Hjälplös..

Hej!

Har sambo sedan 2 år, när vi träffades va han stark och levnadsglad.
Han hade drömmar och ville mycket med sig själv och vårat förhållande.
Båda två kom ur två dåliga relationer och man kan säga att vi gjorde slut med våra föredetta för att vi fann varandra på jobbet.

Vi arbetar ihop, vilket har fungerat förvånadsvärt bra tills för ett halvår sedan...
Vi har nu bestämt oss för att separera efter mycket bråk och tjaffs.

Det har visat sig mer och mer att han har problem med sig själv, han känner sig otillräcklig i vårat förhållande.
Han kan inte koppla av säger han, det har kommit framsmygandes mer och mer och visat sig att han lider av ångest och detta har samband med press och det påverkar hans matvanor (han äter inte eller i perioder)

Han har haft diverse fysiska problem med sig själv och jag har funnits där och försökt att stötta, men de psykiska har visat sig smått men jag har blundat för det, eftersom jag inte vet vad jag skulle göra.
Detta resulterade i tjaffs och massor av frustration mellan oss.

Han är en ensam kille, har alltid varit själv och inte haft så mycket vänner pga att han inte är som någon annan säger han, han trivs bäst med att bara vara själv... men när han var själv trivdes han inte med det heller (sa han då i alla fall)

Det har kommit fram att han haft ångest tidigare innan han träffade mig också och även problem med matvanor, han kan inte äta ute eller med andra människor om han inte känner sig trygg...

Nu ska han flytta till en egen lägenhet, för att han måste hitta sig själv och styrkan igen säger han annars kommer han att ta livet av sig...

Vi vill vara med varandra, men i dagsläget fungerar det inte, han får ångest för att jag bli ledsen för att han ska flytta och jag blir orolig för honom och hans mående samtidigt som jag blir ledsen för att jag egentligen inte vill detta, jag tycker inte om att bo själv och alla drömmar om en framtid ihop har gått i kras...
Allting känns bara som en ond cirkel...

Vad gör man?
Jag är i en situation som jag inte har varit i förut och känner mig helt hjälplös...