Statistik: hur förlöstes du efter en tidigare sfinkterruptur?

Nej, ingen av gångerna. Normalstora barn, snabbt utdrivningsskede med starka krystvärkar båda gångerna.

Och kunde bm kontrollera krystskedet och ge perinealskydd?

Nja, hon var nog oerfaren och sa åt mig att ta i mer trots att jag visste att det inte behövdes. Kan faktiskt inte svara på om hon var där och gjorde något eller inte. Hon hade möjlighet, däremot är jag osäker på kompetens och vilja. Hon hade även för avsikt att sy skadan själv först, men visste inte vilken tråd hon skulle använda och var till slut tvungen att fråga en läkare om hjälp som sa att ringmuskeln var av...

Det var alltså den BM jag fick andra gången när det stod klart och tydligt i journalen att jag var rädd för att brista igen. Jättebra förlossningsvård på Huddinge!

Snuttepuffan, vad hemskt!!!?! Jag trodde i alla fall att om det var så att man var omföderska efter en tidigare SR, så fick man någon av de mest erfarna barnmorskorna och att de är extra noggranna med perinealskydd och att coacha kvinnan att inte föda för fort! 

Min första förlossningen var på Huddinge och jag hade turen att få en jätte bra barnmorska och fick ingen bristning alls (så när som på en liten rispa från sonens skalpelektrod som syddes med ett stygn bara för säkerhetsskull). Men förlossning nr 2 var på SÖS och en troligtvis oerfaren barnmorska som fick panik när hjärtljuden gick ner och forcerade hela krystskedet trots att jag inte ens var fullt öppen än. Enligt andra som tittat på ctg-kurvan i efterhand var den jätte fin och de sänkta hjärtljuden enbart en normal reflex från barnet när krystvärkarna trycker mot barnets ögonglob.... Så jag fick en sfinkter ruptur och nu funderar jag mycket på hur jag vill föda nästa gång...
 

Det är jättesvårt. Men du vet ju varför du fick en SR. För mig verkar det vara en del av en normal förlossning... ;) Men ärligt talat, jag skulle inte ta risken att få en igen om jag hade möjlighet att välja. Alla läkare sa till mig att det inte var någon fara. De hade fel. Nu gick det relativt bra (dvs. jag kan hålla gaser, bajs och kiss), men det är inte värt risken och varje gång det gör ont i ärret blir jag ledsen över det som har hänt. 

Snuttepuffan, vad skönt att du i alla fall inte har läckagebesvär efter din skada, men synd att du fortfarande har ont. Hur länge sedan var det?

jag fick en grad 3 första förlossningen, sonen förlöstes med tång så det var därför. Andra förlossningen blev vaginal och fick 1 invändigt stygt och 2 ytliga mest för att det inte skulle svida sa bm. Mådde toppen bra efter andra förlossningen och kunde åka hem 6 timmar efter.

innan andra förlossningen gick jag på klara-samtal och gjorde en läkarundersökning. Det stod i mitt förlossningsbrev att jag ville bm skulle göra allt för att jag inte skulle spricka lika mycket eller mer igen. Bm var jätte bra och lyhörd och instruerade mig genom krystningen trotts att det gick fort.   
 

 

Även jag gick på aurorasamtal och hade ett förlossningsbrev som mer var som en novell... Läkarna och barnmorskorna gjorde allt de kunde och jag var väldigt övervakad men tyvärr räckte inte det.

Jag är precis hemkommen från BB efter min andra förlossning. Med första barnet fick jag en total sfinkterruptur så inför denna förlossning fick jag träffa läkare för att diskutera vad som var bäst. Hon rekommenderade snitt så då fick det bli det. Jag ville inte riskera att få samma skada igen.

Jag har knappt hunnit smälta allt än men blev snittad under narkos och har haft en bra upplevelse av det. Första dygnet gick bra, andra när man skulle upp lite ur sängen var lite skakigt och gjorde ont både i sår och av eftervärkar. Tredje dan gick mycket bättre och jag klarade mig på endast Alvedon som smärtlindring. Det spänner och drar lite i såret men jag hade nog mer ont efter förra förlossningen.

