Han vill inte ligga med mig för att jag är gravid...

Jag känner med dig! Jag är i samma situation fast jag är i tredje trimestern nu. Jag och min sambo har också alltid haft bra och frekvent sex men sedan ungefär mitten av graviditeten så har min kille blivit avståndstagande och jag har känt mig väldigt avvisad! För jag var jätteledsen och trodde att han inte ville ha mig mera eller tände på mig mera. Så det har blivit en del samtal om detta.
Det visar sig att min kille fortfarande älskar mig och vill ha sex med mig men det känns fel för att magen är så stor nu att det känns att vi är flera än en i sängen. Han blir helt enkelt avtänd av det och är rädd att skada bebisen med sin snopp under samlaget, fast han vet att han inte kan det. Vi har haft sex några gånger ändå men det märks verkligen att han måste fokusera för att kunna genomföra samlaget, och då känns det ju som att det kan kvitta.
Så vi har gått över till mera oralt och petting istället. Det är så klart mycket mer sällan än innan graviditeten men bättre med något än inget resonerar jag. Jag är också mycket mera upphetsad sedan jag blev gravid, samma som du. Det är bara att ta hand om sig själv så att säga. Den här tiden kommer gå över ju och jag är säker på att vi kommer hitta tillbaka till varandra igen efter förlossningen.
Men jag förstår att du är ledsen och det gör faktiskt ont när man blir avvisad, speciellt i början.
Vi får ha hopp helt enkelt! Tröst och styrkekramar till dig!

Jag hade det precis likadant under båda mina graviditeter..
Jag fick tvinga sambon till sex under dom sista dagarna i sista graviditeten (skulle bli igångsatt och ville mjuka upp livmodern, sägs att spermier kan hjälpa).

Jag fick inte ens petting Kan säga att det blev en hel del onani från min sida
Har tyvärr inga tips..

Min man ville inte ha sex med mig from. att magen syntes ordentligt. Var så under alla tre graviditeter. Han tycker att det känns konstigt när bebisen är där och att det är otroligt avtändande med den stora magen. 

Vad man kan göra? Låta tiden gå och överösa varandra med pussar och kramar istället. Vill man inte så vill man inte.

Min tjej va inte alls kåt under båda sina graviditeter, jag blev däremot väldigt kåt av hennes härliga mage å hennes bröst!!! Olika dedär.....ibland drar man nitlotten!! ;p

"Tvinga sambon till sex" låter lite som.....våldtäkt?

Haha!!!
Tror inte att han såg det så
Våran första igångsättning misslyckades och efter det så gjorde jag allt för att mjuka upp livmodertappen och sambon gick med på sex efter en del tjat och sura miner från min sida.. Han ville oxå få ut bebisen

Inser att det är en gammal tråd, men jag måste kolla med er hur det blivit efter förlossningen? har ni hittat tillbaka till sexet nu?
Vi har haft sex 2 ggr på 7 månader (jag är i sjunde månaden nu) och det gör mig helt knäckt! Helt knäckt! Jag har aldrig i mitt liv känt mig så äcklig och "unwanted" som jag gör nu. Jag får inte ens ta på honom, han har inte tagit på mig heller. Inte EN enda gång på brösten eller musen på 7 månader. Jag som alltid haft starkt sexuellt självförtroende och en stark drift har inget självförtroende kvar.
Jag börjar undra om jag någonsin får tillbaka det självförtroendet.
Vi har pratat om det, men han är svår att kommunicera med. Säger bara att det känns olustigt när jag är gravid och att han inte har lust överhuvudtaget längre. Han har "inga behov" helt plötsligt, säger han.
Samtidigt säger han, när jag bryter ihop pga det här, att jag är sexigaste kvinnan i världen??? Men hur då? Borde han inte tända på mig då?
Dagen efter ser jag att han laddat ner porrfilmer utan att jag vet om det och troligtvis använt istället.

