Bisexuell tjej! hur ska jag kunna berätta?

Varför måste man berätta om ingen undrar... Den dagen man känner att man vill ta hem sin pojk/flickvän till föräldrarna kan man kanske ge päronen en förvarning... Man begår ju ingen brottslig handling.

De flesta som säger sådant är de som är ungefär som de förväntas. En heterosexuell person behöver aldrig förklara sig, det uppstår aldrig missförstånd, folk pratar inte förbi en.

Det kan vara skönt att introducera något om en själv som är viktigt, så att man senare kan prata om det mer avslappnat. För även om jag rör mig i kretsar med väldigt många homo- och bisexuella, och där de straighta i allmänhet inte har något emot icke-straighta, så har jag hört folk (som inte vet om att jag är bi) säga väldigt konstiga saker om tjejer som tänder på tjejer. När man väl kommit ut så brukar folk skärpa sig, om man behöver inte lyssna på så mycket skit. Inte heller antar folk att nästa partner man släpar hem automatiskt är en kille, eller man är intresserad av att prata vi/dom om hbt-människor. Det är lättare att komma ut INNAN det uppstår en konflikt.

Det är inte som om jag med flit kommer ut särskilt ofta. Men ifall jag är på väg till pridefestivalen och någon undrar vart jag är på väg, så berättar jag sanningen. Om vi pratar om pinsamma dejt-minnen, så tar jag upp tjejen jag dejtade i gymnasiet. Om vi pratar om snygga skådisar, kan jag nämna kvinnliga och manliga. Att jag är öppet bisexuell brukar underlätta, för annars så blir folk helt förvirrade när någon bryter mot normen. "Men, eh ... är du en sån?" istället för att kunna diskutera om huruvida Gerard Butler är snyggare än Jessica Alba.

Visst ska man berätta om man känner att det är rätt, men det är ju inte tvång. Har själv syskon som är homo och bisexuella, jag kan ibland höja rösten när folk i min omgivning pratar om bögar o lesbiska och ordet djävla i samma mening. Iblan skiter jag i det då jag inser att de inte förstår ändå...

Nej, det är inget tvång.

Men jag har full förståelse för dem som känner att de behöver komma ut. Speciellt tonåringar, som behöver stöd från vuxna men samtidigt lär sig så mycket om sig själva. Det behöver inte handla nödvändigtvis om sexuell läggning heller. Om man har något viktigt som man vill berätta till någon, så tycker jag att man kan göra det. Lätta sitt hjärta, om inte annat.

Måste man berätta?
Jag har aldrig talat om för mina föräldrar att jag ligger med tjejer, jag tycker inte att jag ljugit för dem för det.

Fast det är ju för ens egen skull man berättar. Det är något som måste ur systemet, det sitter ju och trycker i bröstet hela tiden

Det är aldrig enkelt att berätta en sån sak. Jag började misstänka att jag gillade både tjejer och killar när jag var 11-12, gick sedan och tänkte på det ett bra tag utan att säga det till någon. Men sen en dag när jag var 14 så började det en ny tjej i min parallell klass, hon var bisexuell och då gick det inte längre så kom ut till alla mina kompisar efter att dom märkt hur jag tittade på den här tjejen. Efter att börjat prata med henne och verkligen blivit kär så gick jag upp en morgon och satte mig vid frukostbordet, mamma satt rakt framför mig.
Jag: Mamma jag har en sak att berätta..
Mamma: Vad är det nu, du ser ledsen ut..
Jag: Ja ska hem till * efter skolan.
Mamma: Vem är det och varför så bekymrad över det?
Jag: Det är en ny tjej i skolan och även min flickvän..
Mamma tittade på mig som om hon hade sett ett spöke.. Sedan efter det blev det en massa bråk och mamma åkte till min släkt i en månad för att smälta det "/ Medans min pappa accepterade det på en gång och hade även sett några små signaler som sa att jag inte bara gillade killar..
Nu är det snart 4 år sen jag kom ut och det har verkligen lugnat sig, mamma och jag kan sitta och prata om det nu för tiden, så det känns väldigt skönt även fast det var ett helvete i början,. Men ett helvete så värt det!

Jag var öppet "bi" där jag bodde tidigare men till mina föräldrar har jag inte sagt något. Förstår inte vad de har med det att göra, såvida jag inte kommer hem med en flickvän...

För att man är den man är och hon vill att hennes föräldrar verkligen ska känna henne för vad hon är. Självklart ska man berätta om man vill. Det handlar nog inte om att bli accepterad utan mer att hon vill att hennes föräldrar ska känna hela henne som hon verkligen är. 

Släng ur dig det bara. Det är inget konstigt alls. Jag hoppas nånstans att min dotter ska vara bi, dubbelt så många att välja bland. Man unnar väl sina barn det bästa :P

hej jag heter selma o undrade om du är single för att de står att du söker efter en 14 åring tjej