som är ämnat för just ER, inte varit redo ännu... Om man passar som förälder eller inte har inget med lättheten att bli gravid att göra.

Men som sagt, jag tror det kan vara bra med en liten paus och fokusera på annat ett tag, så är ni ännu bättre rustade sen när ni väl lyckas

Tack och KRAM

Blir varm av att det finns såna som du!

Ska försöka pausa, försöka hitta något annat att se fram emot.

Lycka till! Njut av livet och varandra...

Man orkar för att man måste. Vill man ha barn så får man kämpa om man tillhör vår skara. Det är värt det när man väl får sitt extremt efterlängtade barn-jag lovar! Kanske du ska ta paus från gravida/bebisar ett tag och ägna dig åt det som gör dig enbart glad och uppmuntrad istället?  Sånt som ger kraft istället för tar kraft. Och kommandosex är vi många som har år ut och år in så där är ni tyvärr inte ensamma... Du har ett stort plus också i.o.m det faktum att du varit gravid. Då är många steg passerade som många inte vet om de nånsin kommer förbi. Fattas "bara" att få ett levande barn och det är du inte ensam om att önska.
Hoppas på snabb kö till IVF eller ett "spontanmirakel" innan dess!

Det är tufft. Vi har också hållt på i 3,5 år nu. Sista året med hjälp av IVF, 4 misslyckade försök. Ibland känns det som om jag inte orkar mer, men det alternativ som finns känns ännu jobbigare just nu. Vi har bestämt oss för att fortsätta ett år till med IVF. Därefter har vi tänkt att vi ska fundera på alternativ och hur vi ska gå vidare. Kanske en paus. Vi får se hur det känns under året. En paus och göra något kul kan nog vara en bra sak. Ni har ju också IVF-hjälpen att se fram emot som verkar fungera bra för väldigt många. Och du har ju sett att det går. Så det är bara att inte ge upp hoppet.

Efter 4 år och 6 misslyckade IVF utan tillstymmelse till plus gick det månaden efter senaste IVF-försöket av sig självt. Vi hade precis beslutat att byta klinik och hade börjat planeringen för nästa försök. Men det behövdes inte! Hoppas det ger hopp åt någon.

Jodå känner igen.
Det tog bara 4 mån att bli gravid med vår första dotter.
Men när vi ville ha ett syskon när hon var tre så tog det över fyra år!
Var 31 när vi började och 36 när lillasyster äntligen kom och storayster var nästan åtta.  
Gjorde en utredning efter ett år som inte visade på några fel.
Gjorde tre IVF som inte gick bra men till sist blev gravida på egen hand igen.
När lillan var 17 mån blev jag gravid igen men fick missfall i 8.e veckan. 
7 mån efter det, i januari, blev jag igen gravid men fick missfall då med i 10.e veckan i mars. 
Hoppas dock på en ny graviditet igen och att det då ska gå bra.

Ibland tar det tid, ibland inte.