Jag försöker verkligen förstå och biter ihop, men nu är det 3:e gången under graviditeten som jag bryter ihop. Hur ska jag någonsin kunna känna mig vacker/sexig igen efter det här 7-månaders-nobbandet - till all sorts sex. Vilket kommer bli 9 månader, vilket kommer bli ett år osv... För vi lär ju inte ligga första månaderna efter förlossningen heller. Jag börjar  t o m tycka själv att jag ser äcklig ut. (Jag får jättemycket komplimanger och t o m erbjudanden av andra som tycker att jag fortfarande är läcker/het, så jag kan omöjligt vara vidrigt ful och äcklig, men jag kan inte leva på dessa komplimanger heller, jag vill ha "the real thing"...) 

Och visst, jag kan ta hand om mig själv, det gör jag ofta eftersom jag är sugen jämt, men det är ju trots allt honom jag vill vara nära, allt annat är ju en andrahandslösning...  
Jag är seriöst helt knäckt och kan inte täka på något annat än det här längre...

Tips någon?            

Stackars dig! Själv har jag och min man inte haft dessa problem - snarare tvärtom - lusten blev större hos oss båda under graviditeten.

Hur bemöter han dig när du bryter ihop som du beskriver det? Blir han också ledsen, tröstar han dig, vad får du för förklaring? Tycker du ska fråga rent ut varför han onanerar när han säger att han inte längre har lust. Varför vill han inte ha dig? Jag tror att många killar blir lite rädda för magen, att skada bebisen men också att de helgonförklarar den blivande modern och har svårt att besudla henne. Du får helt enkelt försöka förklara för honom hur du känner, att du helt tappat självförtroende, känner dig ful, fet och oälskad. Att du älskar honom och är minst lika kåt på honom som du alltid varit och att det knäcker dig att han inte vill ha dig längre. Han måste ta itu med det här - det är hans problem, inte ditt.

Hur är han annars? Visar han att han älskar dig. Kramar han magen och pussar den. Tar han på dig? Hånglar ni? Tar han hand om dig och pysslar om dig? Är han likadan som han brukar vara? För det är väl inte så att han hittat någon annan att tillfredsställa sig med? Att han fått kalla fötter och vänt sig till någon annan?

hehe, kan inte hålla mig, sammanfattar lite svar jag fått då jag skrivit här på forumet om att jag vill ha mer sex, känner mig värdelös för det, känner mig obekräftad, blir helt knäckt osv.

"-hjälper ni till lika mycket hemma?, hen har nog för mycket att stå i"
"-hur kan sex vara så viktigt för dig? har du pratat med en psykolog om din barndom?"
"-prova att uppvakta hen med middag och ljus"
"-har ni pratat om det?"
"-får du ens din partner att komma?"

osv osv

Nu blev ni arga vad!

Nåja, sarkasm åsido, jag kunde inte hålla mig.

Allvarligt,
Jag tycker ni gravida som har män som inte vill nuppa inte skall ge upp hoppet, det är ju en övergående period. I det långa loppet kanske det inte är så farligt!
I mitt fall så var det strax efter barn nr 2 som sexlivet verkligen blev skitkasst. det är 12 år sen. DET är jobbigt. Jag känner allt det där ni beskriver men ser ingen ljusning.
Lev på hoppet! det går säkert över!

Skönt att ni inte har det här problemet.

Nja, han blir inte ledsen direkt, inte heller stött. Vi kan prata rätt öppet om sex o sånt, så det är inget konstigt i sig. Han har så jävla svårt att utrycka sig. Han säger bara att det känns konstigt att ha sex när det är en mage där och hans dotter därinne. Han sa sist  igen att jag var den "sexigaste kvinnan i världen"... Men han vill inte ha sex?

Jag vet inte. Ibland känns det ok, jag klarar mig, men när jag går in djupare på det och inser hur mycket jag saknar honom och den typen av närhet blir jag knäckt...

Jag har sagt nästan exakt det du skrev ovan, då blir han lite ledsen och säger att jag inte ska känna så, men han ger ingen annan feedback för stunden. T ex att jag inte är ful, fet osv. Utan det kommer först när man bryter ut i tårar... Han är mestadels som vanligt annars, hade lite svårt i början med kontakt överhuvudtaget och ville inte mysa med magen eller så. jag tror att han var rädd för alla känslor och att man kan förlora barnet. Vi har gått igenom en IVF för att bli med barn, så rädslan har ju varit enorm för oss båda att få missfall.

