Hur sätter jag mitt barn främst?
Jag är ganska nyseparerad (sen ett halvår) och ensamstående mamma till en pojke på fem år. Just nu bor vi i en etta i centrala Lund och trivs bra. Sonens pappa bor kvar i huset på landet där min son också går på dagis och kommer att fortsätta med det fram till sommaren eftersom vi gärna vill att han ska den tryggheten tills han börjat landa i en ny verklighet med skilda föräldrar.
Mitt stora bekymmer är att det inte är långt till hösten när min son ska börja skolan och eftersom också sonens far på sikt kommer att flytta så vill vi gärna hinna installera honom på en ny ort innan brytningen från dagis till ny skola och nya kompisar kommer. Bostadsmarknaden i den här delen av Skåne är otroligt svår och jag är inte säker på att jag är intresserad av att köpa en lägenhet eftersom jag varken har ekonomi till det eller intresset och handlaget för att sköta den. Jag vill alltså gärna hyra i ett barnvänligt område där min son kan rota sig och det får gärna vara på lagom pendlingsavstånd till Malmö där sonens far har planer om att bosätta sig. Lund hade varit jättebra men jag vågar inte lita på att jag kommer att hitta en lämplig bostad där inom en rimlig framtid och därmed kommer vi till problemet.
Att bo i en etta tillsammans är inte riktigt hållbart i längden och nu har jag fått erbjudande om ett radhus på landet utanför Åkarp (mitt emellan Malmö och Lund) som passar i alla avseenden. Vi får varsitt sovrum, det finns både egen och gemensam trädgård där det också finns en lekplats och andra barn att leka med. Det är nära in till Åkarp med både skolor och bra pendlingsmöjligheter. Tyvärr är det aningen för dyrt för min inkomst och det är framför allt där min stora villrådighet ligger. Jag har precis fått fast anställning och pendlar drygt 8 mil om dagen. En bil är alltså nödvändig och det kostar mig ganska mycket varje månad. När jag räknar på det kan jag klara av den nya hyran men det innebär att det inte blir några marginaler över och att jag tex inte kommer att kunna spara något, åka på semester eller ens unna mig och min son biobesök, sommarlandsresor osv. Allt kommer att gå till vardagliga kostnader och jag kan inte överblicka vad som händer om bilen skulle braka ihop. Mitt ex har nu erbjudit sig att gå in med 3000 kr per månad som ska dras av vinsten för vårt hus när vi en dag säljer. Jag räknar med att kunna få ca 100 000 kr i vinst på huset, men vet verkligen inte vad jag ska göra nu. Ska jag verkligen lägga de pengarna på hyra och om tre år så är pengarna slut? Å andra sidan vet jag inte när jag nästa gång får ett så bra erbjudande och jag vill ju gärna hitta rätt innan skolan börjar. Samtidigt är jag inte jättesugen på att bo på landet och aldrig ha råd att göra någonting vare sig med min son eller för mig själv. Mitt enda fokus är att det ska bli så bra som möjligt för min son men blir han verkligen glad av att mamma "offrar" allt för ett boende och en fast punkt?
Jag vill gärna ha råd och synpunkter för jag vacklar hela tiden men måste snart ge besked om jag vill ha lägenheten eller ej!