• Talvi

    Hur sätter jag mitt barn främst?

    Jag är ganska nyseparerad (sen ett halvår) och ensamstående mamma till en pojke på fem år. Just nu bor vi i en etta i centrala Lund och trivs bra. Sonens pappa bor kvar i huset på landet där min son också går på dagis och kommer att fortsätta med det fram till sommaren eftersom vi gärna vill att han ska den tryggheten tills han börjat landa i en ny verklighet med skilda föräldrar.

    Mitt stora bekymmer är att det inte är långt till hösten när min son ska börja skolan och eftersom också sonens far på sikt kommer att flytta så vill vi gärna hinna installera honom på en ny ort innan brytningen från dagis till ny skola och nya kompisar kommer. Bostadsmarknaden i den här delen av Skåne är otroligt svår och jag är inte säker på att jag är intresserad av att köpa en lägenhet eftersom jag varken har ekonomi till det eller intresset och handlaget för att sköta den. Jag vill alltså gärna hyra i ett barnvänligt område där min son kan rota sig och det får gärna vara på lagom pendlingsavstånd till Malmö där sonens far har planer om att bosätta sig. Lund hade varit jättebra men jag vågar inte lita på att jag kommer att hitta en lämplig bostad där inom en rimlig framtid och därmed kommer vi till problemet.

    Att bo i en etta tillsammans är inte riktigt hållbart i längden och nu har jag fått erbjudande om ett radhus på landet utanför Åkarp (mitt emellan Malmö och Lund) som passar i alla avseenden. Vi får varsitt sovrum, det finns både egen och gemensam trädgård där det också finns en lekplats och andra barn att leka med. Det är nära in till Åkarp med både skolor och bra pendlingsmöjligheter. Tyvärr är det aningen för dyrt för min inkomst och det är framför allt där min stora villrådighet ligger. Jag har precis fått fast anställning och pendlar drygt 8 mil om dagen. En bil är alltså nödvändig och det kostar mig ganska mycket varje månad. När jag räknar på det kan jag klara av den nya hyran men det innebär att det inte blir några marginaler över och att jag tex inte kommer att kunna spara något, åka på semester eller ens unna mig och min son biobesök, sommarlandsresor osv. Allt kommer att gå till vardagliga kostnader och jag kan inte överblicka vad som händer om bilen skulle braka ihop. Mitt ex har nu erbjudit sig att gå in med 3000 kr per månad som ska dras av vinsten för vårt hus när vi en dag säljer. Jag räknar med att kunna få ca 100 000 kr i vinst på huset, men vet verkligen inte vad jag ska göra nu. Ska jag verkligen lägga de pengarna på hyra och om tre år så är pengarna slut? Å andra sidan vet jag inte när jag nästa gång får ett så bra erbjudande och jag vill ju gärna hitta rätt innan skolan börjar. Samtidigt är jag inte jättesugen på att bo på landet och aldrig ha råd att göra någonting vare sig med min son eller för mig själv. Mitt enda fokus är att det ska bli så bra som möjligt för min son men blir han verkligen glad av att mamma "offrar" allt för ett boende och en fast punkt?

    Jag vill gärna ha råd och synpunkter för jag vacklar hela tiden men måste snart ge besked om jag vill ha lägenheten eller ej!

  • Svar på tråden Hur sätter jag mitt barn främst?
  • Furstinna

    Har du ställt dig i hyreskö? I Lund är det jättesvårt att få bostad och att köpa är dyrt om man inte vill bo i de sämre delarna. Men med tanke på att du är ensamstående så har du förtur. Hur mycket har du möjlighet att lägga på hyra? Sen om han ska börja skola kan det vara värt att välja en bra skola.

  • sahara sahara

    Sonens pappa ska alltså flytta till Malmö, in till stan?

    Var jobbar du någonstans? Måste du köra dit?

    Om jag jobbade lite norrut, nordost ut hade jag snarare tittat på byarna/småstäderna där med pågatågsförbindelser. Kävlinge, till exempel. Eventuellt Teckomatorp. Komma ut lite, få lägre bostadspriser och lättare att hitta något.

    Jag hade inte velat lägga hela min inkomst på boende, och jag hade definitivt inte velat få pengar av mitt ex varje månad, även om det drogs från min framtida husvinst.


    Do something scary - the payoff is awesome!
  • Talvi

    Jo jag står i hyreskö men räknar inte med att det ska hända något på den fronten. Det är lite därför jag känner mig så stressad över det här beslutet.  Hyran ligger på 7500 och det skulle som sagt kunna gå men med alla andra fast kostnader blir det inte mycket över i andra änden.