Nu är det lite bättre och han klappar lite då och då, kramas gör vi fortfarande och pussas ibland. Jag tror inte han har någon annan (jag är i o f s väldigt blåögd och väldigt o-svartsjuk) eftersom vi bestämde oss för en och en halv månad sen att vi ska gifta oss. Nästa lördag ska vi slå till och vi är båda väldigt lyckliga för det och pratar mycket om det        .

Det har väl i sin tur gjort att jag lugnat mig lite för stunden och försöker "hålla ut" ett par månader till. Skulle det inte bli bättre efter ett par månader efter förlossningen så tänker jag fasiken ta upp det. Mer tid än så får han inte!

Så nu ska jag försöka hålla mig stark och känna mig vacker trots detta.
Tack för ditt svar!!    

Måste bara fortsätta och skriva att nu är vår dotter 9 veckor och inte ett försök eller något liknande sex fortfarande.
Tog upp det för två veckor sedan, att jag saknar honom, saknar sex... Det händer ingenting förrän i lördags... Då ser jag att han den natten återigen laddat ner och "gömt" porrfilmer på datorn. Hur ska jag tolka det? Jag bryter ihop snart... Han ber bara om ursäkt, säger att han inte vet varför det blir så här och hoppas att allt ska bli bra efter det... Suck... Mitt självförtroende är ju totalt i botten nu...

Som man känner jag igen precis det du beskriver med din man. När min fru blev gravid var det som om nån tryckte på en knapp, och plötsligt så var hon inte den sexuella varelse jag sett henne som tidigare... Det är en skum och sjuk känsla, jag klämdes för att prata om det och "tvingade" mig själv att ha sex nån gång i månaden för att hon inte skulle bryta ihop. Det är jäkligt frustrerande att helt plötsligt inte tända på sin fru så som man tidigare gjort. Det är absolut inte så att hon blir mindre attraktiv men ju mer magen växte desto svårare var det att tända till. Om din man är lite lik mig så hittade han trösten i porr...ett enkelt sätt att känna lust och kåthet igen. Han kanske har vant sig lite vid porren... Jag tycker att ni ska kolla på porr tillsammans. Överraska honom med lite nya sexiga underkläder, ett glas vin, sätt på lite porr i bakgrunden och sen tar du för dig av honom! Våga förföra honom på ett sätt du kanske normalt inte gör. Jag skulle älskat det, och det tror jag han skulle också. Våga vara älskarinna istället för mamma en kväll! Lycka till!

Hur skulle din man reagera på att du ligger med en annan manlig bekant tills det han är redo igen?

Pratat (försökt) igen och han verkar inte ens förstå problemet. Han ser inte riktigt hur jag kan ta illa upp och bli så sårad som jag blivit.. Blir istället själv ledsen och skäms över att jag hittade porrfilmerna, vilket inte ens är ett problem vanliga fall, om jag hade funnits med i hans sexliv oxå. Helt galet... Avvisad i ett år snart och jag ska tycka att det är normalt...? :(
Apropå förföra med schyssta underkläder och så, så är det definitivt något jag själv skulle trott på för några år sedan, men han är inte alls intresserad av sånt överhuvudtaget. Vilket jag är, men det hjälper inte...
Grejen är den att jag aldrig har problem att skaffa sexpartners om det är det jag vill, tvärtom, men det är inte aktuellt då vi inte har ett sådant förhållande. Frågade honom om det var det han ville ha, ett öppet förhållande, men neeej, inte det heller.
Så, nu sitter jag här med superlågt sexuellt självförtroende för första gången sedan tonåren och fattar inte vad som hände... Med en man som inte vill/vågar prata om eller inse att det är ett problem och det faktum att han sårat mig enormt...

Jag söker en förklaring så jag kan sluta slå på mig själv och klandra mig själv för det här... För innerst inne Vet jag ju att det inte beror på mig. Jag vill ju för fan bara bli åtrådd i mitt förhållande som jag blev innan graviditeten! Vad hände...?