Vågar man tro på det nu och berätta? När berättade ni?

Oj, jag berättade för familjen dagen efter jag plussade. För mina vänner berättade jag efter hand. Min chef är även min svåger så han fick ju också veta...jag resonerade som så att om det skulle hända nåt får jag dela den sorgen med vännerna likväl som man delar glädjen.

Tänk såhär: Missfall förhindras inte för att du håller tyst!

Om du gjorde ultraljud så nyligen och allt såg bra ut så räknas det som att största risken för missfall är över, det är 99% chans att allt kommer att gå bra. Jag förstår dig dock...

Nej, det vet jag att det inte gör Det är mer att det känns jobbigt om vi berättar och så händer det något. Då vet alla att man försöker och så kommer det säkert en massa frågor om hur det går och "uppmuntrande" kommentarer.  Hua!

Vi berättade nu på julafton, plussade dagen före :) förra graviditeten så berättade vi nog i v 8 tror jag, jag kan aldrig håll tyst om det, och har svårt att hålla mig för att berätta en sådan glad nyhet, så därför berättade vi. Och fick bara positiva reaktioner :)
Hoppas det går bra för dig också att berätta :)

Får du missfall så behöver du troligen ändå berätta för närmsta familjen, nära vänner och arbetsgivaren. För man behöver både deras stöd och pallar inte att jobba dagen efter... Jag fick sista missfallet i vecka 12, men oj vad skönt med alla som stöttade ( eller även de som höll käften och inte graviditetssnackade mitt framför mig kommande veckor). Dessutom är jag nu glad att jag ändå tog chansen och verkligen gladde mig offentligt åt båda mina graviditeter och hann njuta av känslan! Så passa på du och njut! Även om alla riskerar att få ett missfall så klarar sig ju de flesta trots allt!