I vilken vecka berättade ni på jobbet?

Jag berättade vi v 6 eller 7, jag mådde så illa och kräktes ofta dygnet. Och då kändes det bäst att tala om varför jag sprang på toa osv.
Jag sa det till min chef samt till mina närmaste kollegor, sedan runt v 10-13 så berättade jag det för övriga.

Vad jag sa? Jag bad min chef om ett litet och snabbt möte =) Sedan så berättade jag att jag var gravid och ungefär i vilket månad jag skulle föda.    

Jag berättade för mina anställda i vecka 7. Berättade på måndagsmorgonen att det fanns vissa arbetsuppgifter som jag inte riktigt kunde utföra just nu och att det var slut med kaffe och cigaretter för min del.
Dem blev jätteglada och önskade mig lycka till :) 

Jag berättade för min chef o teamledare i v 14 o nu i v 27 vet de flesta kollegorna om det.

Runt v.7-8 för chefen, efter v.13 för kollegor. Jag har nog sagt ungefär detsamma alla gånger, helt enkelt att "jo, jag är gravid, så från den och den månaden kommer jag förhoppningsvis vara hemma." och lagt till att det ju är väldigt tidigt och att jag vill vänta lite med att berätta för alla andra. Jag har bara tyckt att det känts bra att berätta för just chefen tidigt.

jag är pers. assistent ---> för min brukares mamma samma dag , min brukare har hans mamma sagt , min chef i vecka 14

Berättade för min chef i vecka 16-17 där någonting, hade gärna väntat men pga att vi hade en diskussion ang arbetsstyrkan framöver passade jag på att berätta. Övriga kollegor berättade jag aldrig för men vecka 19 tror jag alla hade sig vågat fram och fråga

Berättade i v. 8, direkt efter semestern, mådde så illa så jag kunde inte hålla det hemligt...

Berättade i v.18 är nu i v.21 och det börjar sprida sig så smått

I vecka 12. Sa att jag var gravid och ville bli förflyttad på jobbet inom några veckor.

I v 8 för min chef först,sen kollegorna. Mådde så dåligt....

sprang på min chef i väntrummet på inskrivningen där omkring v.10
så typiskt!

hade nog väntat så länge jag kunnat annars, berättade för resten på jobbet v.20, men hade kunnat vänta längre egentligen men en massa som ska ha barn nu så kände att jag kunde hänga med i deras prat...       

Jag har stora funderingar på hur jag ska göra. Är i vecka 4+5 alltså precis fått reda på det. Har varit på mitt jobb i 2 år i början av maj och jobbar inom ett mansdominerat yrke. Är väldigt nervös för hur det kommer att mottas. Problemet är att de måste ersätta mig med någon ny som måste läras upp och detta tar ca 6 mån.. Först måste de juh ens hitta en kanditat...

Har även blivit tillfrågad och svarat ja om att bli kassör i fackstyrelsen och det känns nu som att jag måste avstyra det så snabbt som möjligt med egentligen fast jagh elst inte vill säga något alls.

Jag mådde också illa så jag hade också svårt att hålla det hemligt så det "kom fram" redan i v 7

Är i vecka 16 och berättade idag för min chef. Hade nog gärna väntat men dels syns det och dels har jag väldiga problem med foglossning och kanske inte kan jobba så länge till.

har berättat för en kollega, de andra kommer nog märka det så småningom...

Rätt tidigt, v.8 tror jag det var. Just för att jag mådde apilla och sen var hemma en vecka just pga det. Så jag berättade ifallatt jag skulle behöva springa titt som tätt.  

Jag berättade i vecka 11-12 någon gång, ville berätta ganska tidigt för att chefen skulle få en sportslig chans att planera verksamheten och ta in ersättare. Chefen bliv glad över nyheten och sa nånting i stil med att det praktiska löser sig alltid.  

berättade för chefen först, i vecka 15 bara för att det börjat synas och jag inte ville att chefen skulle höra något ev skvaller bakvägen... jag sa helt enkelt jag är med barn beräknat till då och då...
samma gjorde jag denna vecka (v 19) efter ett ok ul, samlade min jobbgrupp och sa som det var... resten av jobbet tar jag eftersom... de flesta har börjat lista ut det men de är väldigt försynta med att fråga...

Jag berättade i vecka 22 eller om det var 23. Jag sa först till chefen sen till kollegorna. Jag sa bara att jag är gravid och ska få barn i sommar :)