    Jag jobbar söderut och ja jag måste köra dit. Kollektivtrafiken funkar inte dit ut och min son går dessutom på dagis där så han åker med fram och tillbaka varför jag vill ha så kort pendlingstid som möjligt. Jag tänker mig att i framtiden kanske jag kommer att kunna hitta ett jobb i Malmö eller Lund varför Åkarp ligger perfekt till. Det viktigaste för mig är att min son känner att han har ett hem hos mig och att han inte ska behöva flytta och byta skola hela tiden. Därför känns det som att jag inte har något val, men jag får lite ont i magen av tanken på ekonomin och känner mig dessutom lite egoistisk över att jag hellre vill lägga mina pengar på annat.

  • sahara sahara

    Ja, jobbar du söderut är det kanske inte så smidigt att bosätta sig norrut.

    Har du tittat på områdena runt Malmö? Oxie, kanske? Eller Dalby, för att ha nära både till Lund och Malmö?

    Tanken är alltså att han ska fortsätta på samma förskola fram till sommaren, en förskola som ligger nära ditt jobb, och sen i augusti börja skolan på den orten där du bor. Hans pappa bor i Malmö, så det ska vara bra pendling tid. Är tanken att han ska bo varannan vecka, så det måste funka smidigt för honom att pendla till skolan från Malmö?

    Har du kollat om det finns några lägenheter lediga i Lund eller Malmö? Ibland finns det lägenheter med kort inflyttning.


    Do something scary - the payoff is awesome!
  • Talvi

    Jag har ögonen öppna hela tiden men hittills har det inte dykt upp något av intresse. Jag vill som sagt inte hålla på att flytta hela tiden utan vill hitta rätt och sen stanna kvar. Jag har ett förstahandskontrakt i Lund just nu och är lite rädd för att ge upp det om det sen visar sig att det inte funkar i Åkarp. Jag vet att jag egentligen har lite för specifika krav (jag vill tex helst inte bo i Malmö igen och Dalby ligger åt fel håll) men det känns inte lönt att kompromissa med mig själv heller. Det har jag gjort i så många år och i så fall kan jag lika gärna stanna där jag är nu.

    Hade det inte varit för ekonomin hade jag nog inte tvekat, men går det att klara sig om man får 1000 kr över i budgeten varje månad? Då är mat, bensin och fasta kostnader betalda såsom försäkringar, a-kassa, telefon osv,men inte tex kläder.

  • sahara sahara

    Om du hade fått välja, vad hade du velat då? En trea i centrala Lund? Finns det någon chans att hitta det du verkligen vill ha till en hyra du klarar av?

    Det är mest att du låter så tveksam. Åkarp är säkert trevligt, barnvänligt om inte annat, och visst klarar man sig på 1000 kronor över om man måste, även om det blir tajt och inte ger utrymme för några extravaganser.
    Det är mest som du säger - tänk om du inte trivs/tycker att det är värt det.

    Hur stor är ettan? Det är ju inte hållbart i längden, men det kanske kan vara hållbart i ett år?


    Do something scary - the payoff is awesome!
  • Talvi

    Jag tror att jag är tveksam för att jag känner mig så stressad av situationen. Jag är som sagt ´nyseparerad, har inte sålt gemensamma huset, har precis fått fast jobb där lönen inte ens är färdigförhandlad och bor just nu i lånade möbler eftersom jag inte äger någonting alls. Jag känner att jag inte hinner med i livet och skulle helst vilja hinna landa, få koll på ekonomin, sälja huset och efterhand bygga upp ett nytt hem med möbler jag gillar och kan trivas i. Allt detta blir svårt om jag flyttar nu eftersom just ekonomin blir så ansträngd så egentligen vill jag slå i handbromsen och säga vänta lite. Stressen uppstår över att detta kanske är min bästa chans och att den inte kommer igen. Det kan man ju så klart aldrig veta men jag vill ju inte behöva flytta på min son hela tiden. Tyvärr känns det som att jag kanske blir tvungen till det i alla fall. Jag är såå splittrad över det här och det känns så svårt att ta ett beslut på såna grunder. Så då är frågan vad som blir bäst för min son? Han får det ju inte bättre av att jag ligger vaken på nätterna, men jag har så svårt att bo kvar med skolfrågan olöst...

  • Veritaslux

    Svår situation, och svårt att ge råd, men spontant tycker jag att det låter som att du är tveksam till radhuset i Åkarp och av den anledningen inte välja det. Ett boende är så oerhört viktigt att det är mycket bättre att vänta tills det känns, rätt, är mitt råd. Jag bor i Stockholm och har pluggat i Lund och bott i både Lund och Malmö så jag förstår din situation med bostaden (och bristen på sådana) och områdena.

    En reflektion bara. Här i Stockholm är det inte alls ovanligt att man är trångbodd i flera år. Jag har vänner som bott två vuxna och ett barn i ettor och att bor med ett barn i en tvåa är inte ovanligt. En kompis till mig bodde i nästan två år i en liten hyresetta med sin man och lilla son eftersom de sålde lägenheten innan de köpte en ny (för att inte riskera att förlora på affären eftersom marknaden är lite skakig). Dessvärre dröjde det innan de hittade sitt nya boende, och då hade de inga orimliga krav mer än att det skulle vara ett radhus söder om stan. De var ganska frustrerade ett tag, men glada idag att de väntade på rätt ställe till rätt pris i stället för att köpa första bästa boende!