Jag rekommenderades snitt av min läkare inför min andra förlossning. Fick partiell SF grad 3 vid första förlossningen samt bäckenbottenrupturer, hade ont och tyngdkänsla länge efterråt. Min läkare sa att jag hade mindre risk för bestående men efter ett snitt än om jag hade valt att föda vaginalt igen.

Jag snittades siste november 2011 och mår otroligt mycket bättre den här gången! Kunde sluta med värktabletter efter en vecka, jag kan sitta, gå på toa och har betydligt mindre ont än efter förra förlossningen. Men visst är det läketid även efter ett snitt. Det jag däremot känner är en helt annan acceptans från omgivningen att jag behöver vila och att det är ok att ha ont nu efter snittet jämfört med förra gången. Då kunde vissa kläcka ur sig; ibörjan att "det är jobbigt efter en förlossning" och efter ett tag "när det gått så lång tid så har man inte ont längre". Suck!

Lycka till med din förlossning oavsett  på vilket sätt den blir!

Tack Fru Lejongap! Vad skönt att du mådde så bra efter snittet. Och grattis till bebisen! Fick du bebisen till bröstet direkt?

Åh, jag blir lite avundsjuk på Er som fått snitt efter sr.
Jag fick en total sr 2003 med mitt andra barn. Det fick jag inte veta då utan har fått reda på det först nu - efter ytterligar 2 vaginala förlossningar.
Tänk vad mycket smärta och tårar jag kunde varit utan om jag bara fått snittas istället...  

förvirrande: kan du berätta hur det gick på dina två efterföljande förlossningar? Vad var det som gjorde att du önskar att du fick snitt i stället? (Jag överväger att föda vaginalt nu i vår efter tidigare SR, det är därför jag undrar.) Var förlossningen i sig mer smärtsam, eller har du fått nya skador, eller förvärrade besvär?

Själva förlossningarna var mycket positiva uppleveleser. Den ena kunde jag andas ut genom att min kropp och barnet jobbade i harmoni. Den sista föddes i badkar och även där gick det relativt enkelt med huvudet som kom utan press men sen kom bägge axlarna samtidigt så då var jag tvungen att pressa ordentligt samtidigt som bm drog i barnet. Jag gick inte helt totalt sönder men ganska mycket ändå.

JAg tror att om jag vetat om min skada så kunde jag ha fått hjälp med perinealskydd, viket jag inte fått någon gång. Detta kunde eventuellt ha minskat den hårda belastning som en födsle ändå är.
 
Min minsta har fyllt 1 år och jag tycker mina besvär och symtom bara blir värre och värre. Mycket smärtsamt vid toalettbesök och i flera timmar efteråt, läckage efter toalettbesök och gasläckage i tid och otid.

Kanske inte snitt hade varit den bästa lösningen ändå men vetskapen om skadan hade helt säkert gjort bm och mig själv mer observant och kanske hade mina besvär varit mindre. Svårt att veta...      

Förvirrande: oj, det låter som att du fick en ordentlig skada i samband med din fjärde födsel! Jag tycker personligen att barnmorskor borde ha perinealskydd jämt, för att minska risken för skador. Fick du en ordentlig undersökning efter din sista förlossning? Du kan ju fått en bristning på sfinktern genom en djup bristning inne i vaginalväggen, även om du inte brast hela vägen i huden i mellangården! Hoppas att du får hjälp med dina besvär och stort grattis till 4 barn, inte dåligt jobbigt!!! Hur var dina första två förlossningar?

NEj, det gjordes aldrig någon grundlig undersökning tyvärr.
Jag har varit till en undersöknig nyligen där de fann en, troigtvis kronisk, spricka i tarmslemhinnan. Den behandlar jag just nu med någon kräm. I mitten på februari ska det tas ställning till om den ska opereras.
Jag väntar också på att få en tid på specialistavdelningen i Århus för vidare undersökning av sfinktermuskler och nerver (bor i Danmark)

Tack , föresten. 4 underbara ungar känns inte så dåligt faktiskt 

Den första förlossning var en igångsättning och där födde jag "på potta" och inget perinealskydd

Andra en blixtsnabb förlossning med moderkaka som inte ville komma ut. Kraftig blödning och operation efter förlossningen där jag även syddes av läkare. Det var där jag fick min totala ruptur har jag läst mig till i efterhand i journalen..