    Finns det ingen chans att du kan byta din etta till större? Om den ligger centralt i Lund måste den väl vara hyfsat attraktiv  tänker jag... I gengäld kan du få något större utanför eller i någon ort runtom?


    Mamma till underbar dotter född 19 juni 2011
  • Talvi

    Ju mer jag funderar över era reflektioner desto mer börjar jag nog luta åt att inte flytta just nu. Jag har absolut inga problem med att bo kvar de närmaste åren, lägenheten har en bra planlösning och min son sover ändå i min säng så det är inte problemet. Det jag verkligen fasar för är att han nästa år måste bryta upp från sitt hem (huset han alltid bott i), sitt dagis och sina kompisar för att börja i en ny skola på en ny ort. Jag vet att han kommer att klara det bra och så får det ju bli, det är ju inget att göra åt, men jag skulle göra nästan vad som helst för att han inte ska behöva bryta upp ännu en gång efter bara några år. Jag har hört så många historier om skilsmässobarn som flyttar gång på gång och som till slut cyklar orimliga avstånd bara för att slippa byta skola igen och jag vill verkligen inte att han ska bli ett "typiskt" skilsmässobarn. Men jag får kanske helt enkelt tåla mig och hoppas på att jag får en ny chans längre fram när jag är bättre beredd. Jobbigt nog så var ju radhuset supermysigt och jag kan verkligen se mig själv bo där.

    Men kanske att byte vore en idé. Men får man byta med vem som helst? Eller gäller det bara hos din egen hyresvärd?

  • Veritaslux
    Talvi skrev 2011-12-27 15:02:15 följande:
    Men kanske att byte vore en idé. Men får man byta med vem som helst? Eller gäller det bara hos din egen hyresvärd?
    Du kan byta med vem som helst, men det är upp till värdarna att godkänna hyresgästerna precis som vanligt, men lagligt har du rätt! Jag har bytt i Stockholm flera gånger, från etta centralt till trea utanför stan och tillbaka igen... Finns tusen skäl att folk vill byta: Bo mer centralt, bo större, få lägre hyra, vill bo med hiss, barnvänligt etc.

    Numera bor jag i bostadsrätt så det var ett tag sedan men det finns en uppsjö bytessajter som med hjälp av databaser matchar olika bytesalternativ. Man kan byta i långa kedjor, s.k. triangelbyten och rektangelbyten. Hyresgäst A tar B:s lägenhet som tar C:s lägenhet som tar A:s. Min erfarenhet är dock att sådana byteskedjor är komplicerade och att det lätt faller på att en person ska strula.

    Först med databasmatchning var: www.bjornsbytare.se/ men nu finns en uppsjö sajter.

    Med en lägenhet i centrala Lund borde du ha stor chans att hitta något!
    Mamma till underbar dotter född 19 juni 2011
  • Talvi

    Ja det är väl något att fundera över i så fall. Tack för tipset! Men nu ska jag först försöka komma fram till ett beslut i just den här frågan innan jag börjar fundera över att leta efter något annat.

  • Triple Trouble

    Det är för lite pengar över om du inte har sparade pengar. Vad händer om bilen pajar, du måste laga en tand för 4000..

    Bättre att bo kvar och fundera lite först, inte förhasta sig. Du måste väl bo nära pappan om ni ska ha honom båda två? Det underlättar ju om han kan gå emellan när han blir större.

  • Talvi

    I trådstarten skrev jag att jag kommer att få en summa pengar framåt sommaren/hösten när vi säljer huset så på sätt och vis har jag väl lite sparat där. För att få det ordnat för vår son så är hans pappa alltså villig att ge mig 3000 extra i månaden som dras av där. Min hyresvärd är också villig att sänka hyran tillfälligt tills huset är sålt, allt för att jag ska få ett ordnat boende. Jag räknar också med att kunna förhandla upp min lön men du har rätt. Vad händer om något inträffar? Jag försöker gardera mig genom att ha räknat med kostnader som däck i min budget och genom att ha frisktandvård osv. Men helt säker kan man ju aldrig vara och det är väl den osäkerheten jag inte vet om jag kan hantera.

    Jag skulle gärna bo nära pappan om det gick att komma överens om men jag vill helst inte bo i Malmö eftersom jag inte tycker det är ett bra ställe att uppfostra barn på och så länge ingen av oss vet vart han kommer att ta vägen till hösten så är det ju otroligt svårt att planera efter det. Sen vet ju ingen vad som händer i framtiden. Jag kanske byter jobb och kan höja min lön, sälja bilen och pendla med tåg. I så fall vore det ju en helt annan femma. Men såå svårt att veta idag.

Svar på tråden Hur sätter jag mitt barn främst?